diakritisk

  1. diakritiskt tecken – streck, prick, ring, krok eller annat mindre tecken som läggs till en bokstav för att ange att bokstaven ska uttalas eller betonas på ett annat sätt än det vanliga;
  2. – sådant mindre tecken som är del av en sammansatt bokstav (åäö) eller kan vara tillägg till en bokstav (é), men som inte kan stå fristående som en separat bokstav.– Accenter är en typ av diakritiska tecken, men alla diakritiska tecken är inte accenter. –– Vad som ska räknas som diakritiskt tecken är omdiskuterat. Till exempel är prickarna över Ä på svenska inte ett diakritiskt tecken enligt definition 1, eftersom prickarna inte är något tecken över huvud taget. De är en del av tecknet Ä. Ä är ju en särskild bok­stav som mot­svarar danska Æ – det är inte en variant av A. När man diskuterar hur bokstäverna ser ut grafiskt kan det ändå vara praktiskt att använda definition 2 och kalla alla lösa bitar för diakritiska tecken utan att bry sig om den språkliga bakgrunden. –– Jäm­för med skillnaden mellan karaktärer och glyfer. –– En svensk för­teckning över dia­kritiska tecken på många språk med namn och tips om hur man skriver tecknen på dator finns på Kungliga bibliotekets webbsidor (länk).

[typografi] [ändrad 6 augusti 2017]