delivery scam

falskt meddelande som ser ut att komma från posten eller budfirma där mottagaren uppmanas att fylla i personuppgifter för att få en försändelse levererad. Ofta ska mottagaren också betala en avgift, till exempel för tull. Det finns ingen försändelse, och personuppgifterna används i kriminellt syfte, till exempel för att ansöka om lån. Mottagarna rekommenderas att alltid kolla avsändaradressen och i misstänkta fall inte att klicka på några länkar. Radera meddelandet oläst. – PostNord kallar det för bluffmejl och bluff-SMS. – Se också scam.

[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [2 maj 2021]

bait-and-switch

lockpris, locka-och-lura, bete-och-byte – bedrägligt erbjudande om vara eller tjänst till lågt pris. Säljaren kan eller vill i själva verket inte sälja till det utlovade priset, men erbjuder kunden något liknande till betydligt högre pris. Svensk juridisk term är otillbörligt lockerbjudande (se riksdagens webbsidor). (Lockpris är annars det att en butik säljer en vara, ofta kaffe, till extra lågt pris, kanske med förlust, för att locka kunder som också köper annat.) – Se också enkronaskonsult.

[bluff och båg] [företag och ekonomi] [juridik] [25 april 2021]

contrepreneur

svindelföretagare – någon som mot betalning erbjuder andra hjälp att bli framgångsrika företagare. En contrepreneur framställer sig själv som framgångsrik och omgiven av lyx samt erbjuder sig att lära andra hur man gör. Ofta erbjuds pyramidförsäljning, Ponzi schemes eller kurser på allt högre och allt dyrare nivåer. Verksamheten behöver inte vara olaglig, men den har ingen substans, och det är ofta bara svindelföretagaren själv som blir rik. – Ordet contrepreneur är en sammandragning av con (bedrägeri) och entrepreneur. Det ska ha skapats av britten Mike Winnet (se YouTube) i slutet av 2010‑talet, men samma ord har förekommit tidigare i besläktad betydelse. – Se artikeln ”The contrepreneur formula” på sajten The Medium.

[bluff och båg] [27 november 2020]

con

  1. bedrägeri, bluff, bondfångeri – kort för confidence trick, confidence man;
  2. – även: fånge – kort för convict.

[bluff och båg] [27 november 2020]

OneCoin

en falsk kryptovaluta som har använts i ett globalt bedrägeri. – OneCoin lanserades 2015 och drog in pengar genom att anordna kurser i form av ett Ponzi scheme. Kurserna, som uppges ha lockat flera miljoner deltagare, uppgavs handla om kryptovalutor generellt, men hade snarare formen av väckelsemöten. OneCoin existerade inte som kryptovaluta: man kunde visserligen köpa OneCoin, men ”valutan” var inte kopplad till en blockkedja och var i praktiken lika användbar som Monopolpengar. Redan 2017 sattes OneCoin upp på Finansinspektionens varningslista, och liknande varningar utfärdades i många länder. Trots det fortsatte människor att falla för bedrägeriet. – Bakom OneCoin stod initiativtagaren, bulgariskan Ruja Ignatova, försvunnen sedan 2017 och efterlyst, och svensken Sebastian Greenwood. Greenwood greps 2018 av thailändsk polis och är nu (maj 2020) utlämnad till USA, där han sitter i häkte. Han anklagas för bedrägeri och stämpling till penningtvätt. Ignatovas bror, Konstantin Ignatov, som tog över ledningen när Ignatova försvann, greps 2019 i USA och har valt att samarbeta med utredningen. I Kina har 98 personer med anknytning till OneCoin gripits. – Den norska säkerhetsexperten Bjørn Bjercke (länk) har varit ledande i att avslöja bedrägeriet. Han blev misstänksam när han 2016 blev ombedd av OneCoin att konstruera en blockkedja – samtidigt som han kunde se att Ruja Ignatova på OneCoin-möten hade påstått att OneCoin redan hade en blockkedja. Bjercke samarbetar bland annat med aktivister från rörelsen Anonymous. Han har blivit hotad flera gånger, och bor numera på hemlig plats. Bjercke drar slutsatsen att OneCoin har beskyddare på hög nivå. – Sajten onecoin.eu stängdes i slutet av 2019.

[bluff och båg] [försvunnet] [it-relaterad brottslighet] [kryptovalutor] [rättsfall] [11 maj 2020]

porrutpressning

krav på pengar riktat till en person som påstås ha tittat på pornografi på internet och därmed ska ha brutit mot upphovsrätten. – Sådana krav skickas i stor skala i formellt lagliga former av mindre nogräknade juristfirmor på uppdrag av mer eller mindre hemlighetsfulla företag. Uträkningen är att många kommer att betala, vare sig de har tittat på porr på internet eller inte, hellre än att bli dragna inför domstol och bli utskämda. I Sverige finns det hittills (april 2020) inga fall där någon som har utsatts för porrutpressning men som har vägrat betala verkligen har dragits inför domstol. – Bakgrunden är att upphovsrättshavarna har en förteckning över IP‑adresser till datorer som har, eller påstås ha, laddat ner pornografi från upphovsrättshavarens sajt. Lagen IPRED ger upphovsrättshavaren rätt att kräva att internetoperatörerna lämnar ut namn och adress till de kunder som har de IP‑adresser som upphovsrättshavaren uppger. Upphovsrättshavaren kan sedan skicka kravbrev till de kunderna. – Det har påpekats att det bara är upphovsrättshavare som har denna lagliga rättighet. Den som utsätts för förföljelse och hot i form av anonyma mejl har inte rätt att få ut avsändarens IP‑adress. – Se artikel om porrutpressning från april 2020 av professor Mårten Schultz: länk. – Jämför med sextortion och hämndporr.

[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [upphovsrätt] [ändrad 21 april 2020]

fejkartist

(fake artist) – icke existerande artist eller grupp som har låtar på sajter för strömmande musik (som Spotify). Detta påstås ibland ingå i en form av bedrägeri. – Låtarna finns på riktigt, men artisternas namn går inte att knyta till några identifierbara personer. Låtarna är troligen skrivna och inspelade av låtskrivare och musikstudior som specialiserar sig på sådan musik. – Sajter, bland annat Spotify, har beskyllts för att använda fejkartister som ett sätt att pressa ner ersättningen till andra artister. Spotify förnekar all befattning med fejkartister (se denna länk). – Bakgrunden skulle vara att artisterna och deras bolag får ekonomisk ersättning i proportion till deras andel av lyssningarna, men fejkartisterna får lägre ersättning per lyssning samtidigt som de minskar de andra artisternas andel av lyssningarna. Slutsats: mer pengar över till sajten. Det har också påståtts att låtskrivare och studior får ett engångsbelopp för att producera låtarna, varpå de ekonomiska rättigheterna övergår till sajten, som alltså sedan kan betala lyssningsersättning till sig själv. – Enligt uppgifter som citeras i tidskriften Rolling Stone har fejkartister tillsammans flera miljarder lyssningar. – Läs mer i denna artikel i Rolling Stone. – Läs också om fejklyssning och SpotiBot. – Läs också om robotförfattare.

[bluff och båg] [fiktiva personer] [musik] [3 mars 2020]