en krypterad mobiltelefon som polisen i flera länder lurade kriminella i den organiserade brottsligheten att använda 2018–2021. – Bevisning som samlats in genom avlyssning och avläsning av ANoM‑telefoner var underlag för det stora tillslaget Trojan Shield den 7 juni 2021. Hundratals personer i 16 länder, bland annat Sverige, greps i en samordnad operation – se polisens webbsidor. Den svenska polisen uppger att den genom operation Trojan Shield har förhindrat ett tiotal planerade mord. – ANoM utvecklades av den amerikanska federala polisen FBI och spreds bland kriminella med början 2018. Telefonen var mycket säker och allt som kunde läcka information var borttaget – bortsett från att polisen redan från början kunde avlyssna och avläsa allt. – Jämför med EncroChat och SKY ECC.
[juridik] [skyddad kommunikation] [8 juni 2021]
en krypterad meddelandetjänst som i början av 2021 knäcktes av belgisk och nederländsk polis. – I mars 2021 beslagtogs SKY ECC:s servrar av polisen i de två länderna efter att omfattande narkotikahandel, förmedlad via SKY ECC, hade avslöjats. – SKY ECC hävdar i ett pressmeddelande att polisens ingripande gäller förfalskningar av SKY ECC:s telefoner. – Ett abonnemang på SKY ECC uppges kosta minst 18 000 kronor. Ett program måste installeras på godkända mobiltelefoner, all kommunikation går genom SKY ECC:s servrar och inget sparas i telefonens inbyggda minne. Ett paniklösenord kan radera allt på telefonen. – Det är oklart om företaget bakom SKY ECC har gjort något olagligt eller om det har budbärarimmunitet. – SKY ECC blev populärt bland kriminella i slutet av 2020 efter att EncroChat hade knäckts. – Se skyecc.com (nere i juni 2021). – Läs också om AnOM.
[it-relaterad brottslighet] [kryptering] [meddelanden] [skyddad kommunikation] [ändrad 8 juni 2021]
beteckning på krypterade tjänster och produkter som är skyddade mot domstolsbeslut (warrants) om att tillverkaren eller tjänsteleverantören ska lämna ut krypteringsnycklarna till polisen. Det är nämligen bara kunden eller användaren som har krypteringsnycklarna. Företaget kan därför inte lämna ut nycklarna till polisen även om det skulle vilja. (Det kan inte heller hjälpa kunden att återställa nycklarna om det skulle behövas.) – Warrant‑proof encryption ses av polis och åklagare i många länder som ett växande problem, och det diskuteras åtgärder för att stoppa det. – På svenska: utlämningsskyddad kryptering, rannsakningsskyddad kryptering.
[juridik] [kryptering] [skyddad kommunikation] [övervakning] [2 mars 2021]
en svensk tjänst för videokonferenser med hög säkerhet. – skiffer har utvecklats av de svenska företagen Tutus (tutus.se) och Teracom (teracom.se). – Tjänsten drivs från en säkerhetsklassad serverhall och kan användas med de vanligaste webbläsarna samt med appar för Android och iPhone. skiffer är avgiftsfri för samhällsviktiga verksamheter. – Namnet skiffer skrivs vanligtvis med liten begynnelsebokstav. – Mer på Tutus webbsidor.
[it-säkerhet] [skyddad kommunikation] [videoteknik] [16 februari 2021]
Färist mobile – ett operativsystem med hög säkerhet för mobiltelefoner. Det är baserat på Android och har utvecklats av det svenska företaget Tutus (tutus.se). Färist är godkänt som Krypto för skyddsvärda uppgifter, KSU. – Läs mer på Tutus webbsidor. – En färist är ett liggande galler på en väg, avsett att hindra kor och får från att passera utan att det behövs en grind.
