Kategori: signaturer

Guccifer

signatur för den rumänska hackaren Marcel Lazăr Lehel. Han blev känd 2013 då han gjorde dataintrång hos flera högt uppsatta personer i USA och spred informationen som han kom över. Lehel saknar djupare kunskaper om it och arbetade med mycket enkel utrustning. Han är dömd till fängelsestraff i både Rumänien och USA – Guccifer är en sammandragning av varumärket Gucci och Lucifer. – Se också Guccifer 2.0.

[hackare] [signaturer]

signatur

  1. – se elektronisk signatur;
  2. – (fingerprint) – särskiljande egenskaper hos en teknisk anordning, använda för igenkänning: man säger att individuella datorer, webb­­läsare och annat har signaturer som gör att de kan identifieras när de kommunicerar över nätet, även om kommunikationen görs med teknik som döljer avsändaren. Signaturerna samman­­ställs av inställningar, information om tilläggsprogram, programversioner och andra detaljer som skiljer den ena datorn eller webb­­läsaren från den andra. – Virussignaturer är den information som virusskydd använder för att känna igen data­­virus. – Se också signatur­insamling;
  3. – påskrift med initialer. – I traditionell svensk pappers­­baserad administration skiljer man mellan signatur och under­­­skrift. Den som sätter sin signatur (oftast bara initialer) på ett dokument in­tygar bara att hon har läst dokumentet (tagit del på byråkratspråk). På engelska: to initial [something]. En under­­­skrift, däremot, är en namnteck­ning. Att sätta sin underskrift på något, att under­­­teckna, kan vara en juridisk handling och innebär i så fall att man fattar ett be­slut, åtar sig att göra något eller intygar att något är sant;
  4. – påhittat namn som en person an­vänder i vissa sammanhang i stället för sitt riktiga namn, men utan att personens vanliga identitet är hemlig. Ordet signatur an­vänds mest om skri­benter. Är det en artist kallas det för artistnamn. På internet talar man också om handle eller något på nick. – Jäm­för med pseudonymer som an­vänds för att dölja en identitet.

– Signatur är latin och betyder det som man under­­tecknar med.

[identifiering] [juridik] [signaturer] [ändrad 2 maj 2020]

tagg

  1. – (tag) – märkning, märkord, nyckelord, etikett – text med in­struktioner eller information, in­fogad i text eller i andra filer, ofta som dold text:
    • – dolda in­struktioner, till exempel de koder som anger att text ska visas i kursiv eller halvfet stil. Sådana taggar är dolda för den som läser texten, såvida man inte läser källkoden. HTML-taggar (HTML tags) är de instruktioner som styr hur en webbsida ska se ut, och som normalt är osynliga för be­sök­aren;
    • – taggar med information som an­vänds för att under­­lätta sökning och bear­bet­ning av in­­forma­tion. Taggar kan be­­skriva inne­­hållet i en text (”[detta är ett] kak­recept”), be­skriva ljud-, bild- eller video­­filer (som annars inte är sök­bara med text) eller ha andra funktioner. – I XML beskriver taggarna på olika sätt inne­­hållet på sidan. De är an­visningar till webb­läsaren eller andra pro­gram som ska visa eller bearbeta inne­hållet på sidan. – Taggarna på en webb­sida blir synliga om man klickar på Källa (Source) i menyn Visa (View) eller liknande. – På inter­­net före­­kommer det att användare taggar andras sidor enligt olika system. Syftet är att beskriva eller värdera inne­­hållet på sidan. Då finns taggarna inte där sidan finns, utan i en separat data­­bas med länkar till de taggade sidorna. – Se taggo­nomi och taggmoln. – Ordet tagg är en försvensk­ning av engelska tag, som från början betyder märklapp eller etikett. I stället för tagg kan man använda ord som märk­ning, märkord eller nyckel­ord. – Ordet taggning an­­vänds också om klassi­fi­ce­ring, upp­­märk­ning i mer allmän betydelse: ”denna webb­­sida har taggats som sport”, vilket kan syfta på en ögon­­läs­­bar upp­­märk­ning – en vinjett. – Läs också om taggning (tagging), hash­­­taggar (hash­tags) och smarta taggar;
  2. – tag – graffitimålares beteckning på sina signaturer. – Jämför med handle.

[signaturer] [sökningar] [webbpublicering] [ändrad 5 augusti 2019]

Cringely, Robert X

– en signatur som har använts av flera journalister, en tid av två journalister samtidigt:

  1. – av den journalist som för tillfället skrev den numera ner­lagda spalten, senare bloggen, Notes from the field (länk till sista inlägget) i den amerikanska tidningen Info­­World (länk), syster­­tidning till Compu­ter Sweden. – Notes from the field var ett stående inslag i Info­­­world i 21 år, från 1984 till augusti 2015, och den skrevs under årens lopp av många olika journalister;

    Mark Stephens alias Robert X Cringely.
    Mark Stephens alias Robert X Cringely.
  2. – av journalisten Mark Stephens som artist­­namn. – Stephens skrev spalten i InfoWorld från 1987 till 1995. Under de åren började Stephens kalla sig själv för ”Robert X Cringely”. Han gav 1992 ut boken Accidental Empires (inte över­­satt till svenska) under författarnamnet Cringely. Accidental empires blev senare tv‑serie och lång­film under namnet The triumph of the nerds, se IMDb (länk). – Stephens usurpering av namnet Robert X Cringely ledde 1995 till att han blev upp­sagd från Info­World, men han fort­satte att använda namnet. Info­World gick då till dom­stol för att hindra Stephens från att kalla sig Robert X Cringely, men det miss­­­lyckades. – Stephens skrev fram till 2008 på webb­platsen I, Cringely (borttagen) hos den ansedda icke‑kommersiella radio­­kanalen PBS, där­efter på den egna sajten cringely.com (länk). 2006 spelade han in NerdTV, en serie timslånga video­­inter­vjuer med persondatorpionjärer. Intervjuerna finns på YouTube.

– Från början var Robert X Cringely ett på­hittat namn som stod i Info­Worlds redaktions­ruta för att redaktionen skulle ha en synda­bock när något blev fel: cringe=kräla i stoftet, göra en pudel; även: krypa ihop av obehag.  (Cringe, att cringea, var ett av årets nyord i svenska språket 2017 enligt Språkrådet, länk, och Språktidningen, länk.) När chef­redaktören och krönikören John Dvorak slutade på InfoWorld 1984 fick den fiktive med­arbetaren ta över hans stående spalt. – Se InfoWorld (länk) och artikel i tidskriften Wired (länk). – Läs också om Startup L Jackson†.

[massmedier] [signaturer] [ändrad 2 april 2020]