medborgarutveckling

(citizen development) – programutveckling som görs av anställda som inte är kunniga programmerare, men som är experter på sitt fackområde. – Medborgarutvecklare (citizen developers) utvecklar och underhåller program som de själva har användning för i arbetet. Det görs med verktyg som lågkod och no-code och i samarbete med företagets professionella programmerare. – Den engelska termen citizen developer är alltså missvisande: det handlar inte om vilka medborgare som helst, utan om personal. – Uttrycket har använts sedan slutet av 2010-talet.

[programmering] [26 juli 2021]

no-code

programmering utan programkod – utvecklaren bygger upp programmet genom att koppla samman färdigskrivna block av programkod. Detta görs i en grafisk miljö. Blockens ömsesidiga relationer anges med pilar eller andra symboler. Det behövs inga skrivna instruktioner. Syftet är att personer utan kunskaper i programmering ska kunna sätta samman program som underlättar deras arbete. Man talar om kodlös programmering. – Se också medborgarutveckling. – Miljöer för no-code-programmering tillhandahålls av olika leverantörer, vanligtvis som en molntjänst. – Jämför med lågkod, som också innebär att man kombinerar färdigskrivna programblock, men där det krävs en del manuell programmering.

[programmering] [26 juli 2021]

critical mess

det vanskliga stadium i ett mjukvaruprojekt då alla ändringar eller rättelser verkar leda till minst två nya fel som måste rättas. – Uttrycket anspelar på critical mass – kritisk massa.

[programmering] [11 juli 2021]

programmeringsparadigm

mönster för hur man bör sätta samman program när man utvecklar dem. Man kan också se programmeringsparadigm som klasser av programspråk. Det finns till exempel imperativ programmering, deklarativ programmering objektorienterad programmering och funktionell programmering och programspråk avsedda för dessa slag av programmering. – Programmeringsparadigm är allmänt formulerade synsätt på hög nivå. Paradigmen skiljer sig åt genom att de fokuserar på olika aspekter av programmeringen och de olika slags data som programmen behandlar. Syftet med alla programspråk är ju att förenkla för programmeraren, men vad som bör och kan förenklas beror på vad programmet ska göra: vad är känt för programmeraren från början, vad behöver programmet räkna ut, vad är konstant under programkörningen, vad är föränderligt. Programmeringsparadigm behöver därför inte konkurrera (även om det förekommer så kallade religionskrig), utan de är till för för olika ändamål. Några är avsedda för avancerade matematiska beräkningar, andra för datoranimeringar, andra för artificiell intelligens. Programmeringsparadigm är inte samma sak som metoder för program- och systemutveckling. – Paradigm är ursprungligen en grammatisk term för böjningsmönster, men vetenskapsfilosofen Thomas Kuhn (19221996) använde ordet i sin bok De vetenskapliga revolutionernas struktur (1962) som beteckning på det förhärskande tänkesättet i vetenskapen under en period: radikalt nya vetenskapliga teorier blir, enligt Kuhn, inte accepterade enbart på grund av sina förtjänster, utan det krävs en kris som omkullkastar det hittills dominerande paradigmet. När det gäller programmeringsparadigm så är däremot många aktuella samtidigt. (Paradigm kommer av grekiska paradeigma, som kan översättas med [att visa] sida vid sida.) – På engelska: programming paradigm.

[programmering] [10 juni 2021]

upfront design

i programmering: metod där man i detalj fastställer hur ett system ska se ut innan man börjar realisera det. – Upfront design har alltså likheter med vattenfallsmetoden, men benämningen – ofta Big design up front, BDUF – infördes på 00-talet. Idén är kontroversiell, eftersom den är i konflikt med principerna bakom agil utveckling. – Ett besläktat förslag är Rough design up front, RDUF, vilket innebär att man fastställer systemets utformning i stora drag utan att gå in på detaljer. – Upfront eller up front betyder i förskott, på förhand; öppen, uppriktig.

[programmering] [11 maj 2021]

DevSecOps

DevOps med security – strävan efter att göra it‑säkerhet till en integrerad del av programutveckling enligt DevOps-modellen. Säkerheten ska testas löpande av programutvecklarna under utvecklingsprocessen, inte bara i efterhand.

[it-säkerhet] [ord på -ops] [programmering] [29 april 2021]

emergens

uppkomst av komplexa företeelser genom samverkan mellan enklare komponenter. – Emergens innebär bland annat att fåtal lämpliga enkla regler kan ge upphov till oförutsedda och ändamålsenliga fenomen. Ett exempel är att en fågelflocks snabba kursändringar, som länge har ansetts svårförklarliga, kan simuleras med tre regler – se boids. Emergenta fenomen kan givetvis också vara oönskade och skadliga. – I programmering är det önskvärt att kunna utveckla styrsystem och andra program som bygger på ett fåtal väl valda instruktioner. Samspelet mellan dessa instruktioner ska då kunna hantera händelser som inte är beskrivna i systemet, eller kanske inte ens förutsedda – se emergent beteende. – På engelska: emergence.

[ai] [programmering] [23 april 2021]

rate limiting

taktbegränsning – begränsning av antalet anrop till en resurs i ett it-system per tidsenhet. Taktbegränsning används av flera skäl:

  • – för att försvåra överbelastningsattacker;
  • – för att förhindra att ett program eller en användare gör så många anrop att ingen annan får tillgång till resursen;
  • – för att den anropade resursen ska hinna med.

– Kallas ibland för hastighetsbegränsning (men se takt).

[it-system] [nätverk] [programmering] [13 april 2021]