Chaum, David

amerikansk expert på kryptering, grundare av företaget Digicash† (nerlagt), varm förespråkare för rätten till anonymitet på internet. (Se hans artikel från 1992 i Scientific American: länk, arkiverad.) – Chaum visade redan 1981 hur man kunde sända ospårbara krypterade meddelanden på internet, så kallad onion routing (lökskalsadressering). Hans metod har realiserats i nätverket Tor. – Chaums system för elektroniska pengar, eCash, gjorde det omöjligt att spåra betalaren, samtidigt som betalaren kunde bevisa att hon hade betalat. Ett fåtal organisationer använde systemet i slutet av 1990‑talet. – Efter att Digicash gick i konkurs 1998 gjorde David Chaum sig osynlig i flera år. Men 2004 presenterade han ett förslag till säkrare röstning: ett sätt för väljare att kontrollera att deras röst verkligen har räknats i valet. David Chaum samarbetade 2011 med projektet Scantegrity (troligen nerlagt). – På konferensen Real World Crypto i San Francisco i januari 2016 (rwc.iacr.org) förhandspresenterade Chaum ett krypto­system som heter Privategrity. Det ska kunna köras på en mobiltelefon utan märkbar fördröjning. – Se chaum.com/privategrity. – David Chaums webbsidor finns på chaum.com.

[elektroniska pengar] [david chaum] [kryptering] [personer] [personlig integritet] [ändrad 8 april 2018]

Tor

Tor-systemets logotyp: stort T, en lök (i stället för O) och ett litet R.
The. Onion. Router.

(The onion router) – ett system för ospårbar kommunika­tion på internet. – Syftet med Tor är att utom­stående inte ska kunna se vem som kommunice­rar med vem på internet. Ett med­de­lande som skickas med Tor tar omvägar genom ett antal routrar på ett sådant sätt att det blir praktiskt taget omöjligt att säkert avgöra vem som är av­sän­dare och mottagare. Det beror på att adressinformationen är krypterad i många lager. – Man kan jämföra med att stoppa ett vanligt brev för papperspost i ett adresserat kuvert som i sin tur läggs i ett annat kuvert, adresserat till någon annan, och så vidare i många lager. Sedan postar man det. Varje mottagare öppnar sitt kuvert, tar ut kuvertet som ligger inuti, och postar det oöppnat till adressaten på kuvertet. Den adressaten gör i sin tur samma sak. Men i Tor är det e-post, inte papperspost, så i stället för kuvert används kryptering. Man krypterar med de olika mot­tag­ar­nas publika nyckel. Medde­landet krypteras alltså många gånger i, så att säga, lager på lager. – Varje mot­ta­gare avlägsnar sitt lager av kryptering (=öppnar kuvertet) genom att använda sin privata nyckel. Men hon kan inte öppna nästa ”kuvert”, bara skicka det vidare. Därför kan bara den sista routern på vägen mellan avsändare och mottagare, men ingen tidigare, läsa adressen till den slutliga motta­garen. (Detta kallas för lökskalsadressering, en metod som först föreslogs av David Chaum) – Texten i medde­landet är också krypterad på samma sätt. Därför blir det bara den slutliga mot­ta­garen som kan läsa inne­hållet i med­de­landet. – Läs också pdf:en Kom igång med Tor från IIS (länk). – Tor används för att hemlig­hålla e-post, webb-surfning, chatt och snabbmeddelanden. Det omständliga skickandet mellan olika routrar i kombination med kryptering och dekryptering gör att Tor är långsamt jämfört med oskyddad surfning. – En svaghet i systemet är att en motpart som har möjlighet att övervaka trafiken på internet i realtid, alltså i praktiken någon av de stora underrättelsetjänsterna, kan följa ett meddelande genom Tor-nätet med rätt hög, men inte perfekt, träffsäkerhet. – Tor är också namnet ett nätverk av servrar som använder Tor-teknik. (Se torproject.org.) – Läs också om Tor browser och Tor Messenger. – Tek­niken som ingår i Tor är fritt tillgänglig, och kan användas för utveckling av kommu­ni­ka­tions­program. – I sep­tem­ber 2006 gjorde tyska polisen en razzia mot innehavare av bilder på sexuella övergrepp mot barn, och be­slag­tog i samband med det några Tor‑servrar. – I början av 2007 hävdade forskare på universitetet i Boulder i Colorado (länk) att det åtminstone delvis går att tränga in i Tor‑användarnas hemlig­heter. – Se också denna under­sökning (pdf). – I augusti 2013 sabotera­des det hemliga nätverket Freedom hosting, som använder Tor, trots att ett sådant sabo­tage teore­tiskt skulle vara omöjligt. – Under första halv­året 2014 pågick en attack mot Tor‑nät­verket, troligen med syftet att avslöja vissa använ­dares iden­ti­tet. Det miss­tänks att amerikanska staten låg bakom. Angreppen var möjliga på grund av en sårbar­het i Tor. Den av­hjälp­tes i början av juni 2014, och efter det ska angreppen ha upphört. – Se inlägg på Tors blogg (arkiverat). – Ytterli­gare ett sätt att av­slöja användare av Tor blev känt i november 2014, se denna artikel. – Se också tidtagningsattack. – Läs också om Vuvuzela.

