EDSAC

Electronic delay storage automatic calculator – en dator som byggdes i England på 1940-talet. Den var i bruk 19491959. Den blev före­gång­are till en annan dator, LEO†. – På 2010‑talet pågår Edshack, ett projekt för att återupp­bygga EDSAC. – Se artikel från britt­iska National museum of computing (länk).

[förkortningar på E] [it-historia] [historiska datorer] [ändrad 29 maj 2019]

WITCH

en brittisk dator från 1949. Den räknas som Storbritanniens äldsta dator för lagrade program (jämför med Colossus†). – WITCH byggdes för Storbritanniens kärnforsknings­­program, på­­bör­jades 1949 i Harwell nära Oxford, därav namnet, och användes där från 1951 till 1957 under namnet Harwell Dekatron. (Dekatroner är ett slags radiorör, se Wikipedia.) 1957 ansågs den föråldrad, och flytt­a­des då till Wolverhampton and Staffordshire technical college, där den an­vändes i undervisningen till 1973. Det var där den fick namnet Wolverhampton instrument for teaching computation from Harwell, vilket förkortades WITCH. Brit­tiska National museum of computing, TNMOC, restaurerade den 2009—2012. – Se TNMOC:s webbplats och denna video.

[förkortningar på W] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 22 juli 2018]

Hopper, Grace

Grace Murray Hopper
Datorpionjären amiral Grace Murray Hopper.

Grace Murray Hopper (19061992), amerikansk dator­pionjär och amiral. – Grace Hopper var på 1940‑talet med och utvecklade till­sammans med Howard Aiken† på Harvard en av de första datorerna, Mark I†. Efter kriget blev hon chefsmatematiker på Eckert-Mauchly Computer Corporation†. Hon utvecklade där 1949 programspråket B‑O, som hon sedan vidareutvecklade till Flowmatic. (Det kallas ibland för det första programspråket, men Konrad Zuses† Plankalkül kom före.) Flowmatic blev i sin tur grunden till Cobol, som utvecklades delvis under Grace Hoppers ledning. – Grace Hopper är känd för att ha infört ordet bugg i datorspråket, enligt legenden efter att hennes kollegor (inte hon själv) hade hittat en död mal (länk) i en krånglande räknemaskin. Ordet bug hade dock använts i liknande betydelser i flera hundra år, men debugging är Grace Hoppers skapelse. – Grace Hopper utbildade sig som ung i matema­tik och fysik, och var universitetslärare när andra världskriget bröt ut. Hon tog då värvning i flottan, som ansåg att hon skulle göra mest nytta som matema­tiker. Amirals­­titeln fick hon 1986 vid den ofrivill­iga pensioneringen. Hon blev 1980 heders­­doktor vid Linköpings tekniska högskola (länk – se en bit ner). 2016 fick hon postumt USA:s Presidential medal of freedom, se denna länk. – Ända till sin död 1992 arbetade hon som konsult åt Digital†. – Utmär­kel­sen Grace Murray Hopper Award delas ut årligen av ACM till hennes ära. – Se också Grace Hopper Celebration. – 2020 meddelade Google (cloud.google.com/blog…) att företaget ska dra en undervattenskabel med namnet Grace Hopper Subsea Cable från New York till Bilbao i Spanien och Bude i Cornwall. Den ska stå klar 2022.  – En intervju från 1986 med Grace Hopper i The late show med David Letterman finns på Youtube.

[datorpionjärer] [grace hopper] [it-historia] [programspråk] [undervattenskablar] [ändrad 25 januari 2018]

Beurling, Arne

Svartvitt foto av Arne Beurling.
Arne Beurling.

(19051986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysk­lands krypterings‑apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson tillverkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som an­vändes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddel­anden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjetunionen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. – Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Einsteins arbetsrum (se länk). – Läs mer i Svenska kryptobedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube (länk) och i Öppet arkiv (länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kärlekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Östberg Eriks­son (1951), kom ut i slutet av 2015 (se länk – nere i mars 2021 – arkiverad). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privat­liv.

[kryptering] [personer] [underrättelseverksamhet] [ändrad 2 mars 2021]