Dijkstras algoritm

en algoritm för att hitta den kortaste vägen mellan två givna noder i ett nätverk. Det finns också en variant som beräknar de kortaste avstånden från en enda given nod till var och en av de andra noderna i nätverket. – Dijkstras algoritm kan användas för allt som kan avbildas som nätverk, till exempel vägnät, vilket var vad den utvecklades för. Den har också fått användning i analys och konstruktion av stora datornätverk. Det förutsätts att avstånden mellan noderna är kända och tillgängliga för algoritmen. Vid behov kan algoritmen också ta hänsyn till kostnaden för de olika alternativa vägarna. – Uppkallad efter sin upphovsman, den nederländska datorvetaren Edsger Dijkstra (1930–2002), som utvecklade den med papper och penna 1956 och publicerade den 1959.  En tillämpning av Dijkstras algoritm är protokollet OSPF. – Mer i Wikipedia.

[matematik] [nätverk] [transport och logistik] [13 december 2019]

illusion of completeness

fullständighetsillusionen, illusionen av fullständighet – föreställningen att den del av en webbsida som syns på bildskärmen är hela webbsidan; en del användare inser inte att de kan rulla för att få se resten av webbsidan. Motsvarande för andra fönster. – Se också nedanför kanten. – Se denna artikel från Norman Nielsen Group med tips om hur man undviker att skapa en fullständighetsillusion.

[grafiskt användargränssnitt] [webbpublicering] [9 december 2019]

sham news

skennyheter, stulna nyheter – nyheter som är kopierade från en riktig nyhetssajt och som olovligen publiceras på en annan sajt som bara är till för att dra in annonspengar. De stulna nyhetsartiklarna är äkta, eventuellt med mindre ändringar, men de kan vara gamla. – Besökssiffrorna trissas upp genom att bottar (automatiska program) besöker sajten. Resultatet kan bli att ägaren av skennyhetssajten tjänar stora belopp på annonser som annars skulle ha publicerats på den riktiga nyhetssajten (eller inte alls). Bluffen är möjlig därför att annonsplatser ofta köps och säljs med automatik av datorprogram (programmatic), som inte skiljer mellan äkta nyhetssajter och skennyhetssajter. – Mänskliga besökare kan känna igen en skennyhetssajt genom dels att nyheterna inte brukar vara daterade, dels att det inte finns namn och adress till redaktionen och skribenterna. – Jämför med fake news och blogspam.

[bluff och båg] [massmedier] [webbreklam] [ändrad 12 december 2019]

telemetri

trådlös överföring av mätdata från det som mäts. Det kan göras med radiovågor (wi‑fi, Bluetooth…) eller med infrarött ljus eller laser. Man skiljer mellan:

  • – kortdistanstelemetri – avståndet är högst ett par meter. Används till exempel för mätningar från roterande maskindelar;
  • – långdistanstelemetri – från ett par meter till tusentals kilometer, till exempel för mätdata från rymdfarkoster.

– I medicin är telemetri trådlös kontinuerlig övervakning av patienters hjärtverksamhet. – På engelska: telemetry.

[medicinsk teknik] [trådlöst] [3 december 2019]

Public interest registry

(PIR) – ett amerikanskt företag som har hand om toppdomänen .org. – PIR grundades 2002 som helägt dotterbolag till Internet Society. Det är registrerat som icke vinstdrivande företag och har som enda uppgift att administrera .org-domänen. – Se thenew.org. – I slutet av 2019 blev det känt att Internet Society tänker sälja PIR till företaget Ethos Capital (ethoscapital.com) för 1,135 miljarder dollar.

[företag] [toppdomäner] [ändrad 3 december 2019]

Google-jacking

Googlenappning – åstadkommande av vilseledande rankning av sökresultat i Google (eller annan sökmotor). Följden blir att webbsidor från den rätta innehavaren av ett namn eller en produkt i listan över sökresultat hamnar nedanför webbsidor som publiceras av någon annan, men som nämner namnet eller produkten. – Exempel: en besökare som gör en sökning på en ny produkt från, säg, Microsoft får upp en resultatlista där de översta länkarna går till ett annat företag än Microsoft. Besökaren kanske inte ens märker detta, utan tar för givet att länkarna går till Microsofts webbplats och klickar på dem. – Google‑jacking kan göras genom att man köper sponsrade länkar eller genom något slags sökmotoroptimering. Syftet kan vara godartat – det andra företaget säljer en produkt som är ett komplement till Microsofts produkt – eller vara att ta kunder från Microsoft. I grova fall är syftet att sprida falska påståenden som besökarna ska tro kommer från, i detta exempel, Microsoft. – Stavas också Googlejacking.

[bluff och båg] [rankning] [2 december 2019]