Kategori: domäner

Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om domäner på internet. Det är en underavdelning till kategorin internet och har i sin tur underavdelningarna toppdomäner och bluffdomäner.

rotzon

(root zone), även rotdomänen (root domain) – den högsta nivån i internets domännamnssystem. (Se zon.) Rotzonen ligger över toppzonerna (som .com och .se) och är något som de flesta användare inte behöver känna till eller bry sig om. Rotzonen har inget namn, utan markeras bara med en punkt (dot), och därför kallas de tretton servrar som hanterar rotzonen ibland för dotservrar. Punkten för rotzonen ska stå efter toppzonens namn – till exempel www.acme.com. – men utelämnas normalt. Den behöver dock anges när man registrerar en zon (domän) i DNS. – Se fullständigt domännamn. – Se också rot.

[domäner] [ändrad 15 april 2017]

registrator

  1. – företag som har rätt att registrera domäner på internet;
  2. – på svenska myndigheter: tjänsteman som ansvarar för att all korrespondens till och från myndigheten och alla andra handlingar (dokument) som upprättas på myndigheten antecknas i diariet. – Se offentlighetsprincipen.

– På engelska: registrar.

[domäner] [företag] [myndigheter] [ändrad 14 oktober 2019]

primärserver

(primary server eller master server) – i internets adressystem DNS: den server i en domän (zon) som utbyter adressinformation med andra DNS‑servrar. – Primärservern skaffar aktuell information om hur den ska översätta domännamn som idg.se till adresser som maskiner kan hantera (IP‑adresser), och förser andra DNS‑servrar med motsvarande information om sin egen domän. – Primärservern brukar kompletteras med sekundärservrar (slavservrar) som inte skaffar information självständigt, utan kopierar den från primärservern. För att undvika inkonsekvenser är det olämpligt att ha fler än en primärserver. Båda primär- och sekundärservrar kan hantera kommunikation med internet oberoende av varandra så länge som allt fungerar som det ska. Om sekundärservern upptäcker att adressinformation är felaktig (meddelandena kommer inte fram) låter den primärservern, som kan skaffa aktuell information, ta över.

[internet] [ändrad 20 augusti 2019]

omdirigering

(redirection, URL redirection) – automatisk vidarebefording av besökare som har matat in en webbadress (URL) till en annan webbadress. Exempel: klicka på computersweden.se och se var du hamnar. – Omdirigering kan användas av flera skäl. Computer Sweden har av organisatoriska skäl webbadressen computersweden.idg.se, men eftersom många prövar med bara computersweden.se har tidningen en omdirigering från den adressen. I andra fall har organisationen bytt namn och omdirigerar från det gamla namnet. Det förekommer också att organisationer omdirigerar från felstavade webb­adresser. I vissa fall används omdirigering för att mäta och registrera trafik. – En speciell tillämpning av om­diri­ge­ring är så kallade kortlänkar. – Det förekommer också att besökaren på olika sätt lotsas till en helt annan sida än den hon tänkt sig, se hijackware.

[domäner] [webben] [ändrad 19 december 2018]