contact chaining

kontaktlänkning – kartläggning av personers kontakter i flera led. Kartläggningen utgår från vilka personen ringer till, skickar e‑post till eller har kontakt med på andra sätt. Därefter kartlägger man de personernas kontakter på samma sätt, och så vidare. (Se sex leds avstånd och sociogram.) Resultatet blir ett mycket stort antal kontaktkedjor. – Enligt Edward Snowdens avslöjanden har den amerikanska signalspaningsorganisationen NSA samlat in kontaktkedjor, som löpande uppdateras, för USA:s hela befolkning. Motiveringen ska vara att man, om en person misstänks för terroristbrott, omedelbart ska kunna ta fram den misstänktas kontakter. Kritiker anser att kontaktkedjorna kan användas för att få vem som helst att framstå som kriminell eller klandervärd på grund av någon man känner direkt eller indirekt.  Enligt uppgifter som citeras i denna artikel i Wired har den lagrade mängden data blivit så stor att NSA inte hinner med att analysera den.

[kartläggning] [28 maj 2020]

Crypto AG

ett nerlagt schweiziskt företag som tillverkade krypteringsutrustning. I februari 2020 blev det känt att amerikansk och tysk underrättelsetjänst har kunnat avläsa andra länders krypterade kommunikation med hjälp av särskild utrustning från Crypto AG. Den utrustning som såldes till andra länder än USA och Tyskland hade så kallade bakdörrar som gjorde att CIA och tyska Bundesnachrichtendienst, BND, kunde läsa meddelandena. – Uppgifter om Crypto AG:s koppling till CIA har cirkulerat sedan 1995. Men det var först avslöjanden i Washington Post och tyska tv‑kanalen ZDF i början av 2020 som gjorde kopplingen allmänt känd. Schweiziska regeringen har tillsatt en utredning om saken. – Crypto AG grundades 1952 av den svenska krypteringsexperten Boris Hagelin (1892–1983), men det var en fortsättning på företaget AB Cryptoteknik som grundades i Stockholm 1920 av Arvid Gerhard Damm (1869–1927). Hagelin hade tagit över företaget och av skatteskäl flyttat till Schweiz. Crypto AG såldes 1970 i hemlighet till CIA och BND för 5,75 miljoner dollar. CIA och BND kunde sedan dels tjäna pengar på att sälja kryptoutrustning till andra länder, dels avläsa de ländernas hemliga meddelanden. Operationen, som först gick under täcknamnet Thesaurus, sedan Rubicon, har beskrivits som ”århundradets underrättelsekupp”. Men enligt uppgifter i frisläppta amerikanska dokument hade Hagelin redan 1955 börjat samarbeta med CIA. BND sålde i början av 1990‑talet sin del av Crypto AG till CIA. – 2018 likviderades Crypto AG. Tillgångarna såldes till Crypto International Group (crypto.ch) som ägs av den svenska affärsmannen och krypteringsexperten Anders Linde. Fyra tidigare anställda på Crypto AG har grundat företaget CyOne Security (cyone.ch). Båda dessa företag förnekar allt samröre med CIA eller andra underrättelseorganisationer.

[avslöjanden] [företag] [kryptering] [nerlagt] [skandaler] [underrättelseverksamhet] [15 februari 2020]

Anon-IB

en webbplats där anonyma användare publicerar foton som ofta är pornografiska, och som ibland även räknas som hämndporr. Även bilder på sexuella övergrepp mot barn har visats på Anon‑IB. – I januari 2018 avslöjade den norska tidningen Verdens Gang (se länk) och amerikanska Daily Beast (se länk) att ett stort antal nakenbilder på Anon‑IB, att döma av IP‑adresserna, hade skickats från datorer som tillhörde den amerikanska federala administrationen, Vita huset, USA:s senat och USA:s marinkår. Det var den norska journalisten Einar Otto Stangvik (se Twitter) som tog fram listan med IP‑adresser. – Anon‑IB, kort för Anonymous image board, har funnits sedan 2006 och har tidvis varit stängd.

[avslöjanden] [ändrad 25 november 2019]

Paradisdokumenten

(Paradise papers, på svenska även: Paradisläckan) – en stor mängd dokument om hur makthavare inom näringsliv och politik gömmer pengar i så kallade skatteparadis för att slippa skatt. Dokumenten gjordes kända den 5 nov­em­ber 2017. De kom från advokatbyrån Appleby på Bermuda, känd som rådgivare i skattefrågor, och hade på något sätt läckts till tidningen Süddeutsche Zeitung (länk, på engelska). Süddeutsche Zeitung samarbetade med ett antal andra pub­lik­a­tioner i International consortium of investigative journal­ists, ICIJ, bland annat Sveriges Television och TT, innan dokumenten publi­ce­ra­des. – I december 2017 stämde Appleby The Guardian och BBC (men inga andra) för ”förtroendebrott” med anledning av läckan. En uppgörelse mellan parterna gjordes 2018, se artikel i The Guardian. – Läs mer på Uppdrag gransknings webb­sidor. – Jämför med Panamadokumenten.

[avslöjanden] [dataläckor] [skandaler] [ändrad 3 september 2019]

daylighter

  1. – anställd som på arbetstid arbetar med egna projekt – ”intraknäckare”. Ordet anspelar på moonlighter – extraknäckare;
  2. en som sprider kännedom om missförhållanden som andra håller tyst om. Jämför med visselblåsare, som avslöjar hemlighållna miss­för­håll­anden. 

