display name deception

avsändarförfalskning – angivande i bedrägligt syfte av en existerande och för mottagaren relevant person som avsändare av e‑post. Som avsändare kan det till exempel stå namnet på en hög chef i mottagarens organisation. Syftet kan vara att begå något slags bedrägeri, till exempel att lura avsändarens underordnade att betala ut pengar, eller att komma åt information – se vd‑bedrägeri och business email compromise. – Avsändarförfalskning bygger numera ofta på det faktum att många e‑postprogram bara visar namnet på avsändaren, inte domänen – alltså bara det som står före snabel‑a:et (@). Förfalskaren kan alltså sätta chefens.namn@bedragare.se som avsändare och räkna med att mottagaren bara ser chefens.namn. Detta är lätt att upptäcka om mottagaren tittar på adressinformationen, men de flesta gör inte det. Fördelen för förfalskaren är att om mottagaren svarar går svaret direkt till förfalskaren. Alternativet är att ange chefens korrekta e‑postadress som avsändare, vilket gör det svårare att fullfölja bedrägeriet. – På Ciscos webbsidor kan du läsa om olika metoder för att upptäcka avsändarförfalskning.

[bluff och båg] [e-post] [it-säkerhet] [28 december 2019]

zerofont

teckenstorlek noll – ett sätt att vilseleda spamfilter och program som upptäcker falska avsändaradresser i e‑post genom att blanda in bokstäver med teckenstorlek noll i texten. – Bokstäver med teckenstorlek noll visas inte alls och tar inget utrymme på bildskärmen, men de ingår i meddelandets källkod, vilket är vad spamfilter läser. Spamfiltret ser därför bara en textmassa som inte innehåller ord som filtret är programmerat att reagera på, men mottagaren ser ett läsbart och begripligt meddelande som innehåller de orden. – Exempel: i stället för viagra kan det stå vi gick uti hagen för att tralla. De överstrukna bokstäverna (inklusive ordmellanrum) kodas med teckenstorlek noll och visas alltså inte för mottagaren, men spamfiltret ser texten som helhet. (Mottagaren kan också se hela texten om hon visar meddelandets källkod.) – Förutom att lura spamfilter kan teckenstorlek noll användas för att lura program som upptäcker falska avsändaradresser. Det kan till exempel se ut som om Apple står som avsändare, men i själva verket står det kanske Alla hoppas och ler i avsändarfältet. Det finns då ingen anledning för programmet att dra slutsatsen att avsändaradressen är förfalskad. – Teckenstorlek noll är ett gammalt knep, men det används fortfarande. – Se också font.

[bluff och båg] [e-post] [it-säkerhet] [28 december 2019]

e-postintrång

olovlig användning av någon annans e‑postkonto. Det förekommer i brott som vd‑bedrägerier. Det förekommer också att brottslingarna lyckas skapa ett nytt e‑postkonto, knutet till ett företag eller myndighet, men med ett påhittat användarnamn. Sådana konton används sedan för bedrägerier, till exempel falska fakturor. Även privatpersoner kan drabbas av e‑postintrång. (Att sätta en falsk avsändare på utgående e‑post är enkelt, men e‑postintrång förutsätter också att brottslingen kan logga in på e‑postkontot med användarnamn och lösenord och läsa svaren.) – På engelska: email compromise eller business email compromise, BEC.

[dataintrång] [e-post] [it-brott] [12 mars 2019]

