gaslighting

manipulering av någon så att personen börjar tvivla på sitt förstånd. – Manipulationen kan omfatta allt från spridning av falska rykten till iscensättning av händelser som sedan påstås vara offrets inbillning. – Ordet gaslighting kommer av pjäsen Gaslight (Gasljus) från 1938. Pjäsen blev film 1940 och 1944, då med Ingrid Bergman i huvudrollen (se IMDblänk). Uttrycket gaslighting har blivit vanligt i slutet av 2010‑talet och kan då syfta på all slags vilseledande information som sprids genom internet. – Försvenskningen gasljusning förekommer.

[desinformation] [förföljelse] [7 oktober 2020]

Sinclair

Sinclair ZX Spectrum.
Sinclair ZX Spectrum.

en engelsk tillverkare av hemdatorer 19731986. Grundad och ledd av uppfinnaren Clive Sinclair (1940–2021). – Sinclair är känt för de två datorerna Sinclair ZX80 från 1980 och Sinclair ZX Spectrum från 1982. Sinclair ZX80 såldes för 100 pund; som byggsats för 80 pund. Den bestod av dator och tangentbord i ett stycke, och anslöts till en vanlig tv. Lagringsminnet var en kassettspelare. – Sinclair ZX Spectrum var en klassisk hobbydator som ett tag sålde bäst av alla hemdatorer i Storbritannien. Totalt såldes den i över fem miljoner exemplar. Den var i stort sett ett tangentbord med inbyggd dator. Den kom i flera modeller och såldes 1982–1992. Över 24 000 program har utvecklats för ZX Spectrum; de flesta är spel. – Företaget Sinclair Research råkade, trots försäljningssuccén med ZX Spectrum, i ekonomiska svårigheter i mitten av 1980‑talet. Det berodde på att datorn Sinclair QL floppade, och på en storslagen satsning på utvecklingslabbet Metalab. Det ledde till att Clive Sinclair sålde rätten till produkterna till konkurrenten Amstrad, som ett tag fortsatte att tillverka och sälja produkterna under varumärket Sinclair. – Clive Sinclair fortsatte att driva Sinclair Research (arkiverad webbsida från 2010) och ägnade sig åt olika uppfinningar, bland annat en elektrisk cykel och en miniatyrradio. Sedan 1997 hade företaget bara en anställd, Clive Sinclair själv. – 2013 återskapade Elite Systems Sinclair ZX Spectrum i form av ett tangentbord som ansluts till surfplattor med Bluetooth, se Elite Systems webbsidor. Och i november 2014 blev det känt att Clive Sinclair hade gett sin välsignelse åt pro­jektet Sinclair Spectrum Vega, som skulle återuppliva Sinclair ZX som en ren spelkonsol. – Se tillverkarens Retro Computers webbsidor (länk). Retro Computer tog emot över en halv miljon pund i gräsrotsfinansiering, men levererade inga datorer, och trädde i likvidation i början av 2019.

[företag] [hobby] [nerlagt] [nostalgi] [persondatorer] [spel] ändrad 17 september 2021]

Kay, Alan

Alan Kay.
Alan Kay.

(1940) – amerikansk datorforskare, pionjär inom program­utveckling och användargränssnitt. – Alan Kay var med i den tidiga utvecklingen av internet, och lade på 1970‑talet grunden till det objektorienterade program­språket Smalltalk samt mycket av dagens grafiska användargränssnitt. Den bärbara datorn är också till stor del Alan Kays idé – se Dynabook. – Alan Kay har arbetat på Stanford, Xerox PARC, Apple och Walt Disney. 2002 anställdes han som senior fellowHP Research (länkarkiverad), men han och hans avdelning sades upp i juli 2005 när dåvarande Hewlett‑Packard† skar ner på forskningen. – Alan Kay har mycket gemensamt med hjälten Alan i långfilmen Tron. Det kan bero på att Bonnie MacBird (länk), som skrev manus, är Alan Kays fru. – Alan Kay har vidareutvecklat Small­talk till Squeak för barn och till Croquet för 2000‑talets datorer. – Se också Cobalt. – Se vpri.org (nerlagd sedan 2018, sidan finns kvar).

[alan kay] [it-historia] [personer] [ändrad 1 oktober 2020]

Beurling, Arne

Svartvitt foto av Arne Beurling.
Arne Beurling.

(19051986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysk­lands krypterings‑apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson tillverkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som an­vändes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddel­anden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjetunionen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. – Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Einsteins arbetsrum (se länk). – Läs mer i Svenska kryptobedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube (länk) och i Öppet arkiv (länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kärlekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Östberg Eriks­son (1951), kom ut i slutet av 2015 (se länk – nere i mars 2021 – arkiverad). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privat­liv.

[kryptering] [personer] [underrättelseverksamhet] [ändrad 2 mars 2021]