[android] [it-säkerhet] [mobiltelefoner] [skyddad kommunikation] [16 februari 2021]
ett avvecklat nätverk för krypterade chattar. – EnceoChat användes av brottslingar i hela Europa, men det avlästes i hemlighet av polisen, vilket ledde till att många grova brottslingar greps i juni 2020. Då lades nätverket ner. – EncroChat grundades 2015 och kunde bara användas på specialutrustade telefoner, ”carbon units”. 2019 lyckades polis i Nederländerna och Frankrike smussla in ett program i EncroChats servrar i Frankrike. Det gjorde att polisen kunde snappa upp meddelanden i klartext. Många fall av grov brottslighet i europeiska länder, däribland Sverige, kunde sedan klaras upp. – Enligt den franska polisen var 90 procent av EncroChats användare kriminella. Det uppskattas att EncroChat vid nerläggningen hade ungefär 60 000 kunder. – Det är oklart vilka som låg bakom EncroChat. Nätverket som sådant var inte olagligt (se budbärarimmunitet), och det är inte straffbart att ha en EncroChat-telefon. – Läs också om SKY ECC och ANoM.
[chatt] [juridik] [skyddad kommunikation] [ändrad 28 februari 2022]
en avvecklad app för snabbmeddelanden, baserad på det spårningsblockerande nätverket Tor. Sedan mars 2018 underhålls den inte, och utvecklarna rekommenderar att den inte används. – Tor Messenger kunde användas som klient för alla vanliga nätverk för snabbmeddelanden och chatt, men de företag som tillhandahöll de tjänsterna kunde inte spåra meddelandena längre än till Tor‑nätverket. (Med reservation för att avancerade metoder för att övervaka och analysera trafikflödet ibland kan ringa in avsändaren.) – Tor Messenger kan fortfarande laddas ner från denna länk, men läs varningstexten först.
[appar] [meddelanden] [nerlagt] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [ändrad 12 december 2020]
- – döljande av identiteten hos den som kommunicerar på internet. (Eller genom annat datanätverk.) Det innebär i praktiken att försöka göra det omöjligt för mottagaren, eller någon som avläser kommunikationen, att spåra meddelandet tillbaka till avsändarens dator. Det som döljs är i själva verket IP-adressen för den dator som meddelandena kommer från. Vilken person som sitter vid datorn kan den som tar emot eller avläser meddelandena inte avgöra, utom genom slutledningar. – Ett sätt att anonymisera avsändaren av ett meddelande eller en besökare på en webbplats är att använda en anonymiseringstjänst. Om man också vill dölja vem som är mottagare av meddelandet kan man använda nätverket Tor;
- – döljande av identiteten av personer som omnämns i förteckningar över personuppgifter. Se till exempel k-anonymitet, kvasiidentifierare, perturbation och pseudonymisering.
[dold identitet] [personuppgifter] [skyddad kommunikation] [ändrad 10 november 2018]
ett tangentbord som ger möjlighet till hemlig och anonym kommunikation. Tillverkas troligen inte längre (april 2019). SilentKeys kan anslutas till vilken dator som helst och användas som ett vanligt tangentbord. Men det har också två specialfunktioner:
- – Man kan starta webbläsaren Satya som kommunicerar med webbservrar genom nätverket Tor. Det innebär att det är praktiskt taget omöjligt för någon som avläser internetkommunikationen att avgöra vilka webbsidor man besöker;
- – Man kan starta operativsystemet Satya, som körs enbart i datorns arbetsminne. Det innebär att det inte finns några spår i datorn av vad man har gjort efter att man har stängt av operativsystemet. (Satya är ett utförande av Linux, närmast baserat på Tails.)
– Både webbläsaren och Satya är inbyggda i tangentbordet. – Silentkeys har utvecklats av det franska företaget Preevio (nere i mars 2019, arkiverad webbsida – se också f6s.com/preevio) och finansierades sommaren 2016 genom insamling på Kickstarter (länk).
[nerlagt] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [tangentbord] [ändrad 9 april 2019]