deobfuskering

(deobfuscation) – omvandling av tillkrånglad programkod till pro­gramkod som är lätt att överblicka och förstå. Termen används främst när det gäller programkod som är avsiktligt tillkrånglad, se obfuskering. – En dator­veten­skap­lig artikel om tekniker för deobfuskering finns på denna länk.

[datorvetenskap] [programmering] [26 maj 2017]

React

bibliotek med JavaScript-kod, avsedd för programmering av dynamiska grafiska användargränssnitt. Med att de är dynamiska menas att de kan förändras medan de visas utan att man behöver läsa in sidan på nytt. – React har i praktiken i slutet av 2010-talet blivit ett mycket spritt ut­veck­lings­verk­tyg för webbplatser. – React utvecklades av Jordan Walke, ut­veck­lare på Facebook. Facebook tog det i bruk 2011. Sedan dess har många andra organisationer börjat använda React. Det kan användas fritt. – Kallas också för React.js och ReactJS. – React ska inte förväxlas med ReactOS. – Se facebook.github.io/react/.

[programmering] [webbpublicering] [19 maj 2017]

idempotens

(idempotence) – om operationer i programmering och i matematik: det att en operation som repeteras (se också iteration) ger samma resultat som första gången. Upp­rep­ningen gör ingen skillnad. Enkelt exempel: multi­pli­ka­tion med 1. Svårare exempel: f(x) = [f(x)]. En sådan funktion kallas för idempotent.

[matematik] [programmering] [ändrad 5 april 2017]

processbild

  1. process image – en exakt avbild av en process tillstånd vid ett visst ögon­blick. (Varje program som körs i en dator består av en eller flera pro­cesser.) Processbilder skapas vid multikörning varje gång ope­ra­tiv­sys­temet lämnar en process för att köra en annan. Det är nödvändigt för att operativsystemet ska kunna komma tillbaka till processen och fortsätta där den slutade. – Ordet används ibland också om den körbara form av ett program som läses in i minnet när programmet laddas. – Jämför med ögon­blicks­bild (snapshot);
  2. – diagram som åskådliggör en process, processdiagram. Kallas på engelska process chart, process flowchart, process image.

[drift] [programmering]

binärträd

(binary tree) – en trädformad datastruktur där varje nod har högst två barn. (”Barn” är grenar, kanter, som går till direkt underordnade noder.) Som alla trädformade datastrukturer är trädet upp-och-ner­vänt med roten överst. Det kan bara finnas en rot. En nod kan ha noll, en eller två barn. En nod med noll barn kallas för löv. – Binärträd används ofta för lagring av information och för att möjliggöra sök­ningar. De värden som står i varje nod är då ofta hänvisningar. – Att balansera ett binärträd är att fördela noderna så att djupet från rot till löv blir så likartat som möjligt i alla förgreningar. Binärträdets höjd (det största djupet som finns i trädet) ska alltså ligga så nära det genomsnittliga djupet som möj­ligt. Den genom­snitt­liga söktiden, om man söker efter värden som kan finnas var som helst i binär­trädet, blir kortast om trädet är balanserat. – Att sortera ett binärträd är att se till att värdena på noderna är ordnade enligt ett system – alfabetisk, nummerordning eller annat. Det innebär att nya värden måste läggas in på en bestämd plats i trädet, inte bara där det är enklast att lägga det. I ett sorterat träd kan man lätt ta kortaste vägen till ett visst värde. – Att se till att ett binärträd är både balanserat och sorterat kan vara omöjligt.

[datastrukturer]