signatur

  1. – se elektronisk signatur;
  2. – (fingerprint) – särskiljande egenskaper hos en teknisk före­teelse, an­vända för igen­­känning: man säger att individuella datorer, webb­­läsare och annat har signaturer som gör att de kan identifieras när de kommunicerar över nätet, även om kommunikationen görs med teknik som döljer avsändaren. Signaturerna samman­­ställs av in­ställningar, in­formation om tilläggsprogram, programversioner och andra detaljer som skiljer den ena datorn eller webb­­läsaren från den andra. – Virussignaturer är den information som anti­­virus­­program an­vänder för att känna igen data­­virus. – Se också signatur­insamling;
  3. påskrift med initialer. – I traditionell svensk pappers­­baserad administration skiljer man mellan signatur och under­­­skrift. Den som sätter sin signatur (oftast bara initialer) på ett dokument in­tygar bara att hon har läst dokumentet (tagit del på byråkratspråk). På engelska: to initial [something]. En under­­­skrift, däremot, är en namnteck­ning. Att sätta sin under­­­skrift på något, att under­­­teckna, kan vara en juridisk handling och inne­bär i så fall att man fattar ett be­slut, åtar sig att göra något eller in­tygar att något är sant;
  4. – påhittat namn som en person an­vänder i vissa samman­­hang i stället för sitt riktiga namn, men utan att personens vanliga identitet är hemlig. Ordet signatur an­vänds mest om skri­benter. Är det en artist kallas det för artistnamn. På inter­­net talar man också om handle eller något på nick. – Jäm­för med pseudonymer som an­vänds för att dölja en identitet.

– Signatur är latin och betyder det som man under­­tecknar med.

[identifiering] [juridik] [signaturer] [ändrad 3 september 2018]