(ELA) – metod för att upptäcka vissa tecken på att ett digitalt foto har blivit manipulerat. – ELA ger utslag ifall ett foto är sammansatt av delar med olika komprimerings‑grad. En förutsättning är att fotona har komprimerats med inexakt komprimering. ELA fungerar alltså inte på okomprimerade foton, och inte heller på foton som har komprimerats med exakt komprimering. – Slutsatser om att vissa nyhetsfoton har blivit manipulerade, baserat på analys med ELA, har ifrågasatts av kritiker. Metodens upphovsman, Neal Kravetz, säger att ELA bara är ett verktyg, och att det är användaren som måste göra den slutliga bedömningen. – Mer i Wikipedia. – Introduktion till ELA, se denna länk.
[källkritik] [ändrad 5 april 2018]
en webbtjänst för analys av fotografier som misstänks vara manipulerade (fotoforensik). – Fotoforensics söker efter tekniska tecken på att bilder är manipulerade. Tjänsten säger däremot inget om ifall bilder är tagna ur sina sammanhang eller har en vilseledande bildtext. Fotoforensics är gratis. Alla kan ladda upp bilder på Fotoforensics och få dem analyserade. – Se fotoforensics.com. – Se också Izitru†, MediFor och YouTube Dataviewer.
[bildbehandling] [foto] [källkritik] [ändrad 6 november 2021]
– förkortning för pixels per inch, bildpunkter eller pixel per tum. – En tum är 25,4 millimeter (exakt). Ppi är den vanliga måttenheten för upplösning av bilder som visas på bildskärm eller läses in av skanner. När det gäller bilder som trycks eller skrivs ut på papper används måttet dpi, dots per inch. Men det är inte ovanligt att ppi och dpi blandas samman.
[bildskärmar] [förkortningar på P] [måttenheter] [upplösning] [ändrad 4 december 2022]
kort för print resolution – den upplösning som behövs på bilder som ska tryckas. Branschstandard är 300 bildpunkter per tum (ppi), minsta godtagbara upplösning för tryck anses vara 250 bildpunkter per tum (alltså tio per millimeter).
[förkortningar på P] [skrivare] [tryckning] [upplösning] [ändrad 8 december 2016]
ljusets spridning när en ljusstråle går genom ett litet hål. Ju mindre hål, desto mer diffraktion. – Om man belyser ett hål med en samlad ljusstråle som täcker hela hålets yta och ställer en skärm på andra sidan hålet så kommer den bild av hålet som ljuset bildar på skärmen att vara större än själva hålet. Detta alltså på grund av diffraktion. Om hålet är mycket litet kan det fungera som en lins utan glas. Då uppstår en bild på skärmen, fast upp‑och‑ner‑vänd. Den effekten används i titthålskameror. – Diffraktion är intressant inom it av främst två skäl:
– På engelska: diffraction.
[bildbehandling] [fysik] [optisk dataöverföring] [ändrad 14 oktober 2018]
(HPU) – ett slags processor som är konstruerad för att bearbeta holografiska bilder. Alltså för att läsa in digitala filer som beskriver holografiska bilder och omvandla dem till instruktioner till en holografisk visningsanordning. Det kan ses som en specialiserad signalprocessor.
[sidoprocessorer] [ändrad 24 augusti 2016]
i bildbehandling: ett verktyg som i en bild markerar ett sammanhängande område i samma färg. I vissa program kan trollstaven också markera ett område som begränsas av en tydlig kantlinje. Trollstavar kan användas för friläggning, för att byta ut en bakgrund eller för att ändra en färgton. Att använda en trollstav är enklare än att markera det område som ska friläggas för hand, men det är å andra sidan inte alltid särskilt exakt. När man aktiverar trollstaven brukar den visas på bildskärmen i form av en liten trollstav (även kallat trollspö) som ersätter pekaren. – På engelska: wand eller magic wand.
[bildbehandling] [ändrad 24 januari 2018]
– eller bara wand – se trollstav.
[bildbehandling]
i