LEO

Arbetsplats i Leo-systemet från 1966.
Arbetsplats i LEO-systemet från 1966.

(Lyons electronic office) – den första dator som användes som affärs­system. Den var i bruk i olika utföranden från 1951 till 1981. – LEO ut­veck­lades för den numera nerlagda britt­iska te­serve­rings­kedjan Lyons för att befria den administrativa personalen från repeti­tivt rutinarbete. Den första versionen av LEO, LEO I, var en vidareutveckling av datorn EDSAC†, som utvecklades i Cam­bridge i England och blev färdig 1949. – Företaget LEO Computers har sålts i flera omgångar och ingår numera i Fujitsu. – Se boken A computer called LEO (länk) av Georgina Ferry (länk), utgiven 2010. – Se också LEO computers society (länk).

[affärssystem] [förkortningar på L] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 23 oktober 2020]

Perlman, Radia

Radia Perlmans porträtt
Radia Perlman. Foto: Joel Åsblom

(1951) – amerikansk nätverksexpert, känd för att 1985 ha utvecklat spanning tree protocol. – Spanning tree protocol är ett protokoll som för­hindrar att meddelanden på internet går runt i en ändlös slinga, vilket annars lätt skulle kunna hända be­ro­ende på nätets decentraliserade uppbyggnad. – Se uppspännande träd. – Hon har också på 00-talet utvecklat den teknik som till stor del har ersatt spanning tree protocol, nämligen TRILL.  – Många anser att internets expansion sedan 1980‑talet inte hade varit möjlig utan spanning tree protocol. Därför kallas Radia Perlman ibland för ”internets moder”, vilket hon inte gillar. – Radia Perl­mans forskarkarriär började på MIT, där hon bland annat utvecklade programspråk för barn. 1980 anställdes hon på Digital†, där hon utvecklade spann­ing tree protocol, senare på EMC, från 2010 på Intel och sedan 2014 på Dell. Hon har skrivit böckerna Interconnections (1992) och Network security (2002). – Radia Perlman har fått många utmärkel­ser. Hon blev år 2000 hedersdoktor vid KTH i Stockholm (länk), Inventor of the year 2003, utsedd av Silicon Valley property law association (se länk), Anita Borg Institute women of vision awards 2005 (länk), Usenix lifetime achievement award 2006 (länk) och fick 2010 Sigcomm Award (se länk). – 2014 valdes hon in i Internet hall of fame (länk).

[internet] [personer] [radia perlman] [ändrad 4 september 2020]

Beurling, Arne

Svartvitt foto av Arne Beurling.
Arne Beurling.

(19051986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysk­lands kryp­te­rings-apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson till­verkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som an­vändes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddel­anden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjet­uni­onen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. – Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Ein­steins arbetsrum (se länk). – Läs mer i Svenska krypto­bedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube (länk) och i Öppet arkiv (länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kärlekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Östberg Eriks­son (1951), kom ut i slutet av 2015 (se länk – nere i mars 2021 – arkiverad). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privat­liv.

[kryptering] [personer] [underrättelseverksamhet] [ändrad 2 mars 2021]