signatur

  1. – se elektronisk signatur;
  2. – (fingerprint) –– särskiljande egenskaper hos en teknisk före­teelse, an­vända för igen­­känning: man talar om att individuella datorer, webb­­läsare och annat har ”signaturer” som gör att de kan identifieras när de kom­mu­ni­ce­rar över nätet, även om kommunikationen görs med teknik som döljer av­sändaren. Sig­na­tur­erna samman­­ställs av in­ställningar, in­formation om tilläggs­­program, pro­gram­versioner och andra detaljer som skiljer den ena datorn eller webb­­läsaren från den andra. – Virus­­signaturer är den in­­for­ma­tion som anti­­virus­­program an­vänder för att känna igen data­­virus. – Se också signatur­insamling;
  3. påskrift med initialer. – I traditionell svensk pappers­­baserad ad­mi­nis­tra­tion skiljer man mellan signatur och under­­­skrift. Den som sätter sin signatur (oftast bara initialer) på ett do­ku­ment in­tygar bara att hon har läst do­ku­mentet (tagit del på byrå­­krat­­språk). En under­­­skrift, däremot, är en namn­­­teck­ning. Att sätta sin under­­­skrift på något, att under­­­teckna, kan vara en juridisk handling och inne­bär i så fall att man fattar ett be­slut, åtar sig att göra något eller in­tygar att något är sant;
  4. – påhittat namn som en person an­vänder i vissa samman­­hang i stället för sitt riktiga namn, men utan att personens vanliga identitet är hemlig. Ordet signatur an­vänds mest om skri­benter. Är det en artist kallas det för artist­­namn. På inter­­net talar man också om handle eller något på nick. – Jäm­för med pseudo­­­nymer som an­vänds för att dölja en identitet.

– Signatur är latin och betyder ’’det man under­­tecknar med’’.

[signaturer]