Daylighting kan också stå för utnyttjande av dagsljus för belysning inomhus.

[arbetsmarknad] [avslöjanden] [27 oktober 2017]

Year Zero

den första delen av Vault 7, WikiLeaks stora läcka med information om CIA:s verktyg för avlyssning, avläsning och övervakning. – Year Zero släpptes till allmänheten den 7 mars 2017. Bland de avslöjade verktygen fanns metoder för att aktivera inbyggda mikrofoner i mobiltelefoner och i annan elektronisk utrustning utan att ägaren märker det (se fake off). Bland annat skulle det gå med vissa tv‑apparater från Sam­sung, eftersom de har en inbyggd mikrofon för talstyrning, och kan anslutas till internet. Mindre trovärd­iga är ryktena (som inte härrör från läckan) om att CIA kan spionera på dig genom din mikrovågsugn. – Se press­med­del­ande från WikiLeaks.

[avslöjanden] [dataläckor] [personlig integritet] [underrättelseverksamhet] [ändrad 21 juni 2018]

Vault 7

en stor mängd dittills hemlig information om CIA:s verktyg för hemlig avläsning och avlyssning, pub­li­ce­rad av WikiLeaks i flera avsnitt med början den 7 mars 2017. (Se Year Zero.) – Vault 7 innehåller beskrivningar av ett stort antal operationer och verktyg, bland annat om sätt att avlyssna mobiltelefoner och rumsavlyssning genom hem­elek­­tron­­ik som verkar vara avslagen (se fake off). Det innehöll också be­skriv­ningar av andra skadeprogram som används av CIA. – Amerikanen Joshua Adam Schulte greps i augusti 2017, misstänkt för att ha läckt informationen om Vault 7, och åtalades i juni 2018 (se pressmeddelande). Han beskylls också för innehav av bilder på sexuella övergrepp mot barn. Schulte har varit frihetsberövad sedan han greps, men har ännu inte ställts inför rätta (september 2019). – Se Wiki­Leaks webbsidor.

[avslöjanden] [dataläckor] [personlig integritet] [underrättelseverksamhet] [ändrad 3 september 2019]

läcka

(breach) – avsiktligt eller oavsiktligt utlämnande av hemlig information till obehöriga. Data breach, dataläcka, kan vara avsiktlig eller oavsiktlig, men en hacker breach, hackar-läcka (på engelska oftare: leak), är uppenbarligen avsiktlig. – Breach of confidence är ett brott som består i röjande av betydelsefulla eller känsliga upplysningar som man har fått i förtroende, vanligtvis i en yrkesmässig relation. På svenska används den bredare termen förtroendebrott, som också omfattar sådant som förskingring; det är ingen term som finns i lagtexten, men det motsvaras närmast av trolöshet mot huvudman.

[dataläckor] [it-relaterad brottslighet] [it-säkerhet] [ändrad 15 maj 2018]

Panamadokumenten

(the Panama documents eller the Panama papers) – en enorm samling datafiler som 2016 läckte från den panamanska advokatfirman Mossack Fonseca (mossfon.com), och som avslöjade hur advokatfirman hjälpte kända politiker, idrottsmän och andra med skatteflykt. Mossack Fonseca lades ner i mars 2018. – Panama‑dokumenten blev kända den 3 april 2016, men hade då undersökts och kontrollerats i över ett år av det internationella journalist­samarbetet International consortium of investigative journalists, ICIJ (icij.org). Ur­sprung­ligen var det den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung (länk) som tog emot dokumenten. – Panama­dokumentens innehåll tyder på att bland annat Rysslands president Vladimir Putin, Islands statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Ukrainas president Petro Porosjenko, brittiska då­var­ande premiärministern David Camerons far (men inte han själv), skåde­spel­aren Jackie Chan och fotbollsspelaren Lionel Messi har anlitat Mossack Fonsecas tjänster för att undanhålla skatt. – Avslöjandena var besvärande för många banker och finansföretag, inte minst för svenska Nordea (se länk). – Panama­dokumenten var den största läckan av hemliga dokument som dittills hade inträffat. Totalt var det elva miljoner datafiler med en samman­lagd volym på 2,6 terabyte. Det är många gånger mer än de dokument som Edward Snowden och Wikileaks har offentliggjort. ICIJ uppger att Panama­dokumenten aldrig kommer att offentlig­göras i sin helhet, bland annat av hänsyn till privatpersoner som figurerar i do­ku­menten, men som inte har gjort något olagligt. – Läckan har, förutom de skatteetiska aspekterna, väckt frågan om hur Mossack Fonseca skötte sin it‑säkerhet. – Engelska The Register skriver om hur läckan blev möjlig i denna artikel: länk. – ICIJ tycks däremot ha skött sin säkerhet mön­ster­gillt, trots att flera hundra journalister i hela världen medverkade i förhands­granskningen av dokumenten och kommunicerade över internet. – Se också denna artikel i Wired: länk. – Läs också om Paradis­doku­menten.

[avslöjanden] [datalackor] [juridik] [skandaler] [ändrad 22 juli 2018]