digital valuta som ges ut av en centralbank (riksbank), vanligen värd lika mycket som den vanliga valutan i form av mynt och sedlar. – En digital centralbankspeng ska vara utbytbar 1:1 med den vanliga valutan i alla sammanhang. Syftet med att ge ut digitala centralbankspengar är dels att ge alla möjlighet att göra elektroniska betalningar utan att behöva skaffa kreditkort och betala avgifter, dels att tränga undan kryptovalutor som bitcoin. Inget land har infört digitala centralbankspengar när detta skrivs, men Sverige har gjort långt framskridna förberedelser – se e-krona. – Se också DCEP och läs om Ecash Act. – På engelska: central bank digital currency, CBDC, även: digital fiat currency.
[elektroniska pengar] [ändrad 16 april 2022]
- – nedsättande benämning på alla kryptovalutor;
- – en kryptovaluta som är värdelös. I synnerhet sådana kryptovalutor som är ren spekulation. Många som köper shitcoins är medvetna om att valutan är dömd att krascha. De räknar bara med att kunna köpa billigt och sälja dyrt före kraschen (se ponzibedrägeri).
– Uttrycket shitcoin anspelar på bitcoin och andra kryptovalutor och elektroniska pengar med namn på coin.
[coin] [jargong] [kryptovalutor] [ändrad 2 juni 2022]
ett planerat betalningssystem som sedan mitten av 2018 rekryterar användare genom en kampanj på internet. – Hette tidigare Initiative Q. – Planerna omfattar ett nytt betalningssystem och en digital valuta, kallad quahl (tidigare: bara Q). Quahl ska inte vara en kryptovaluta. Systemet ska igångsättas när tillräckligt många användare har anslutit sig. De som ansluter sig tidigt ska få ett antal quahl gratis. Om intresset inte blir tillräckligt stort blir Quahl inte av. Målet är att en quahl ska vara värd en dollar, men valutan ska vara inflationssäker. – Bakom Quahl står den israeliska företagaren Saar Wilf, vars företag Fraud Sciences köptes 2008 av PayPal för 169 miljoner dollar. – Rekryteringen av användare sker genom ett kedjebrevsartat system: man måste få en inbjudan, vilket man kan få genom att rekommendera fem andra personer att gå med. Quahl har av kritiker jämförts med pyramidspel, men den jämförelsen faller på att det tills vidare inte kostar något att gå med. Den omfattande rekryteringen av användare motiveras med att ingen vill använda ett betalningssystem som inte har köpare och säljare. – Se quahl.com.
[elektroniska pengar] [ändrad 21 oktober 2021]
en algoritm för att avgöra vem av flera noder i ett nätverk som ska få tillgång till en viss resurs. Det är ett energisnålt alternativ till så kallade konsensusmekanismer som bevis på arbete (proof of work) och bevis på insats (proof-of-stake). Noderna kan ingå i en blockkedja, till exempel vara datorer som bryter kryptovaluta. – Var och en av noderna tilldelas en slumpmässigt vald tid, normalt bråkdelar av en sekund, och noderna går då i viloläge tills tiden har gått ut. Den första noden som vaknar får tillgång till resursen – till exempel en viss mängd kryptovaluta. Det är alltså i praktiken ett lotteri där lägsta numret vinner. – Fördelen gentemot andra konsensusmekanismer är att energiåtgången är minsta möjliga. Det går inte heller att få tillgång till den eftertraktade resursen genom att använda specialbyggda kraftfulla datorer. Man har lika stor chans med en mobiltelefon. Enda sättet att förbättra oddsen är är att sätta in många datorer samtidigt (som att köpa många lotter i ett lotteri). – Algoritmen har utvecklats av Intel och kan genomföras med användning av funktionen SGX som finns i Intels processorer. – På engelska: proof of elapsed time, förkortat PoET. – Läs mer på sajten Blockonomi.
[blockkedjor] [kryptovalutor] [proof of] [8 oktober 2018]
- – krypto – se kryptering;
- – kort för kryptovaluta och anknutna företeelser.
[kryptering] [kryptovalutor] [26 april 2018]
– bitcoin dust – damm – belopp som är så små att kostnaden för att betala med dem är större än deras värde. Uttrycket används om bitcoin och andra kryptovalutor. När det gäller vanliga pengar talar man om mikrobetalningar. – Se också smart damm.
[kryptovalutor] [18 april 2018]