courier fraud

ett bedrägeri där offret luras att lämna ifrån sig kontokort eller kontanter till ett bud (courier), som påstås komma från polisen eller banken. – Bedrägeriet börjar med telefonsamtal där offret får höra att någon har tagit ut pengar från hennes konto eller att det pågår någon annat skumt på banken. För att skydda sina tillgångar, eller hjälpa till med den påstådda utredningen, uppmanas offret att ta ut sina pengar från banken eller att lämna ifrån sig kontokort och PIN till polisen eller banken. Ett bud kommer och hämtar pengarna eller kortet, som offret därefter inte ser till igen. I några fall har utstuderade sådana bedrägerier slutat med att offret förlorat allt hon äger och har. – Se brittiska polisens webbsidor.

[juridik] [social manipulering] [5 december 2020]

Gebru, Timnit

en amerikansk forskare inom artificiell intelligens som tvingades sluta på Google i december 2020, formellt på grund av en kontroversiell forskningsartikel. – Timnit Gebru anställdes på Google 2018 och blev teknisk chef för gruppen för etisk artificiell intelligens. Den direkt anledningen till att Timnit Gebru tvingades sluta på Google var en forskningsartikel som ifrågasatte Googles system för att skapa artificiell text som verkar vara skriven av människor. Hon påpekade bland annat att systemet drog orimligt mycket energi. Google begärde att Timnit Gebru skulle dra tillbaka sitt namn från listan över författare av artikeln, men hon vägrade. Det ledde till att hennes anställning avslutades: hon hävdar att hon blev avskedad, Google säger att Timnit Gebru ställde ultimatum, och eftersom hon inte fick som hon ville sade hon upp sig. Bara ett par dagar efter att Timnit Gebrus anställning upphörde skrev över 1 200 anställda på Google på ett upprop (se länk) där de stödde Timnit Gebru. – Timnit Gebru har tidigare skrivit forskningsartiklar om att program för ansiktsigenkänning inte fungerar särskilt bra när det gäller svarta kvinnor. I e-post har hon kritiserat Googles inställning till minoriteter och underrepresenterade grupper (se länk). Hon har också varit med och grundat organisationen Black in AI (blackinai2020.vercel.app).

[arbetsliv] [personer] [skandaler] [5 december 2020]

lasring

användning av laser. – Ofta: riktande av laserstråle mot flygplan eller fordon, vilket innebär risk för att piloten eller föraren blir tillfälligt blind. Det är straffbart i många länder, bland annat i Sverige – se Strålsäkerhetsmyndighetens webbsidor. – På engelska: lasing.

[fysik] [juridik] [12 november 2020]

EncroChat

ett avvecklat nätverk för krypterade chattar. Det användes av brottslingar i hela Europa, men avlästes i hemlighet av polisen, vilket ledde till att många grova brottslingar greps i juni 2020. Då lades nätverket ner. – EncroChat grundades 2015 och kunde bara användas på specialutrustade telefoner, ”carbon units”. 2019 lyckades polis i Nederländerna och Frankrike smussla in ett program i EncroChats servrar i Frankrike. Det gjorde att polisen kunde snappa upp meddelanden i klartext. Många fall av grov brottslighet i europeiska länder, däribland Sverige, kunde sedan klaras upp. – Enligt den franska polisen var 90 procent av EncroChats användare kriminella. Det uppskattas att EncroChat vid nerläggningen hade ungefär 60 000 kunder. – Det är oklart vilka som låg bakom EncroChat. Nätverket som sådant var inte olagligt, och det är inte straffbart att ha en EncroChat-telefon.

[meddelanden] [juridik] [ändrad 3 november 2020]

Schrems II

benämning på EU‑domstolens utslag som säger att avtalet Privacy shield† inte ger tillräckligt skydd för personuppgifter som skickas från EU‑länder till USA. – Utslaget (se denna länk) kom i juli 2020. Benämningen Schrems II syftar på österrikaren Maximilian Schrems, som drev ett rättsfall mot Facebook, där han, med utgångspunkt från EU:s Dataskyddsförordning, hävdade att Facebook inte hade rätt att överföra hans personuppgifter till USA: USA hade, ansåg han, trots Privacy shield, inte tillräckligt skydd för personuppgifterna. EU‑domstolen gick alltså på hans linje. – Schrems II får betydande konsekvenser för företag och andra organisationer (personuppgiftsansvariga) i EU: om de alls överför personuppgifter till USA kan de inte längre räkna med att de efterlever Dataskyddsförordningen om de tillämpar Privacy shield. De måste själva förvissa sig om att de gör rätt. Detta gäller inte minst användning av molntjänster, som ju ofta lagrar data i USA – även om dessa data inte är avsedda för mottagare i USA. – I november 2020 antog Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, rekommendationer om åtgärder för dataskydd när data exporteras från EU – se edpb.europa.eu…. – IDG:s artiklar om Schrems II: länk. – Schrems I är EU‑domstolens beslut från 2015 som underkände avtalet Safe harbor†.

[lagar] [molnet] [personuppgifter] [rättsfall] [ändrad 23 november 2020]

Sparks Group

  1. – ett nätverk för illegal spridning av upphovsrättsligt skyddade filmer. I augusti 2020 slog polis i många länder, bland annat Sverige, till mot nätverket och tog servrar i beslag. Sparks Group uppges ha kommit över diskar (DVD och Blu‑ray) med filmer innan de hade släppts till allmänheten och publicerat dem på sitt nätverk. – Se Europols webbsidor;
  2. Sparks Group (sparksgroupinc.com) är också en amerikansk rekryteringsfirma.

[it-relaterad brottslighet] [företag] [pirat] [upphovsrätt] [29 augusti 2020]

SIM swapping

SIM-bedrägeri – det att en bedragare lurar en mobiloperatör att skicka ett SIM‑kort för någon annans mobilabonnemang till bedragaren. Bedragaren kan då dels ringa gratis på den verkliga abonnentens bekostnad, dels ta emot SMS som används för autentisering. Bedragaren kan då göra beställningar och andra transaktioner på den verkliga abonnentens bekostnad.

[it-relaterad brottslighet] [mobiltelefoner] [26 augusti 2020]