I IDG:s ordlista: artiklar som nämner händelser som inträffade år 1936. Årtalstaggar gäller: födelseår för personer, lanseringsår för produkter, det år företag grundades samt årtal då viktiga händelser inträffade.
(the iris flower data set, Fisher’s iris data set eller Anderson’s iris data set) – en datamängd som ofta används för testning av program för statistisk analys och klassificering. Det är en systematisk samling uppgifter om tre arter av blomman iris, insamlad och sammanställd på 1930‑talet av den amerikanska botanisten Edgar Anderson (se Wikipedia). Den brittiska biologen och statistikern Ronald Fisher(se Wikipedia) använde datamängden 1936 i en artikel om statistisk analys. Ända sedan dess har irisdatamängden använts i undervisning och testning, oftast utan minsta anknytning till botanik. – Irisdatamängden finns för nerladdning på denna länk.
Margaret Hamilton 1969 med källkoden till Apolloprojektets datasystem. Foto: NASA.
(1936) – amerikansk systemutvecklare, chef för programutvecklingen för Apolloprojektets datorsystem för månlandaren. (Det var Apolloprojektet som genomförde månlandningarna 1969—1972.) Hamilton arbetade då på MIT. Hennes program gjorde att den första månlandaren kunde fullfölja landningen på månen, trots att datorsystemet i sista minuten krånglade på grund av överbelastning. Den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA har senare skrivit att ”begreppen som hon och hennes medarbetare skapade har blivit byggstenarna för modern programvaruutveckling”. – Programkoden för månlandarens dator, Apollo guidance computer, lades 2016 ut på nätet – se github.com…. – Senare startade Margaret Hamilton företaget Hamilton Technologies (se htius.com) (tillfälligt nere i oktober 2020 – arkiverad). – Innan hon började arbeta för NASA programmerade Margaret Hamilton den dator som Edward Lorenz† använde när han upptäckte kaosteorin. Margaret Hamilton lär vara den som myntade termen software engineering. Hon har också utvecklat arbetssättet ”Development before the fact”(länk) (tillfälligt nere i oktober 2020 – arkiverad). – Hon har bland annat mottagit utmärkelsen Ada Lovelace award. 2003 fick hon Nasas Exceptional space act award, se pressmeddelande med motivering: länk. 2016 fick hon USA:s Presidential medal of freedom(länk). – Läs också artikel i Wired(länk). Intervju med Margaret Hamilton i The Guardian:länk. – Margaret Hamilton finns som Legofigur – se denna länk.
Datorn Deep Thought som behövde 7,5 miljoner år för att räkna ut svaret.
(the halting problem) – frågan om det på förhand går att räkna ut ifall en körning av ett datorprogram kommer till ett slut någon gång, eller om beräkningen fortsätter i all evighet. – Alan Turing† bevisade i sin berömda artikel ”On computable numbers with an application to the Entscheidungsproblem”(länk) från 1936 att uppgiften är olöslig. – Observera att detta gäller när frågan ska besvaras enbart med mekaniska metoder och för varje tänkbar beräkning. En matematiskt kunnig mänsklig bedömare kan ofta avgöra ifall en beräkning kommer att fortsätta i evighet eller om den tar slut någon gång, men stopproblemet gäller ifall man kan programmera en dator så att den avgör saken i alla tänkbara fall och utan mänsklig hjälp. – Vi vet till exempel att om vi sätter en dator att räkna ut det exakta värdet på pi så kommer den aldrig att bli klar, men det ”vet” inte datorn. Att det är så har mänskliga matematiker räknat ut, och det har de inte gjort genom att räkna på pi oändligt länge. Hur länge man än räknar på värdet av pi så får man nämligen inte, enbart genom att fortsätta räkna, någon information om ifall räknearbetet tar slut någon gång, eller aldrig tar slut. – I uppsatsen ”On computable numbers…” beskrev Turing också det som senare blev känt som Turingmaskinen. – Några månader före Turing hade Alonzo Church† bevisat samma sak, fast utan att beskriva en maskin. – Stopproblemet är besläktat med avgörbarhetsproblemet(das Entscheidungsproblem), men också med Kurt Gödels† ofullständighetssats. – Läs också om omega(Chaitins konstant).
En riktig Turingmaskin, byggd av amerikanen Mike Davey.
en teoretisk dator som beskrevs 1936 av Alan Turing†. Det var en ren tankekonstruktion. (1936 fanns inga datorer.) – En Turingmaskin motsvarar ett modernt datorprogram, men när man talar om Turingmaskiner menar man ofta universella Turingmaskiner, som kan sägas motsvara datorer. – Alan Turing beskrev maskinen i artikeln ”On computable numbers with an application to the Entscheidungsproblem”(länk). Artikeln handlade om ett matematiskt problem, stopproblemet, inte om datorer. Turing beskrev det som senare fick heta Turingmaskin enbart för att göra ett matematiskt bevis åskådligt. Det var inte en beskrivning av något som Turing verkligen tänkte bygga. – Turingmaskinen har en pappersremsa som matas fram och tillbaka genom ett läs- och skrivhuvud enligt bestämda regler. Det finns flera uppsättningar regler som kallas för tillstånd, och i reglerna ingår övergångar från ett tillstånd till ett annat. Skrivhuvudet kan läsa, radera och skriva tecken på remsan. Man programmerar Turingmaskinen med tecken på remsan, och Turingmaskinen matar sedan, enligt reglerna, remsan fram och tillbaka, läser, raderar och skriver samt växlar tillstånd tills den kommer till en regel som säger ”stopp”. Då stannar maskinen och lösningen på problemet kan avläsas på remsan. Detta är helt genomförbart, bortsett från de praktiska problemen med pappersremsan, pennan och radergummit. – I princip kan varje problem som kan lösas med ett modernt datorprogram också lösas av en motsvarande Turingmaskin, men naturligtvis är det ogörligt att använda en maskin med pappersremsa. Man brukar därför simulera Turingmaskiner i datorer. (Se här.) Det är nämligen bra att öva sig på program för Turingmaskiner när man ska lära sig programmera. – Se också finit tillståndsmaskin. – Efter andra världskriget konstruerade Alan Turing en elektronisk dator, ACE som till stor del baserades på de principer som Turing beskrev i sin artikel. – Turingmaskinen införde idén om lagrade program i datortekniken. Idén togs upp av John von Neumann† i hans arkitektur för datorer, von Neumann‑arkitekturen. Den är mindre sofistikerad än Turings modell, men mer överskådlig, och blev allenarådande i datortekniken. – Professor Bernard Hodson(länk) i Kanada har utvecklat en modern programmeringsteknik baserad på Turings principer. – Matematikern Stephen Wolfram arrangerade 2007 en tävling om Turingmaskiner, se här. – Mike Davey beskriver hur han byggde en riktig Turingmaskin (se bilden) i denna artikel. – Richard Ridel har byggt en Turingmaskin av trä, se denna video.
