verktygskedja

(toolchain) – en uppsättning programmeringsverktyg som används för att utföra en komplex programvaruutvecklingsuppgift eller för att skapa en programvaruprodukt. Det är ofta underförstått att verktygen används i en bestämd ordning.

[programmering] [4 februari 2021]

ordo

beteckning på ett sätt att uppskatta komplexiteten i typer av beräkningar. Noteras med bokstaven O och används för jämförelser av algoritmers effektivitet. – Antalet element i beräkningen, till exempel antalet ord som ska sorteras i bokstavsordning, ställs mot antalet steg i beräkningen. Då menar man inte antalet steg i ett specifikt fall, utan generellt för en typ av beräkning. Om det till exempel gäller att hitta ett ord i en lista som innehåller n ord är ordo O(n). Det vill säga att antalet steg i sökningen är proportionellt mot antalet ord i listan (n). Sedan kan det ju vara så att ordet man söker efter står först i listan, och då går sökningen fort, eller att ordet står sist i listan, och då tar sökningen lång tid. Det påverkar inte värdet på ordo. Det viktiga är att man aldrig behöver gå igenom listan mer än en gång för att hitta det sökta ordet. Ordo anger det största möjliga antalet steg i beräkningen (värsta fallet). – Andra beräkningar, till exempel att sortera tal i storleksordning eller ord i bokstavsordning, kräver att mängden tal respektive ord gås igenom flera gånger (om mängden inte redan står i rätt ordning). Då får man värden på ordo som O(n2), O(n3) eller O(2n). – När man beräknar ordo brukar man bortse från konstanter, och om beräkningen innehåller höga potenser kan man också bortse från lägre potenser. Att beräkna ordo är en överslagsberäkning, inte en exakt beräkning. – Man skiljer mellan stora O och lilla o: stora O anger det högsta möjliga värdet för antalet moment i en beräkning av viss typ, medan lilla o anger ett övre värde som inte kan uppnås, men nästan (ett asymptotiskt värde). – Det finns också omega (Ω), som anger det lägsta möjliga värdet, samt theta (θ) som säger att antalet moment i beräkningen är exakt proportionellt med funktionen av n.

[matematik] [programmering] [22 december 2020]

programming socks

Två ben iklädda tvärrandiga långstrumpor i blått och svart.
Andra färger finns.

programmerarstrumpor – tvärrandiga hellånga strumpor, ofta i vitt och rosa, som påstås göra bäraren till en bättre programmerare. Programmerarstrumpor kan sägas vara ett mem som kan spåras till 2016, då ett företag publicerade en annons för något som, av någon anledning, kallades för ”programming socks”. De är särskilt vanliga i Kina och Japan.

[kuriosa] [ändrad 16 december 2020]

polymorf

som kan förekomma i många olika former. – När det gäller programmering, se polymorfism. (I andra sammanhang är substantivformen polymorfi.) Polymorfa datavirus – polymorphic viruses är datavirus som antar olika form i varje dator som de infekterar. De blir därför svåra att upptäcka. – På engelska: polymorphous eller polymorphic.

[programmering] [skadeprogram] [5 november 2020]

Ren’Py

ett programmeringsverktyg för berättelser och spel som ska visas med bilder. Programmering görs med ett ”skärmspråk” (screen language) som bygger på vanlig engelska. Man skriver skript ungefär som när man skriver filmmanus. Ren’Py utvecklades 2004 av Tom Rothamel (på Twitter) och har blivit mycket spritt. Ren’Py är skrivet i fri och öppen källkod. – Se renpy.org.

[programmering] [spel] [18 oktober 2020]

velocity

snabbhet, hastighet – i Scrum och agil systemutveckling: mått på hur mycket en arbetsgrupp kan få uträttat under en sprint respektive en iteration. Alltså en period, sällan mer än en månad, ofta mindre, då gruppen arbetar med ett klart definierat mål. Man talar också om developer velocity (utvecklingssnabbhet). Det anses meningslöst att mäta snabbheten hos enskilda utvecklare i en grupp. Det är gruppens resultat som räknas. Måttet på velocity är antalet fullbordade användarberättelser (user stories).

[systemutveckling] [5 oktober 2020]

Ada

ett programspråk som utvecklades på 1970-talet på uppdrag av USA:s försvarsdepartement. Det är uppkallat efter Ada Lovelace†. Försvarsdepartementets mål var att minska antalet programspråk som användes i krigsmakten. Ada är främst, men inte enbart, avsett för programmering av inbyggda system och realtidssystem. Det var fram till 1997 obligatoriskt i USA:s krigsmakt och Nato för större projekt. – Läs mer på adaic.org.

[programsprak] [22 september 2020]

Ofqual-algoritmen

the Ofqual exam results algorithm – en algoritm för betygsättning som användes 2020 i Storbritannien, men som gav sådana resultat att de maskinsatta betygen drogs tillbaka. I stället fick eleverna de betyg som deras lärare hade satt. – Ofqual-algoritmen användes 2020 med anledning av Covid 19‑pandemin i stället för skrivningar. Den utgick från lärarsatta betyg och en rangordning av elever i varje klass. Betygsättningen gällde dels A-level (motsvarar närmast gymnasieexamen), dels GCSE (ämnesbetyg). Algoritmen skulle anpassa betygsättningen så att den totala fördelningen av olika betyg skulle följa samma kurva som tidigare år. Resultatet blev emellertid att många betyg sänktes en eller två steg jämfört med det betyg som respektive elevs lärare hade satt, men elever på små skolor, i synnerhet små privatskolor, fick högre betyg. Den 18 augusti 2020 beslöt Ofqual (Office of qualifications and examinations regulation – länk) att de lärarsatta betygen skulle gälla. Ett resultat blev att många elever som hade sökt till universitet först blev avvisade, men efter ändringen blev antagna, vilket ledde till överintagning. 

[algoritmer] [utbildning] [8 september 2020]