dummy

provisorisk imitation av en tidning eller trycksak. Innehåller ofta exempeltext. Framställs för att ge en föreställning om hur den färdiga produkten ska se ut. Kallas för dummy (flera dummies) även på svenska. – Ordet dummy används också om många andra föremål som efter­liknar något riktigt, och om dum­skallar.

[publicering] [ändrad 25 maj 2020]

magenta

  1. – purpurröd färg som används i additiv färg­bland­ning, till exempel i tidnings­­tryck. – Se CMYK. – Tidningstryckare kallar ibland magenta för ”rött”, men det kan leda till miss­för­stånd när man talar om dator­grafik: rött och magenta är olika (se RGB). Magenta kallas ibland också för fuchsia;
  2. – tidigare namn på mikrokärnan Zircon;
  3. Magenta – Googleprojekt för att använda maskininlärning för att skapa konst och musik. – Se magenta.tensorflow.org.

[ai] [bildbehandling] [operativsystem] [tryckning] [ändrad 5 december 2017]

fyrfärgstryck

det vanligaste sättet att trycka färgbilder i tidningar och tidskrifter. Man använder fyra tryck­plåtar som måste passas ihop noga. Med cyan, magenta, gult och svart (se CMYK), som blandas i lämpliga proportioner, kan man återge alla färger på ett god­tag­bart sätt. Vitt får man av papperet. – Om man har höga krav på färgåtergivning kan man använda fler tryck­plåtar för att få mer exakta färgtoner. – Se också subtraktiv färg­bland­ning.

[tryckning] [ändrad 7 november 2017]

rastertäthet

antal bildpunkter per tum i tryck eller i utskrift av en gråskale­bild eller i en färgseparation (de fyra bilder som behövs för fyrfärgstryck). När det gäller skrivare motsvaras det av skrivarupplösning. Anges av tradition ofta i linjer per tum, lpi (lines per inch), ibland också i celler per tum. (Måttet kan givetvis enkelt räknas om till bildpunkter per centimeter eller per annat önskat längdmått.) För att man ska få god bildkvalitet bör bildupplösningen vara högre än rastertätheten, normalt 1,5 till två gånger högre.  – På engelska: screen density. – Läs också om raster.

[skrivare] [upplösning] [tryckning] [ändrad 12 september 2020]

cyan

blågrön färg som används i additiv färg­­bland­ning. Se CMYK. – Tidningstryck­are kallar ofta cyan för blått, men det kan leda till missförstånd när det gäller dator­­grafik (se RGB). Cyan är en av de färger som behövs i färgskrivare.

[skrivare] [tryckning] [ändrad 24 januari 2018]

bunt

i typografi: det tomma utrymmet (ljusrummet) på ett uppslag närmast bokens eller tidningens mitt (ryggen). Alltså höger­kanten på en vänster­sida och vänster­kanten på en höger­sida. Utrymmet behövs för att texten vid tryckningen inte ska hamna i vecket och bli oläslig. På en en­staka sida som inte ska bindas in blir det höger­kanten på sidan. – Bunten kallas ibland för höger- respektive vänster­marginal, men bunten räknas i typo­grafi inte som marginal. Bunten brukar vara  smalare än marginalen. – När man formger för publicering på webben blir det ingen bunt (om man inte strävar efter att i detalj kopiera layout av tryckta tidningar), men det kan däremot finnas spaltmellanrum. – På engelska: gutter.

[tryckning] [typografi] [ändrad 2 oktober 2018]

subtraktiv färgblandning

vanlig färgblandning som i färgskrivare, tryckerier, målning och negativ färgfilm: den färg­blandning som vi lär oss i skolan: gult blandat med blått blir grönt. Alterna­tivet heter additiv färg­­bland­ning. – Sub­­trak­tiv färgblandning innebär att färg­­ämnen blandas på en yta, som oftast är vit. Re­sul­tatet betraktas i dags­­ljus eller i inom­hus­belysning. I sub­traktiv färgblandning räcker det med de fyra färgerna cyan, magenta, gult och svart (se CMYK) för att man ska kunna blanda till alla andra färger på ett god­tag­bart sätt. Vitt kan man få av bak­­grunden. (Se också fyr­­färgs­­tryck.) Det kallas för sub­traktiv färgblandning därför att ju mer färgämne man tillför, desto mörkare blir det: ljuset subtraheras.

[skrivare] [tryckning] [ändrad 24 januari 2018]

k

  1. – k är multipel­prefix för kilo- (= ⨯1 000). Det ska alltid skrivas med litet k. – Men i synnerhet i USA är det vanligt att det också skrivs med stort K (fel!), och K kan där också stå för kilo­gram. Inom foto och video anger k ibland hori­sontell upp­lösning: 4k står för ett bild­format med ungefär 4 000 bildpunkter på långsidan;
  2. – K är förkortning för svart i färglära. Det ingår i för­kort­ningen CMYK. Skrivs med stort K. – K står för svart eftersom det är sista bok­staven i black. B var upptaget: det står för blått.

[förkortningar på K] [multipelprefix] [skrivare] [tryckning] [ändrad 24 januari 2018]