beräkning av hur ljus strålar från en punkt till alla ytor i ett rum, men utan beräkning av reflekterade ljusstrålar. Det är alltså en enklare form av ljussättning (ray tracing). Ray casting kan användas i datoranimering för att generera skuggor och dagrar, men eftersom tekniken inte lägger till reflekterat ljus blir det inga nyanser. Tekniken kan också användas för att förenkla datoranimeringar, till exempel för att ta bort sådana objekt och ytor som ändå inte syns från en viss punkt och för olika tekniska ändamål. Tekniken har funnits sedan 1960-talet, men benämningen ray casting är från 1980-talet. Det finns ingen svensk term.
[datoranimering] [14 augusti 2017]
motsvarighet till pixel (bildpunkt) i en tredimensionell bild som har skapats med dator.
[datoranimering] [3d] [ändrad 16 november 2018]
(ray tracing) – även: strålgångsberäkning – i datorgrafik: beräkning av hur ljuset faller i digitala bilder (rörliga bilder och stillbilder). Både primärstrålar (direkt från ljuskällan) och sekundärstrålar (reflekterat ljus) beräknas. Ljussättning gör att bilden får skuggor och dagrar, reflexer, spegelbilder, glitter, dis och brännytor. Det utgår från de ljuskällor som finns i bilden, eller som är underförstådda (solen skiner ju även om den inte är i bild). Det är en simulering av hur ljusstrålarna skulle bete sig i en verklig miljö, och förutsätter att bilden bygger på ett tredimensionellt underlag. Ljussättning ingår ofta i rendering. – Jämför med den enklare tekniken ray casting. – Termen strålgångsberäkning används också i akustik i motsvarande betydelse.
[bildbehandling] [datoranimering] [ändrad 14 augusti 2017]