dot account

”punktkonto” – ett e‑postkonto som skiljer sig från andra enbart därför att det har, eller inte har, en eller flera punkter i namnet före snabel‑a:et. Exempel: för mariajohansson@epost.se är maria.johansson@epost.se ett punktkonto. – Punktkonton kan, åtminstone på Gmail, användas för att underlätta bedrägerier på internet. Gmail räknar nämligen alla punktkonton som samma e-postkonto: punkterna ignoreras. (Se Gmails webbsidor.) wolfgangsebastianrembrandt@gmail.com räknas alltså som samma konto som wolfgang.sebastian.rembrandt@gmail.com eller som wolfgangsebas.tianrembrandt@gmail.com. Dessa tre punktkonton, och alla tänkbara varianter, går till samma inkorg i Gmail (om den finns). –Problemet är att många andra tjänster på internet däremot räknar punktkonton som olika konton. Det är därför möjligt för bedragare att registrera in många konton på samma tjänst med ett särskilt punktkonto för varje sådant konto. Tjänsteleverantören tror då att det finns många kontohavare, men i själva verket går alla meddelanden till samma Gmail‑inkorg. Typiska bedrägerier med punktkonton inbegriper falska identiteter, till exempel ansökningar om kreditkort och sociala förmåner: bedrägaren gör massor av ansökningar och hoppas att en eller flera går igenom. Allt kan överblickas från ett enda konto.

[bluff och båg] [e-post] [it-säkerhet] [missbruk] [11 februari 2019]

DMARC

ett system för kontroll av att avsändaren av e‑post verkligen är den som står i Från‑fältet. Det är alltså ett system för att försvåra utskick av spam med falsk avsändaradress (spoofing). – DMARC är baserat på Sender policy framework (SPF) och DKIM, och kan användas av organisationer som använder något av dessa system, eller båda. DMARC står för Domain‑based message authentication, reporting and conformance. – En beskrivning av hur DMARC fungerar finns på dmarc.org.

[e-post] [förkortningar på D] [spam] [ändrad 31 januari 2019]

ADSP

(author domain signing practices) – ett inaktuellt sätt för domäner att publicera sina rutiner för att signera utgående e‑post. ADSP var ett valfritt tillägg till DKIM, ett system för att bekräfta att avsändaren av utgående e‑post är äkta (i syfte att försvåra utsändning av spam med falsk avsändaradressspoofing). ADSP presenterades 2007, men förklarades ”historiskt” 2013, eftersom nästan ingen använde det.

[e-post] [förkortningar på A] [inaktuellt] [spam] [ändrad 31 januari 2019]

inbox infinity

filosofin att man ska acceptera att inkorgen med e‑post bara växer och växer. Man kommer helt enkelt inte att hinna bedöma alla mejl och besvara allt som bör besvaras. – Inbox infinity är en reaktion mot principen inbox zero, alltså att man ska ta itu med varje inkommande mejl på ett eller annat sätt. Detta anses vara ett slöseri med tid. – Se denna artikel från tidskriften The Atlantic.

[e-post] [16 januari 2019]

inbox zero

principen att inkorgen för e-post ska hållas tom. Principen formulerades av amerikanen Merlin Mann (merlinmann.com). Han föreslår att man ska gå igenom inkorgen vid bestämda tidpunkter varje dag, men ha e-postklienten stängd resten av tiden. Varje mejl ska hanteras på ett av dessa sätt:

  • – radera;
  • – delegera;
  • – besvara (om det kan göras på mindre än två minuter);
  • – senarelägg (om det kommer att ta mer än två minuter att besvara mejlet, flytta det till en särskild mapp som du tar itu med senare under dagen) samt:
  • – åtgärda.

– Som motreaktion finns principen inbox infinity.

[e-post] [16 januari 2019]

värdnamn

särskiljande beteckning på en enhet i ett nätverk. Värdnamn används för att trafik på nätverket ska kunna adresseras entydigt och gå till rätt persondator, server eller annan enhet. Värdnamn kan vara avsedda för lokala nätverk, företagsnätverk eller internet och har då olika utformning. För e-post och annan trafik på internet är värdnamnet beteckningen på den server som tar emot trafiken, alltså ett domännamn, eventuellt med tillägg. (Till exempel mail.domannamn.se – tillägget är i detta exempel mail. Se också network address translation.) När det gäller inställningar för e‑postklienter är värdnamnet e‑postoperatörens server för inkommande e‑post. I lokala nätverk kan värdnamn utformas friare, till exempel ”Kalles dator”. – På engelska: hostname (normalt sammanskrivet).

[e-post] [nätverk] [3 december 2018]