kommunbott

datorprogram som fattar beslut i kommunal förvaltning utan mänsklig medverkan. Det är en typ av robotiserad processautomatisering (RPA) – Se också bot. – Enligt gällande lag (februari 2020) får kommunbottar inte användas: alla kommunala beslut måste fattas av behöriga tjänstemän. (Däremot får RPA användas i statlig förvaltning.) Sveriges kommuner och regioner (SKR) skrev 2019 till regeringen och bad att kommunbottar skulle tillåtas och regeringen har tillsatt en utredning. – Invändningarna mot kommunbottar är uppenbara: beslut fattas mekaniskt utan dialog med de berörda och kanske utan att någon ansvarig person vet vad som har beslutats. Mot detta invänder kommunerna att kommunbottar bara används för rutinmässiga beslut som inte kräver några bedömningar och avvägningar.

[mjukvarurobotar] [politik] [9 februari 2020]

cobot

collaborative robot – industrirobot som hjälper mänskliga arbetare att utföra sina arbetsuppgifter. – Cobotar är ofta konstruerade för att hjälp till med tunga lyft eller fungera som en tredje hand. Cobotar kan också ha funktioner som har att göra med arbetarskydd, transporter eller med användning av artificiella sinnen som syn, hörsel eller lukt. – För att en anordning ska räknas som robot krävs att den har ett mått av autonomi och kan fungera självständigt från mänskliga användare.

[robotar] [19 september 2019]

SpotiBot

  1. – ett experiment i manipulering av Spotify. Forskare vid Umeå universitet under ledning av professor Pelle Snickars (pellesnickars.se) (krånglar ibland) registrerade 2015 först in flera hundra robotkonton på Spotify. Forskarna spelade sedan in två ”låtar” under artistnamnet ”Fru Kost”, nämligen ”Kaffe” och ”Avplock”. ”Kaffe” är ljudet av en doktorand som dricker kaffe. Programmet SpotiBot lät sedan de olika robotkontona ”lyssna” på låtarna, samt på ABBA:s ”Dancing queen”, över 6 400 gånger. Resultatet blev att ”Fru Kost” fick ungefär 61 kronor i royalties. – Syftet med experimentet var att visa att det går att fuska med Spotifys royaltymodell, och att det är svårt att skilja mellan mänskliga användare och robotkonton. – Experimentet finansierades av Vetenskapsrådet (vr.se) med ett bidrag på 8,8 miljoner kronor. Spotify protesterade och bad Vetenskapsrådet att dra in bidraget, men fick inget gehör för det. – Se också fejklyssning och fejkartist. – Mer i denna forskningsrapport;
  2. Spotibot är också namnet på en webbtjänst som, genom att jämföra många användares favoritlåtar, ger förslag till användare om låtar som de troligen tycker om. – Se spotibot.com.

[forskningsprojekt] [mjukvarurobotar] [musik] [ändrad 3 mars 2020]

Devumi

amerikanskt företag som säljer falska Twitter-konton. Kontona har namn som tillhör verkliga, men ovetande, personer. Med namnet följer en tjänst (en så kallad amplification bot) som automatiskt retweetar köparens tweetar i de köpta kontona. Devumis tjänster används av politiker, artister, idrottare, predikanter och andra som vill kunna visa att de har många följare på Twitter. De köper ofta flera tusen konton. – Devumi exponerades i januari 2018 i artikeln ”The follower factory” i New York Times. Kort därefter meddelade delstaten New Yorks justitieminister att han inleder förundersökning mot Devumi för bedrägeri och identitetsstöld (se länk).

[bloggar] [bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [personlig integritet] [sociala medier] [31 januari 2018]

porrbot

(pornbot eller porn bot) – mjukvarurobot som sprider pornografi i sociala medier. Syftet är att locka besökare till porrsajter. – Porrbotar (se bot) förses med konton som verkar tillhöra riktiga personer, oftast unga kvinnor. De försöker sedan bli ”vän” med andra användare i det sociala mediet, och lockar med pornografiska bilder. Porrbotar kan också skriva automatiska inlägg i diskussionsforum och kommentarer till bloggar och inkludera, eller länka till, pornografiska bilder. En del porrbotar är också dialogrobotar som kan föra skriftliga samtal med mänskliga användare. – Se också socialbot.

[bot] [mjukvarurobotar] [oönskade program] [19 januari 2018]

robotiserad processautomatisering

(robotic process automation, RPA) – automatisering av rutinartade administrativa arbetsuppgifter med användning av mjukvarurobotar. Robotarna, som i det här fallet alltså är datorprogram (bottar), lär sig att interagera med tillämpningar och data i rutinartade arbetsuppgifter på samma sätt som mänskliga användare. Man instruerar alltså robotarna på användargränssnittets nivå. Fördelen med detta sätt att automatisera är att det inte kräver programmering på låg nivå i administrativa system. Med verktyg för RPA kan vilken person som helst med de förkunskaper som behövs om den aktuella arbetsuppgiften programmera en mjukvarurobot. – IDG:s artiklar om RPA: länk.

[affärssystem] [mjukvarurobotar] [ändrad 9 februari 2020]

Botnik

en amerikansk grupp skribenter, konstnärer och programmerare som i samarbete med datorer skapar ”konstiga nya saker”. Gruppen blev känd i slutet av 2017 då den publicerade ett nytt kapitel om ”Harry Potter” (länk). Det hade skrivits med användning av programmet Predictive writer (länk). Programmet bygger på statistik över ord och ordföljder i Harry Potter‑böckerna och i ett antal andra litterära verk. – Se botnik.org.

[kultur och underhållning på webben] [kuriosa] [språkteknik] [1 januari 2018]