plattformsföretag

företag som förmedlar varor, tjänster eller jobb mellan säljare / uppdragsgivare och köpare / uppdragstagare. – Detta sker genom en webbplats. Plattformsföretagen ser sig inte som säljare respektive arbetsgivare, inte heller som utförare, utan enbart som mäklare. Företeelsen har funnits i olika former i århundraden, men webben har gjort den mycket vanligare, eftersom nästan alla steg i processen kan automatiseras och genomföras direkt:

– i giggekonomin: företag som förmedlar tillfälliga jobb (gigg) till uppdragstagare.  Ett känt exempel är Uber. Plattformsföretagen ser sig oftast inte som arbetsgivare. Det är den som ringer efter en Ubertaxi som Uber räknar som uppdragsgivare – Uber står till tjänst med telefonväxeln. Uppdragstagarna (Uberförarna) räknas som egenföretagare. De förväntas själva ansvara för arbetarskydd, preliminärskatt, sociala avgifter och annat. Man kan också se Uber (och liknande företag) som franchises (se Wikipedia) med varje enskild Uberförare som franchisetagare;

– i e-handel: företag som förmedlar produkter mellan leverantörer och köpare, oftast privatpersoner. Plattformsföretag räknas inte som säljare av produkten, men kan hjälpa leverantören med betalningar och leverans, ofta genom tredjepartsföretag. Amazon är till stor del, men inte enbart, ett plattformsföretag.

[e-handel] [företagstyper] [giggekonomi] [17 februari 2022]

prekariat

prekariatet – den grupp i samhället som tvingas försörja sig på tillfällighetsjobb. – Den som räknas till prekariatet saknar fast inkomst och anställningstrygghet, och kan när som helst, eller inte, bli uppringda om ett jobb för dagen, ofta mindre än heltid. – Ordet, av engelska precariat, är en sammandragning av precarious (osäker, otrygg, oviss, vansklig), och proletariat. På svenska kan det också associeras med vikariat. Ordet har blivit känt genom den brittiska samhällsvetaren Guy Standing (guystanding.com), som troligen lanserade ordet i sin bok The Precariat: The New Dangerous Class (2011). – Se också apparbete, crowd labor, giggekonomi och SMS‑anställning.

[arbetsmarknad] [ändrad 27 december 2019]

giggekonomi

den del av arbets­marknaden som består av tillfällighetsjobb (på engelska gig, på svenska gigg) som för­medlas genom tjänster på internet. Exempel: Amazons Mechanical Turk eller taxikörning för Uber. – De som arbetar i gigg­ekonomin kallas på svenska ibland för giggare. De har ofta inte normala anställningsvillkor, arbetar­skydd, sjukförsäkring etcetera. Ofta förväntas de vara ständigt tillgängliga för att ställa upp med kort varsel (se app-företag). – På engelska: gig economy. – Gigekonomi (stavat så) var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk), och giggare var ett av årets nyord 2021 – se isof.se… och spraktidningen.se…). – Se också apparbete, crowd labor, human cloud, mekanisk turk, plattformsföretag, prekariat och SMS-anställning.

[giggekonomi] [årets nyord] [ändrad 1 maj 2022]

Uber

en kontroversiell app-baserad amerikansk taxitjänst. – Kunderna beställer taxi med en app. Medan de väntar kan de se på appen var deras bil är. Betalningen dras automatiskt från kundens kontokort, som är registrerat i appen. – Uber har inga egna bilar, utan samarbetar med taxiföretag och enskilda förare. Företaget erbjuder också privatpersoner att köra åt Uber i sina egna bilar. – Uber har blivit kontroversiellt av flera skäl, och har förbjudits och bötfällts i många städer. En anledning är att Uber har anlitat förare som inte har taxikort och som har kört med bilar som inte har taxameter. I sådana fall kan Uber jäm­ställas med svarttaxi. Taxibranschen har reagerat på att Uber (oftast) har låga priser; andra har reagerat på Ubers efterfrågebaserade taxa, som innebär att det vanliga priset också kan bli flerfalt högre när många vill åka. Uber hävdar att före­taget inte kör taxi, utan bara för­medlar kontakt mellan taxi­förare och kunder (se plattformsföretag). – Men i december 2017 fastslog EU‑domstolen att Uber ska räknas som ett taxiföretag (se EU-domstolens webbsidor). Utslaget kan få prejudicerande effekt för andra företag i den så kallade gig-ekonomin. – Uber lanserades 2010 i San Fran­cisco, först under namnet Ubercab. 2017 fanns Uber i över 84 länder och i 700 städer, bland annat Stockholm. – Från början var Uber ett slags limousinservice med dyra och fina bilar, men utbudet har blivit bredare: Uberblack är de limousinliknande bilarna (ofta svarta); Ubertaxi är sam­arbete med lokala taxibolag; UberX är mellanklassbilar. – Se uber.com (länken brukar fungera även om den är överstruken). – Namnet: Tyska über (=över) utan prickarna. Über / uber har länge använts i amerikansk jargong i betydelser som den bästa; ”to be ubered” – om när en bransch blir frånkörd av en ny affärsmodell, som taxibranschen av Uber eller hotell­branschen av Airbnb. – Se också uberisering.

[bilar] [giggekonomi] [ändrad 1 maj 2022]

crowd labor

det att betalda arbetsuppgifter läggs ut på människor som anmäler sig genom internet och får betalt efter prestation. En person som utför crowd labor kallas för crowdworker. – Arbetet gäller huvudsakligen uppgifter som kan utföras med användning av dator, men som inte kan utföras av datorprogram utan mänsklig insats. Ett exempel är att granska inlägg, kommentarer och bilder på diskussionsforum och i sociala medier. Kan ses som en nutida form av gamla tiders stycke­arbete. – Se också apparbete, giggekonomi, human cloud, human intelligence task, mekanisk turk, SMS‑anställning och spökarbete.

[arbetsmarknad] [ändrad 8 juni 2021]