[datakommunikation] [dold identitet] [kryptering] [personlig integritet] [tor] [underrättelseverksamhet] [ändrad 27 oktober 2018]

Silk Road

stängd hemlig marknadsplats på nätet. – Silk Road stängdes den 2 oktober 2013 av FBI. En ny sajt med samma namn och inriktning öppnades i början av november 2013. – Silk Road startade 2011, och förmedlade affärer i narkotika och annat olagligt. All kommunikation med Silk Road skedde genom nätverket Tor, som gör kommunikation nästan omöjlig att spåra. Alla betalningar skedde i krypto­valutan bitcoin. – Bakom Silk Road stod, enligt FBI, amerikanen Ross William Ulbricht, som enligt domen är identisk med Dread Pirate Roberts. Ulbricht förnekar att det är han. Förutom medverkan till narkotika­handel och penning­tvätt åtalades Ulbricht för anstiftan till mord. Han påstods ha anlitat en yrkes­mördare för att döda en person som hade hotat att avslöja Silk Roads klienter. Något mord­offer har dock inte påträffats. – I februari 2015 dömdes Ulbricht till fängelse upp till livstid för narkotika­handel, penning­tvätt och data­intrång – men inte för anstiftan till mord. I maj 2015 dömdes han till livstids fängelse utan möjlighet till benådning och till 138 miljoner dollar i skadestånd. – Efter domen har det framkommit att den ameri­kanska federala narkotika­polisen DEA hade infil­trerat Silk Road. Vissa uppgifter från spaningen hemlig­hölls i rätte­gången mot Ulbricht för att spaningen inte skulle spräckas. Bland annat tycks DEA ha fejkat det påstådda beställ­nings­mordet (ingen dog) åt Dread Pirate Roberts. – Se artikel i Wired: länk. – Läs också om the hidden wiki. – Efter att Silk Road stängdes har flera liknande sajter försökt ta över kunderna, till exempel Black market reloaded och evo­lution market. – Namnet: Sidenvägen är den historiska handels­leden mellan Medel­havet och Kina genom Central­asien.

onion routing

lökskalsadressering – metod att dölja avsändare och mot­tagare när med­delanden skickas genom inter­net. Metoden används i nätverket Tor. – Lök­skals­adressering kan jäm­föras med att lägga ett brev i kuvert inuti andra kuvert, som skalen på en lök. Det yttersta kuvertet är adresserat till en person, som öppnar det och hittar ett nytt kuvert, adresserat till en annan person. Hon skickar kuvertet till den personen, som öppnar det och hittar ännu ett kuvert, adresserat till en tredje person… Detta fortsätter tills kedjan av brev når den egent­liga och slut­liga mottagaren, som öppnar det sista, innersta kuvertet och i det hittar ett brev. Mellan­leden i kommu­nika­tions­kedjan kan alltså bara läsa adressen till närmast följande led på vägen, men de kan inte se vem som är av­sändare eller slutlig mot­tagare. De kan inte heller läsa med­delandet. – Me­toden används i digital form i nät­verket Tor. Både med­delandet och adress­infor­ma­tionen kryp­teras där i flera lager, ett lager för varje router på vägen. (Detta förut­sätter att routrarna har varsin publik nyckel.) Varje router kan då de­kryp­tera ett lager och då läsa vart med­delandet ska skickas närmast. Själva med­delandet kan bara de­kryp­teras av mot­tagaren. De routrar som med­delandet har passerat genom kan alltså inte avläsa vem av­sändaren och mot­tagaren är, och de kan inte heller läsa med­delandet. – Tek­niken har ut­veck­lats av ameri­kanska krigs­makten efter en idé från 1981 av kryp­terings­experten David Chaum, se artikeln ””Un­traceable elec­tronic mail, return addresses, and digital pseudo­nyms”” (länk).

[datakommunikation] [kryptering] [personlig integritet] [tor] [ändrad 11 januari 2018]