router

nätverksenhet som hittar en rutt för meddelanden (egentligen delar av meddelanden, paket) från sändare till mottagare på internet eller i ett lokalt nätverk. – Ett paket passerar oftast flera routrar innan det kommer fram. Routerns uppgift är att läsa adress­informationen på varje inkommande paket, fastställa ett vägval till slutdestinationen samt att skicka iväg paketet till nästa router på vägen. (En router arbetar i nätverkslagret i OSI‑modellen – jämför med en switch.) Routern har tillgång till dirigeringstabeller (routingtabeller) med vägval till mottagare, och ofta också information om nätverkets tillstånd (tillfälliga problem). – En statisk router har bara en routingtabell för ett begränsat antal förinställda mottagare, men en dynamisk router kan fråga andra nätverk var en viss mot­tag­are finns (se DNS). – En router kan också anpassa datakommunikationen till olika protokoll, en funktion som ibland sköts separat av en brygga (bridge). Kombinationen av brygga och router kallas ibland för brouter. En router som ansluter ett lokalt nät till internet kallas för edge router (gränsrouter). Om routern sköter trafiken inuti ett lokalt nät är det en core router (kärnrouter). – Böjning: en router, flera routrar. – Uttal: Router uttalas ”rauter” på amerikansk engelska. På brittisk engelska säger man ”rauter” eller ”rooter”. – Det finns ingen svensk term för router.

[nätverk] [ändrad 30 juni 2018]