i ordbehandling: automatisk flyttning av ord som står i slutet av en rad till nästa rad om inte hela ordet får plats på den rad där man började skriva det. – Detta är sedan länge standard i ordbehandling. – På engelska wrap eller wordwrap. – Se också radbrytning.
[ordbehandling] [typografi] [ändrad 25 december 2017]
upp- och nervänd kombination av frågetecken och utropstecken. Det ser ut så här: ⸘ (men det är inte säkert att tecknet visas i alla webbläsare). Gnabboretni är ordet interrobang skrivet baklänges.
[tecken] [ändrad 7 september 2017]
äldre typografisk term för blanka tecken – ordmellanrum och liknande. Kallades också för lågmaterial.
[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]
tecken som anger hur ett ord betonas. – De vanliga accenterna är akut accent (som i idé), grav accent (som i à och Genève) och cirkumflex (”tak”) som används i franska ord som entrecôte. De skrivs ovanför den betonade vokalen. – Accenter är diakritiska tecken, men alla diakritiska tecken är inte accenter. – Se också dödtangent.
[tecken] [ändrad 10 augusti 2017]
typografisk term för bindestreck. – Stavas med två i, uttalas divis, och ska inte blandas ihop med ordet devis, som betyder slagord, valspråk.
[tecken] [ändrad 22 november 2017]
i ordbehandling: markering av var ett ord kan avstavas om det behövs. Kan sättas in på en eller flera platser i ordet. (Ord-be-hand-ling.) Om ordet behöver avstavas sätter ordbehandlingsprogrammet in ett synligt bindestreck där det finns en markering. Om det finns flera markeringar väljer programmet den sista som kan användas. Om ordet inte behöver avstavas döljs det mjuka bindestrecket normalt när texten visas på bildskärm eller skrivs ut. I många program sätter man in mjukt bindestreck genom att skriva ctrl och bindestreck samtidigt. – Kallas också för mjuk divis, diskret bindestreck, diskret divis. På engelska: discretionary hyphen eller soft hyphen (som kan misstolkas).
- – Tips 1: I många ordbehandlingsprogram, men inte alla, kan man sätta ett mjukt bindestreck framför ett ord för att markera att det inte ska avstavas alls;
- – Tips 2: Mjukt bindestreck fungerar bra i ordbehandlare och i program för datorstödd sidlayout, men ger inte alltid önskat resultat på webbsidor.
[ordbehandling] [typografi] [ändrad 1 juni 2017]
en term som används i två betydelser som inte är förenliga:
- – avstavningsbindestreck – synligt bindestreck som sätts in när man behöver avstava ett ord, men inte annars. Alltså inte ett bindestreck som ingår i ordet eller namnet. Det är den betydelse av engelska soft hyphen som används i äldre typografi;
- – mjukt bindestreck – ”osynligt” tecken som sätts in i datoriserad textsättning för att markera var ett ord kan avstavas (med ett synligt bindestreck) om det behövs. Kallas på engelska också för discretionary hyphen, vilket är en bättre term eftersom den är entydig.
[tecken] [ändrad 4 april 2020]
bindestreck (=divis) i uttryck som ”Statens väg- och transportforskningsinstitut”, ”låg- och mellanstadiet”, ”Mac- och pc‑användare”. – Sådana uttryck är kortare sätt att skriva Statens vägforskningsinstitut och transportforskningsinstitut, lågstadiet och mellanstadiet och Mac‑användare och pc‑användare. – Suppleringsdivisen är ett fast bindestreck och ska aldrig utelämnas.
[tecken] [ändrad 22 november 2017]
textmassa som används i layoutskisser för att markera plats för brödtext. – En välkänd exempeltext är lorem ipsum, en förvrängd latinsk text som länge har använts på engelska. – För att layoutskissen ska se realistisk ut bör en exempeltext se ut som om den bestod av riktiga ord och meningar. Men för att betraktaren inte ska distraheras av textens innehåll väljer man en text som är obegriplig för läsaren, eller åtminstone ointressant. – Eftersom den latinska texten i lorem ipsum inte ser ut som svensk brödtext – till exempel saknas Å, Ä och Ö – har grafikern Arne Heine (1922–2016, se intervju i Computer Sweden) utformat en svensk exempeltext som börjar Träutensilierna i ett tryckeri äro ingalunda…. – På engelska: dummy text eller filler text
[typografi] [ändrad 25 maj 2020]