Kategori: ljud och bild

podd

ljudfil med tal och ibland också musik, som sänds över internet som ett radioprogram. Kallas också för poddradio eller poddsändning. Man kan se poddar som ett slags bloggar med tal i stället för text. – Poddar kan vara inspelade i förväg eller direktsändas. Man kan lyssna när podden sänds eller i efterhand. Vid direktsändning finns ofta möjlighet att skicka in frågor och kommentarer till programmet. Länkar till poddar brukar finnas på utgivarens webbsidor, men man kan också abonnera på poddar med RSS eller liknande. Även video kan sändas som poddar (podd-tv). – Poddar är ett billigt sätt att nå i princip hela världen – allt som behövs är en dator med mikrofon, vid behov också kamera, och ett lämpligt program, samt ett sätt att nå lyssnare. Under 2010-talet har poddar blivit vanliga och omsätter stora belopp. – Ordet podd är en försvenskning av pod som i sin tur är en kortform av podcast. – Jämför med Play, det vanliga varumärket för radio- och tv-bolagens sätt att göra program tillgängliga i efterhand över internet.

[poddar] [26 oktober 2020]

rubber hose

– eller rubber-hose, rubberhose – gummislang:

  1. – rubber hose cryptanalysis – ”kryptoanalys med knogjärn” – det att någon tvingas avslöja nyckeln till ett krypterat meddelande genom hot, tvång, misshandel eller tortyr. (Rubber hoses, gummislangar, används som ett slags piskor);
  2. – rubber hose cryptography, rubber hose file system – beteckning på system för förnekbar kryptering. Syftet är att det inte ska löna sig att tvinga någon att avslöja krypteringsnyckeln (rubber hose cryptanalysis). Även om personen lämnar ifrån sig nyckeln kommer det att finnas filer på hårddisken (eller annan lagringsenhet) som inte syns för inkräktaren. Det behövs ytterligare lösenord för att man ens ska se att de filerna existerar. Det ska alltså inte gå för en utomstående att hitta alla krypterade filer på en hårddisk / SSD. Principerna för rubber hose cryptography formulerades under åren 1997–2000 av Julian Assange, Suelette Dreyfus (på Twitter) och Ralf Weinmann. – Se denna artikel (arkiverad). Det finns ett filsystem som heter Rubberhose och som tillämpar principerna i artikeln, men det underhålls inte. Ett liknande system är TrueCrypt (se SourceForge: länk). – Utvecklingsprojektet Rubberhose gick först under namnet Marutukku;
  3. – rubber hose animation – ”gummislangsanimering” – en tidig stil i tecknade filmer där armar och ben tecknades böjliga som gummislangar: de hade inga armbågar, knän eller handleder.

[kryptering] [rörliga bilder] [13 september 2020]

RDS

  1. – förkortning för [Amazon] relational database service – en tjänst för att lägga upp och hantera relationsdatabaser i Amazons molntjänst AWS. RDS introducerades 2009. – Se Amazons webbsidor;
  2. – Radio data system – en teknik för att lägga in små mängder digital information i radiosändningar på FM-bandet. Det är RDS som gör att man kan se radiokanalens namn i radiomottagarens teckenfönster, och det är RDS som gör att man kan lyssna på samma rikstäckande radiokanal i bilen under en långresa: RDS gör att mottagaren byter frekvens automatiskt och omärkligt när det behövs. – Se Sveriges Radios webbsidor.

[databaser] [förkortningar på R] [molnet] [radio och tv] [8 juli 2020]

Zoom

  1. – se zoomning, digital zoom och optisk zoom;
  2. – Zoom – en amerikansk videokonferenstjänst, grundad 2011. – Zoom tillhandahåller videokonferenser över internet gratis för små grupper av privatpersoner och avgiftsbelagda tjänster för företag. – Under Covid 19‑pandemin 2020 ökade användningen av Zoom kraftigt, samtidigt som tjänsten beskylldes för att ha låg säkerhet och dåligt skydd av personlig integritet. Det förekom Zoombombing, vilket innebär att kriminella hackare tar sig in i andras Zoom‑konferenser och förolämpar eller hotar de andra deltagarna. För att kunna göra det behöver de bara ha konferensens webbadress, som är lätt att gissa. – Företagets påstående om att kommunikationen mellan konferensdeltagarna var krypterad visade sig vara felaktig, vilket Zoom så småningom medgav. Installationsprogrammet för Zooms klientprogram för Macintosh har beskrivits som ”malware” eftersom det aktiverar datorns kamera och mikrofon utan ägarens vetskap. Det har också uppgetts att Zoom samlar in personliga data om användarna och säljer dem vidare till Facebook. – Version 5 av Zoom (se pressmeddelande) från april 2020 uppges ha höjd säkerhet. – Se zoom.us. – IDG:s artiklar om Zoom: länk.

[företag] [kameror] [personlig integritet] [skandaler] [videoteknik] [ändrad 23 september 2020]

fejkartist

(fake artist) – icke existerande artist eller grupp som har låtar på sajter för strömmande musik (som Spotify). Detta påstås ibland ingå i en form av bedrägeri. – Låtarna finns på riktigt, men artisternas namn går inte att knyta till några identifierbara personer. Låtarna är troligen skrivna och inspelade av låtskrivare och musikstudior som specialiserar sig på sådan musik. – Sajter, bland annat Spotify, har beskyllts för att använda fejkartister som ett sätt att pressa ner ersättningen till andra artister. Spotify förnekar all befattning med fejkartister (se denna länk). – Bakgrunden skulle vara att artisterna och deras bolag får ekonomisk ersättning i proportion till deras andel av lyssningarna, men fejkartisterna får lägre ersättning per lyssning samtidigt som de minskar de andra artisternas andel av lyssningarna. Slutsats: mer pengar över till sajten. Det har också påståtts att låtskrivare och studior får ett engångsbelopp för att producera låtarna, varpå de ekonomiska rättigheterna övergår till sajten, som alltså sedan kan betala lyssningsersättning till sig själv. – Enligt uppgifter som citeras i tidskriften Rolling Stone har fejkartister tillsammans flera miljarder lyssningar. – Läs mer i denna artikel i Rolling Stone. – Läs också om fejklyssning och SpotiBot. – Läs också om robotförfattare.

[bluff och båg] [fiktiva personer] [musik] [3 mars 2020]

fejklyssning

fusk med lyssnarsiffror på sajter för strömmande musik (som Spotify) med användning av mjukvarurobotar (bottar). – Bottarna går in som besökare på sajten (se robotkonto) och begär sedan uppspelning av vissa låtar. Om detta görs i stor skala ger det kraftigt missvisande lyssnarsiffror för dessa låtar och dessutom ekonomisk ersättning. 2018 uppgavs det att artisten Beyoncé hade fått 320 miljoner fejklyssningar. – Läs också om SpotiBot. – Ordet fejklyssning kan inte översättas direkt till engelska: fake listening betyder att man (en människa) låtsas lyssna, men inte hör på. I stället talar man till exempel om fake streams. – Läs också om fejkartister.

[bluff och båg] [mjukvarurobotar] [musik] [3 mars 2020]