I IDG:s ordlista: artiklar som nämner händelser som inträffade år 1949. Årtalstaggar gäller: födelseår för personer, lanseringsår för produkter, det år företag grundades samt årtal då viktiga händelser inträffade.
(1949) – amerikansk matematiker med inriktning på tele- och datakommunikation, känd för att ha ifrågasatt flera vanliga påståenden om branschens ekonomi. Med stöd av statistik från data- och telekommunikationsbranschen visade Odlyzko på 00-talet att det fortfarande var vanliga telefonsamtal som gav huvuddelen av intäkterna, medan nysatsningar som spel och underhållning spelade marginell roll. Han har också kritiserat Metcalfes lag – se denna länk. – Andrew Odlyzko var tidigare chef för Digital technology center vid University of Minnesota. Hans webbsida finns här.
Electronic delay storage automatic calculator – en dator som byggdes i England på 1940-talet. Den var i bruk 1949—1959. Den blev föregångare till en annan dator, LEO†. – På 2010‑talet pågår Edshack, ett projekt för att återuppbygga EDSAC (länk). – Se artiklar från brittiska National museum of computing(länk).
(1949—1998) – även: Dani Bunten – amerikansk datorspelsutvecklare. – Daniella Bunten Berry utvecklade många spel som fortfarande spelas, eller som har blivit stilbildande, bland annat M.U.L.E. och Seven cities of gold. M.U.L.E. var ett av de första datorspelen för flera samtidiga spelare i nätverk. – Daniella Bunten Berry belönades 1998 med Computer game developers associations (numera International…, länk) utmärkelse Lifetime achievement award, och valdes 2007 postumt in i Academy of interactive arts & sciencesHall of fame(länk). – Daniella Bunten Berry växte upp som Daniel Paul Bunten, men genomgick 1992 könskorrigering, vilket hon senare ångrade. Hon avled i lungcancer.
(Murphy’s law) – ”Om det finns två eller flera sätt att göra något på, och ett av dem kan ställa till katastrof, så kommer någon att göra på det sättet.” – Det är den ursprungliga formuleringen från 1949, hämtad från den amerikanske flygvapeningenjören kapten Edward A Murphy (1918—1990), citerad av hans son Robert Murphy. Den vanliga, mer kända formuleringen av Murphys lag är i själva verket Finagles lag. (En kortare formulering i Murphys anda skulle vara ”Om det alls går att göra fel så kommer någon att göra fel.”) – Murphys lag är inte lagen om alltings jävlighet, utan ett uttryck för Ed Murphys nitiska perfektionism. Han ansåg att fel kunde förebyggas – men bara om man kollade och dubbelkollade och garderade även mot de mest osannolika misstag. Produkterna skulle vara idiotsäkra. – Se artikel i Scientific American, maj 1997 – länk. – Murphys lag har likheter med Sods lag, Spodes lag och fysikens fjärde lag, men absolut inte med Moores lag. Därtill kommer Muphrys lag.
en brittisk dator från 1949. Den räknas som Storbritanniens äldsta dator för lagrade program (jämför med Colossus†). – WITCH byggdes för Storbritanniens kärnforskningsprogram, påbörjades 1949 i Harwell nära Oxford, därav namnet, och användes där från 1951 till 1957 under namnet Harwell Dekatron. (Dekatroner är ett slags radiorör, se Wikipedia.) 1957 ansågs den föråldrad, och flyttades då till Wolverhampton and Staffordshire technical college, där den användes i undervisningen till 1973. Det var där den fick namnet Wolverhampton instrument for teaching computation from Harwell, vilket förkortades WITCH. Brittiska National museum of computing, TNMOC, restaurerade den 2009—2012. – Se TNMOC:s webbplats och denna video.
en av de första helt elektroniska datorerna, byggd 1949 vid Manchesteruniversitetet i England. – Manchester Mark I var en av de första datorerna som kunde lagra program i minnet. Inmatnings- och programmeringssystemet konstruerades av Alan Turing†. Maskinen var en vidareutveckling av SSEM†(”Baby”). – Bland de som arbetade med Manchester Mark I fanns Conway Berners‑Lee och Mary Lee Woods, föräldrar till Tim Berners‑Lee. – Manchester Mark I var förebild till Ferrantis† första dator. – I USA fanns en annan liknande dator med namnet Mark I†. – Se historik från Manchesteruniversitetet.
(1949—2003) – grundare av det som nu heter Anita Borg institute for women and technology (tidigare Institute for women in technology), forskare på PARC, initiativtagare till nätverket Systers för kvinnor i it‑världen och till Grace Hopper Celebration-konferenserna. – Anita Borg blev 1999 ledamot av amerikanska federala regeringens kommission för främjande av kvinnor och minoriteter inom naturvetenskap, ingenjörsvetenskap och teknik. Hon belönades 1995 med EFF:s pris Pioneer Award (se länk), och 2002 med Heinz-priset(länk) för teknik, ekonomi och sysselsättning. Utmärkelsen Women of vision awards† delades ut till hennes minne. – Mer på anitab.org.
(1905—1986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysklands krypterings‑apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson tillverkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som användes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddelanden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjetunionen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. – Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Einsteins arbetsrum (se länk). – Läs mer i bokenSvenska kryptobedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube(länk) och i Öppet arkiv(länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kärlekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Östberg Eriksson (1951), kom ut i slutet av 2015 (se länk – nere i mars 2021 – arkiverad). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privatliv.
