(Internet protocol address) – nummer som identifierar en dator som är ansluten till internet. – IP-adresser kallas ibland för ”IP‑nummer”, men det anses inte korrekt. – IP‑adressen följer med varje paket som skickas över internet. Domännamn som www.idg.se hör alltid ihop med en eller flera IP‑adresser.
- – I version 4 av IP består en IP‑adress av fyra delar, där varje del består av en, två eller tre siffror (i decimal form). Till exempel: 172.16.254.1. Egentligen är det 32 ettor och/eller nollor, uppdelade i fyra grupper på vardera åtta ettor och / eller nollor. – Dessutom består IP‑adresser av två halvor. Den första halvan, nätadressen, anger vilket nätverk som datorn finns på. Den kan bestå av en, två eller tre delar, åtskilda med punkt. Resten av siffrorna, datoradressen, står för en viss dator i det nätet. (Nätverket kan dessutom i sin tur delas in i flera delar med varsin sekvens av IP‑adresser, se subnät.) – De 32 bitarna i adressen ger några miljarder möjliga nummer (se också adressrymd). Eftersom internet redan då hade över en miljard användare höll IP‑adresserna under 2010‑talet på att ta slut. Det var bland annat därför som de flesta internetoperatörer och internetanslutna lokala nät använde flytande IP‑adresser.
- – Men i version 6 av internetprotokollet, IPv6, som gradvis infördes under 2010‑talet, är IP‑adresserna fyra gånger så långa. De består av 128 ettor och nollor, och delas upp i åtta grupper. Därmed försvinner bristen på IP‑adresser: antalet möjliga IP‑adresser blir ett astronomiskt tal på ungefär 40 siffror (decimala). (Det finns ingen
version 5av internetprotokollet.)
– Reglerna för IP‑adresser fastställs av organisationen ICANN.
[ip] [ändrad 8 september 2021]