såddfras

(seed phrase) – en serie ord som kan användas för att ta ut ett bitcoin‑innehav. – De som har bitcoin i en så kallad plånbok brukar bli rekommenderade att skaffa en såddfras. Den bör skrivas upp och förvaras på ett säkert ställe. Såddfrasen representerar nämligen ägarens bitcoininnehav, så om en obehörig kommer åt såddfrasen kan den personen ta ut hela innehavet. (Jämför med ett schweiziskt nummerkonto.) – En såddfras liknar en lösenfras, frånsett att en såddfras har mellanrum mellan orden, men den har inte samma funktion. En lösenfras används för inloggning, medan en såddfras kan sägas vara identisk med det bitcoininnehav som den står för. Man kan också beskriva den som ett slags backup. Såddfrasen är inte heller samma sak som lösenordet till ägarens bitcoinplånbok. – En såddfras är inte en godtyckligt vald följd av ord, utan är uträknad för att motsvara det tal (seed) som används för att generera de privata nycklarna till ett bitcoininnehav. Ett vanligt system för att räkna fram såddfraser är BIP39, som dock anses ha vissa brister.

[kryptovalutor] [23 februari 2021]

OneCoin

en falsk kryptovaluta som har använts i ett globalt bedrägeri. – OneCoin lanserades 2015 och drog in pengar genom att anordna kurser i form av ett ponzibedrägeri. Kurserna, som uppges ha lockat flera miljoner deltagare, uppgavs handla om kryptovalutor generellt, men hade snarare formen av väckelsemöten. OneCoin existerade inte som kryptovaluta: man kunde visserligen köpa OneCoin, men ”valutan” var inte kopplad till en blockkedja och var i praktiken lika användbar som Monopolpengar. Redan 2017 sattes OneCoin upp på Finansinspektionens varningslista, och liknande varningar utfärdades i många länder. Trots det fortsatte människor att falla för bedrägeriet. – Bakom OneCoin stod initiativtagaren, bulgariskan Ruja Ignatova, försvunnen sedan 2017 och efterlyst, och svensken Sebastian Greenwood. Greenwood greps 2018 av thailändsk polis och har utlämnats till USA, där han sitter i häkte och rättsliga förhandlingar pågår (oktober 2021). Greenwood anklagas för bedrägeri och stämpling till penningtvätt. Ignatovas bror, Konstantin Ignatov, som tog över ledningen när Ignatova försvann, greps 2019 i USA och har valt att samarbeta med utredningen. I Kina har 98 personer med anknytning till OneCoin gripits. – Den norska säkerhetsexperten Bjørn Bjercke (länk) har varit ledande i att avslöja bedrägeriet. Han blev misstänksam när han 2016 blev ombedd av OneCoin att konstruera en blockkedja – samtidigt som han kunde se att Ruja Ignatova på OneCoin-möten hade påstått att OneCoin redan hade en blockkedja. Bjercke samarbetar bland annat med aktivister från rörelsen Anonymous. Han har blivit hotad flera gånger, och bor numera på hemlig plats. Bjercke drar slutsatsen att OneCoin har beskyddare på hög nivå. – Sajten onecoin.eu stängdes i slutet av 2019.

[bluff och båg] [försvunnet] [it-relaterad brottslighet] [kryptovalutor] [rättsfall] [ändrad 21 oktober 2021]

DCEP

digital currency electronic payment – en digital centralbankspeng från Kinas centralbank (www.pbc.gov). – DCEP, eller DC/EP, motsvarar Kinas valuta renminbi (RMB), även kallad yuan (CNY), med kursen 1:1. Den kallas också för e‑RMB och e-CNY. – I ett uttalande i december 2019 (länk) förnekade Kinas centralbank att den då gav ut digitala pengar, och varnade för bedragare som erbjuder handel med ”DCEP”. Men i augusti 2020 inleddes försöksverksamhet i några kinesiska provinser (se denna länk). Det uppges att DCEP ska vara baserat på en blockkedja (vilket förhindrar dubbelspendering), men det är ingen kryptovaluta i strikt bemärkelse, eftersom det är centralbanken som kontrollerar den. Myndigheterna kommer att kunna kartlägga alla betalningar som görs med DCEP. – Utländska besökare på de olympiska vinterspelen i Beijing 2022 uppmuntras att betala med DCEP.– Om varför den kinesiska valutan ibland kallas för yuan, ibland för renminbi, se denna artikel i Investopedia.

[förkortningar på D] [elektroniska pengar] [ändrad 29 december 2021]

Coinminer.Statinko

ett botnät för kryptokapning som använder YouTube för kommunikation mellan de kapade datorerna (zombies). Meddelandena läggs in i den beskrivande texten till YouTube‑videor. Anledningen till att man gör så är att anrop till YouTube är så vanliga att program som granskar datorers internetanrop för att upptäcka meddelanden till och från skadeprogram inte reagerar på dem. – Läs mer på Welivesecuritys webbsidor. – Statinko är ett botnät som i andra former är känt sedan 2012 och som troligen kommer från Ryssland eller dess grannländer, men Coinminer.Statinko upptäckes i december 2019.

[kryptovalutor] [skadeprogram] [4 december 2019]