Odlyzko, Andrew

(1949) – amerikansk matematiker med inriktning på tele- och datakommu­ni­ka­tion, känd för att ha ifrågasatt flera vanliga påståenden om branschens ekonomi. Med stöd av statistik från data- och telekommunikations­branschen visade Odlyzko på 00-talet att det fortfarande var vanliga telefonsamtal som gav huvuddelen av intäkterna, medan nysatsningar som spel och underhållning spelade marginell roll. Han har också kri­ti­se­rat Metcalfes lag – se denna länk. – Andrew Odlyzko var tidigare chef för Digital technology center (cse.umn.edu) vid University of Minnesota. Hans webbsida finns här.

[andrew odlyzko] [personer] [telekom] [ändrad 30 juni 2022]

Berry, Daniella Bunten

(19491998) – även: Dani Bunten – amerikansk datorspelsutvecklare. – Daniella Bunten Berry utvecklade många spel som fortfarande spelas, eller som har blivit stilbildande, bland annat M.U.L.E. och Seven cities of gold. M.U.L.E. var ett av de första datorspelen för flera samtidiga spelare i nätverk. – Daniella Bunten Berry belöna­des 1998 med Computer game developers associations (numera International…, länk) ut­märkelse Life­time achieve­ment award, och valdes 2007 postumt in i Academy of interactive arts & sciences Hall of fame (länk). – Daniella Bunten Berry växte upp som Daniel Paul Bunten, men genom­gick 1992 könskorrigering, vilket hon senare ångrade. Hon avled i lungcancer.

[personer] [spel] [ändrad 31 oktober 2021]

Murphys lag

Porträtt av Ed Murphy,
Edward A Murphy,

(Murphy’s law)”Om det finns två eller flera sätt att göra något på, och ett av dem kan ställa till katastrof, så kommer någon att göra på det sättet.” – Det är den ursprungliga formuleringen från 1949, hämtad från den amerikanske flyg­vapen­ingenjören kapten Edward A Murphy (19181990), citerad av hans son Robert Murphy. Den vanliga, mer kända formuleringen av Murphys lag är i själva verket Finagles lag. (En kortare formulering i Murphys anda skulle vara ”Om det alls går att göra fel så kommer någon att göra fel.”) – Murphys lag är inte lagen om alltings jävlighet, utan ett uttryck för Ed Murphys nitiska perfektion­ism. Han ansåg att fel kunde förebyggas – men bara om man kollade och dubbel­kollade och garderade även mot de mest osannolika misstag. Produkterna skulle vara idiotsäkra. – Se artikel i Scientific American, maj 1997länk. – Murphys lag har likheter med Sods lag, Spodes lag och fysikens fjärde lag, men absolut inte med Moores lag. Därtill kommer Muphrys lag.

[fel] [lagar] [ändrad 7 mars 2022]

WITCH

en brittisk dator från 1949. Den räknas som Storbritanniens äldsta dator för lagrade program (jämför med Colossus†). – WITCH byggdes för Storbritanniens kärnforsknings­­program, på­­bör­jades 1949 i Harwell nära Oxford, därav namnet, och användes där från 1951 till 1957 under namnet Harwell Dekatron. (Dekatroner är ett slags radiorör, se Wikipedia.) 1957 ansågs den föråldrad, och flytt­a­des då till Wolverhampton and Staffordshire technical college, där den an­vändes i undervisningen till 1973. Det var där den fick namnet Wolverhampton instrument for teaching computation from Harwell, vilket förkortades WITCH. Brit­tiska National museum of computing, TNMOC, restaurerade den 2009—2012. – Se TNMOC:s webbplats och denna video.

[förkortningar på W] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 22 juli 2018]

Manchester Mark I

en av de första helt elektroniska datorerna, byggd 1949 vid Manchesteruniversitetet i England. – Manchester Mark I var en av de första datorerna som kunde lagra program i minnet. Inmatnings- och programmerings­systemet konstru­e­ra­des av Alan Turing†. Maskinen var en vidareutveckling av SSEM† (”Baby”). – Bland de som arbetade med Manchester Mark I fanns Conway Berners‑Lee och Mary Lee Woods, föräldrar till Tim Berners‑Lee. – Manchester Mark I var förebild till Ferrantis† första dator. – I USA fanns en annan liknande dator med namnet Mark I†. – Se historik från Manchesteruniversitetet.

[historiska datorer] [it-historia] [ändrad 5 juni 2017]

Borg, Anita

Porträtt av Anita Borg.
Anita Borg.

(19492003) – grundare av det som nu heter Anita Borg institute for women and tech­nol­ogy (tidigare Institute for women in technology), forskare på PARC, initiativtagare till nät­verket Systers för kvinnor i it‑världen och till Grace Hopper Celebration-konferens­erna. – Anita Borg blev 1999 leda­mot av amerikanska federala regeringens kommis­sion för främjande av kvinnor och minoriteter inom naturvetenskap, ingenjörs­­veten­skap och teknik. Hon belönades 1995 med EFF:s pris Pioneer Award (se länk), och 2002 med Heinz-priset (länk) för teknik, ekonomi och sysselsättning. Ut­märkelsen Women of vision awards† delades ut till hennes minne. – Mer på anitab.org.

[anita borg] [ändrad 27 april 2018]

Beurling, Arne

Svartvitt foto av Arne Beurling.
Arne Beurling.

(19051986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysk­lands krypterings‑apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson tillverkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som an­vändes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddel­anden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjetunionen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. – Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Einsteins arbetsrum (se länk). – Läs mer i Svenska kryptobedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube (länk) och i Öppet arkiv (länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kärlekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Östberg Eriks­son (1951), kom ut i slutet av 2015 (se länk – nere i mars 2021 – arkiverad). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privat­liv.

[kryptering] [personer] [underrättelseverksamhet] [ändrad 2 mars 2021]