- – förkortning för [Amazon] relational database service – en tjänst för att lägga upp och hantera relationsdatabaser i Amazons molntjänst AWS. RDS introducerades 2009. – Se Amazons webbsidor;
- – Radio data system – en teknik för att lägga in små mängder digital information i radiosändningar på FM-bandet. Det är RDS som gör att man kan se radiokanalens namn i radiomottagarens teckenfönster, och det är RDS som gör att man kan lyssna på samma rikstäckande radiokanal i bilen under en långresa: RDS gör att mottagaren byter frekvens automatiskt och omärkligt när det behövs. – Se Sveriges Radios webbsidor.
[databaser] [förkortningar på R] [molnet] [radio och tv] [8 juli 2020]
- – se zoomning, digital zoom och optisk zoom;
- – Zoom – en amerikansk videokonferenstjänst, grundad 2011. – Zoom tillhandahåller videokonferenser över internet gratis för små grupper av privatpersoner och avgiftsbelagda tjänster för företag. – Under Coronakrisen 2020 ökade användningen av Zoom kraftigt, samtidigt som tjänsten beskylldes för att ha låg säkerhet och dåligt skydd av personlig integritet. Det förekom Zoombombing, vilket innebär att kriminella hackare tar sig in i andras Zoom‑konferenser och förolämpar eller hotar de andra deltagarna. För att kunna göra det behöver de bara ha konferensens webbadress, som är lätt att gissa. – Företagets påstående om att kommunikationen mellan konferensdeltagarna var krypterad visade sig vara felaktig, vilket Zoom så småningom medgav. Installationsprogrammet för Zooms klientprogram för Macintosh har beskrivits som ”malware” eftersom det aktiverar datorns kamera och mikrofon utan ägarens vetskap. Det har också uppgetts att Zoom samlar in personliga data om användarna och säljer dem vidare till Facebook. – Version 5 av Zoom (se pressmeddelande) från april 2020 uppges ha höjd säkerhet. – Se zoom.us. – IDG:s artiklar om Zoom: länk.
[företag] [kameror] [personlig integritet] [skandaler] [videoteknik] [ändrad 26 april 2020]
(fake artist) – icke existerande artist eller grupp som har låtar på sajter för strömmande musik (som Spotify). Detta påstås ibland ingå i en form av bedrägeri. – Låtarna finns på riktigt, men artisternas namn går inte att knyta till några identifierbara personer. Låtarna är troligen skrivna och inspelade av låtskrivare och musikstudior som specialiserar sig på sådan musik. – Sajter, bland annat Spotify, har beskyllts för att använda fejkartister som ett sätt att pressa ner ersättningen till andra artister. Spotify förnekar all befattning med fejkartister (se denna länk). – Bakgrunden skulle vara att artisterna och deras bolag får ekonomisk ersättning i proportion till deras andel av lyssningarna, men fejkartisterna får lägre ersättning per lyssning samtidigt som de minskar de andra artisternas andel av lyssningarna. Slutsats: mer pengar över till sajten. Det har också påståtts att låtskrivare och studior får ett engångsbelopp för att producera låtarna, varpå de ekonomiska rättigheterna övergår till sajten, som alltså sedan kan betala lyssningsersättning till sig själv. – Enligt uppgifter som citeras i tidskriften Rolling Stone har fejkartister tillsammans flera miljarder lyssningar. – Läs mer i denna artikel i Rolling Stone. – Läs också om fejklyssning och SpotiBot. – Läs också om robotförfattare.
[bluff och båg] [fiktiva personer] [musik] [3 mars 2020]
fusk med lyssnarsiffror på sajter för strömmande musik (som Spotify) med användning av mjukvarurobotar (bottar). – Bottarna går in som besökare på sajten (se robotkonto) och begär sedan uppspelning av vissa låtar. Om detta görs i stor skala ger det kraftigt missvisande lyssnarsiffror för dessa låtar och dessutom ekonomisk ersättning. 2018 uppgavs det att artisten Beyoncé hade fått 320 miljoner fejklyssningar. – Läs också om SpotiBot. – Ordet fejklyssning kan inte översättas direkt till engelska: fake listening betyder att man (en människa) låtsas lyssna, men inte hör på. I stället talar man till exempel om fake streams. – Läs också om fejkartister.
[bluff och båg] [mjukvarurobotar] [musik] [3 mars 2020]
(datorprogram för) urskiljande av ansikten i bilder, men utan identifiering. (Jämför med ansiktsigenkänning.) – Ansiktsupptäckt används i en del digitalkameror som automatiskt hittar ansikten i bilden och ställer in skärpan så att ansiktena (eller åtminstone ett av dem) blir skarpa. Ansiktsupptäckt ingår också i en del fotolagringsprogram för att man manuellt ska kunna skriva in namn på personer på bilderna. Ansiktsupptäckt i rörliga bilder kan också användas i övervakning i kombination med manuell identifiering. – På engelska: face detection.
[bildbehandling] [kameror] [18 december 2019]
bildformat för tv och bildskärmar med ungefär 8 000 bildpunkter (pixel) på bildens långsida. Det ger extra hög upplösning jämfört med till exempel HDTV. Produkter för 8k lanseras i slutet av 2010‑talet. – k i 8k står för tusen. Förkortningen 4k kan på samma sätt stå för bildformat med runt 4 000 bildpunkter på långsidan. (Båda förkortningarna skrivs ofta med stort K, alltså 4K och 8K, men när k står för tusen ska bokstaven k enligt internationell standard vara liten).
[bildskärmar] [förkortningar på 1,2,3…] [radio och tv] [10 december 2019]
- – om kameror: steglös förändring av ett objektivs brännvidd. Det förutsätter att man har ett zoomobjektiv. Med ett zoomobjektiv kan man gå från vidvinkel till tele i en kontinuerlig rörelse. Med ett äkta zoomobjektiv ska man kunna göra detta utan att behöva ändra skärpeinställningen (avstånd). Objektiv som har föränderlig brännvidd, men som kräver att man justerar skärpan när man ändrar brännvidden, kallas för varifokala. – Se också optisk zoom och digital zoom;
- – om kartor, webbsidor och annat som visas på bildskärmen: förstoring eller förminskning. Det kan ofta göras med teckenkombinationerna ctrl‑+ och ctrl‑– (med minustecken). På Mac: ⌘‑+ och ⌘‑–. För att återgå till den förinställda storleken använder man tangentkombinationen ctrl‑0 (⌘‑0) med nolla.
[kameror] [tangentbord] [ändrad 7 februari 2020]
en färgrymd som är utvecklad för att användas i digital spelfilm, och som också används i bildskärmar. – P3 har betydligt fler färgtoner än standarden sRGB från 1996 och ungefär samma omfång av färgtoner som Adobe RGB, men P3 har något fler röda nyanser än Adobe RGB och något färre gröna. Skillnaden kan bero på att Adobe RGB är anpassat för tryckning, medan P3 är avsett för bildskärmar och filmvisning. – Under namnet DCI‑P3 publicerades färgrymden 2010 som standard av den amerikanska filmbranschens tekniska organisation SMPTE (smpte.org). 2015 kom den första persondatorn med en bildskärm för P3‑färgrymden, nämligen Apples iMac. Flera andra ledande tillverkare har sedan dess börjat använda P3‑färgrymden.
[bildbehandling] [bildskärmar] [skrivare] [tryckning] [17 november 2019]