om e-post: e‑postadress som går antingen till:
- – en bestämd person som har en viss arbetsuppgift i en organisation, till exempel: sakerhetsansvarig@foretag.se. Poängen är att man kan behålla e‑postadressen om personen byts ut. – På engelska: functional mailbox;
- – en grupp som har samma arbetsuppgift eller som arbetar på samma avdelning. Påhittat exempel: jourhavande@sjukhus.se. I sådana fall är adressen knuten till en distributionslista, det vill säga att inkommande mejl vidarebefordras till alla på listan. – På engelska: shared mailbox eller functional mailbox.
– Benämningen brevlåda används här ur avsändarens perspektiv – brevlåda som avsändaren lägger brev i; det syftar inte på så kallade brevlådor i e‑postprogram.
[e-post] [4 maj 2020]
– eller denylist – för svartlista – se spärrlista.
[e-post] [it-säkerhet] [spamfilter]
avsändarförfalskning – angivande i bedrägligt syfte av en existerande och för mottagaren relevant person som avsändare av e‑post. – Som avsändare kan det till exempel stå namnet på en hög chef i mottagarens organisation. Syftet kan vara att begå något slags bedrägeri, till exempel att lura avsändarens underordnade att betala ut pengar, eller att komma åt information – se vd‑bedrägeri och business email compromise. – Avsändarförfalskning bygger numera ofta på det faktum att många e‑postprogram bara visar namnet på avsändaren, inte domänen – alltså bara det som står före snabel‑a:et (@). Förfalskaren kan alltså sätta chefens.namn@bedragare.se som avsändare och räkna med att mottagaren bara ser chefens.namn. Detta är lätt att upptäcka om mottagaren tittar på adressinformationen, men de flesta gör inte det. Fördelen för förfalskaren är att om mottagaren svarar går svaret direkt till förfalskaren. Alternativet är att ange chefens korrekta e‑postadress som avsändare, vilket gör det svårare att fullfölja bedrägeriet. – På Ciscos webbsidor kan du läsa om olika metoder för att upptäcka avsändarförfalskning.
[bluff och båg] [e-post] [falsk avsändare] [28 december 2019]
teckenstorlek noll – ett sätt att vilseleda spamfilter och program som upptäcker falska avsändaradresser i e‑post genom att blanda in bokstäver med teckenstorlek noll i texten. – Bokstäver med teckenstorlek noll visas inte alls och tar inget utrymme på bildskärmen, men de ingår i meddelandets källkod, vilket är vad spamfilter läser. Spamfiltret ser därför bara en textmassa som inte innehåller några ord som filtret är programmerat att reagera på. Men mottagaren ser ett läsbart och begripligt meddelande som innehåller sådana ord. – Exempel: i stället för viagra kan det stå vi gick uti hagen för att tralla. De överstrukna bokstäverna (inklusive ordmellanrum) kodas med teckenstorlek noll och visas alltså inte för mottagaren, men spamfiltret ser texten som helhet. (Mottagaren kan också se hela texten om hon visar meddelandets källkod.) – Förutom att lura spamfilter kan teckenstorlek noll användas för att lura program som upptäcker falska avsändaradresser. Det kan till exempel se ut som om Apple står som avsändare, men i själva verket står det kanske Alla hoppas och ler i avsändarfältet. Det finns då ingen anledning för programmet att dra slutsatsen att avsändaradressen är förfalskad. – Teckenstorlek noll är ett gammalt knep, men det används fortfarande. – Se också font.
[bluff och båg] [e-post] [it-säkerhet] [28 december 2019]
olovlig användning av någon annans e‑postkonto. – E-postintrång förekommer i brott som vd‑bedrägerier. Att sätta någon annans namn som avsändare på utgående e‑post är relativt enkelt, men e‑postintrång förutsätter också att brottslingen kan logga in på offrets e‑postkonto med användarnamn och lösenord och läsa svaren. – Det förekommer också att brottslingarna lyckas skapa ett nytt e‑postkonto, knutet till ett företag eller myndighet, men med ett påhittat användarnamn. Sådana konton används sedan för bedrägerier, till exempel falska fakturor. Även privatpersoner kan drabbas av e‑postintrång. – På engelska: email compromise eller business email compromise, BEC.
[e-post] [falsk avsändare] [it-brott] [ändrad 15 juni 2022]
”punktkonto” – ett e‑postkonto som skiljer sig från andra enbart därför att det har, eller inte har, en eller flera punkter i namnet före snabel‑a:et. Exempel: för mariajohansson@epost.se är maria.johansson@epost.se ett punktkonto. – Punktkonton kan, åtminstone på Gmail, användas för att underlätta bedrägerier på internet. Gmail räknar nämligen alla punktkonton som samma e‑postkonto: punkterna ignoreras. (Se Gmails webbsidor.) wolfgangsebastianrembrandt@gmail.com räknas alltså som samma konto som wolfgang.sebastian.rembrandt@gmail.com eller som wolfgangsebas.tianrembrandt@gmail.com. Dessa tre punktkonton, och alla tänkbara varianter, går till samma inkorg i Gmail (om den finns). – Problemet är att många andra tjänster på internet däremot räknar punktkonton som olika konton. Det är därför möjligt för bedragare att registrera in många konton på samma tjänst med ett särskilt punktkonto för varje sådant konto. Tjänsteleverantören tror då att det finns många kontohavare, men i själva verket går alla meddelanden till samma Gmail‑inkorg. Typiska bedrägerier med punktkonton inbegriper falska identiteter, till exempel ansökningar om kreditkort och sociala förmåner: bedragaren gör massor av ansökningar och hoppas att en eller flera går igenom. Allt kan överblickas från ett enda konto.
[bluff och båg] [e-post] [it-säkerhet] [missbruk] [11 februari 2019]
ett system för kontroll av att avsändaren av e‑post verkligen är den som står i Från‑fältet. – DMARC är alltså ett system för att försvåra utskick av spam med falsk avsändaradress (spoofing) eller andra bedrägliga mejl. – DMARC är baserat på Sender policy framework (SPF) och DKIM, och kan användas av organisationer som använder något av dessa system, eller båda. DMARC står för Domain‑based message authentication, reporting and conformance. – En beskrivning av hur DMARC fungerar finns på dmarc.org. – IDG:s artiklar om DMARC: länk.
[e-post] [falsk avsändare] [förkortningar på D] [spam] [ändrad 15 juni 2022]
(author domain signing practices) – ett inaktuellt sätt för domäner att publicera sina rutiner för att signera utgående e‑post. – ADSP var ett valfritt tillägg till DKIM, ett system för att bekräfta att avsändaren av utgående e‑post är äkta (i syfte att försvåra utsändning av spam med falsk avsändaradress – spoofing). ADSP presenterades 2007, men förklarades ”historiskt” 2013, eftersom nästan ingen använde det.
[e-post] [falsk avsändare] [förkortningar på A] [inaktuellt] [spam] [ändrad 31 januari 2019]
”inkorgsresignation” – filosofin att man ska acceptera att inkorgen med e‑post bara växer och växer. Man kommer helt enkelt inte att hinna bedöma alla mejl och besvara allt som bör besvaras. – Inbox infinity är en reaktion mot principen inbox zero, alltså att man ska ta itu med varje inkommande mejl på ett eller annat sätt. Detta anses vara ett slöseri med tid. – Se denna artikel från tidskriften The Atlantic.
[e-post] [16 januari 2019]