Kategori: företag och ekonomi

kundämne

(lead) – i marknadsföring: potentiell kund: en person som på något sätt visat intresse för en produkt eller tjänst, eller som man av andra skäl tror att det lönar sig att bearbeta.

  • – warm lead – kundämne som på något sätt har visat intresse, till exempel genom att registrera sin e‑postadress hos företaget;
  • – cold lead – kundämne som inte har visat intresse, men som bedöms likna existerande kunder.

[marknadsföring] [ändrad 10 juli 2020]

kostnad

(cost, expense) – penningvärdet av det som förbrukas i ett företag; vad det kostar ett företag att producera varor eller tjänster. – Exempel: värdeminskning på maskiner och utrustning, förbrukningsmaterial, löpande utgifter, löner. Man skiljer i bokföring mellan kostnader och utgifter. Utgifter uppstår varje gång företaget köper något. Kostnader uppstår även om inga inköp görs, eftersom maskiner och andra materiella tillgångar minskar i värde med tiden eller förbrukas. I bokföring hänförs kostnader till den period då tillgången används och förbrukas, inte till inköpstillfället. När tillgångens värde minskar på grund av förbrukning och slitage uppstår en kostnad, även om företaget inte betalar ut några pengar. Ett företag kan alltså ha kostnader utan att ha utgifter. Man talar då om en skuld i betydelsen utgifter som skjuts på framtiden (se till exempel teknisk skuld). – Mot kostnader står intäkter.

[företag och ekonomi] [ändrad 15 juni 2020]

koncernchef

titel i vissa svenska koncerner. – Titeln koncernchef är inte definierad i aktiebolagslagen och har ingen juridisk betydelse, eftersom varje koncernbolag har en egen vd och styrelse. Men i praktiken har koncernchefen, som ofta är vd i moderbolaget, avgörande inflytande över koncernens dotterbolag. Titeln koncernchef översätts ofta till engelska som president, men det är inte nödvändigtvis samma sak.

[chefstitlar] [ändrad 15 september 2020]

kommodifiering

det att en från början tekniskt avancerad produkt blir en standardprodukt (commodity). Så har det gått med persondatorer och mobiltelefoner. Kom­mo­di­fi­e­ring leder till att tillverkarna konkurrerar med priset, inte med teknik. – Ordet kommodifiera används också på svenska i samma betydelse som kommersialisera, till exempel om att naturområden och äldre byggnader förvandlas till turistfällor.

[företag och ekonomi] [ändrad 2 november 2017]

koncern

grupp aktiebolag där ett aktiebolag (moderbolaget) äger de andra (dotterbolagen). Dotterbolagen behöver inte vara helägda, men moderbolaget ska ha det avgörande inflytandet över dem. På engelska heter det group. Moderbolag och dotterbolag kallas tillsammans för koncernbolag. Titeln koncernchef saknar juridisk betydelse. En ”falsk koncern” är en grupp företag som har en gemensam ägare som inte är ett aktiebolag.

[företagstyper] [ändrad 20 januari 2016]

konglomerat

industrikonglomerat – storföretag som tillverkar många slags produkter i egna fabriker och ofta säljer dem under samma varumärke. – Konglomerat har ofta både horisontell och vertikal integration, det vill säga dels att de undviker att ha underleverantörer, utan helst tillverkar alla komponenter själva, dels har stor bredd i vad de tillverkar. – Exempel: japanska Yamaha som gör både konsertflyglar och motorcyklar. Sydkoreanska Samsung är i själva verket en grupp av företag som använder samma företagsnamn och som ingår i en komplicerad ägarstruktur. – Japanska industrikonglomerat kallas för keiretsu, sydkoreanska för chaebol. I Europa och USA brukar man undvika sådana företagskonstruktioner; äldre sådana har ofta brutits upp. – Grundläggande betydelse av konglomerat: hopklumpning. – Läs också om digitala drakar.

[företagstyper] [ändrad 25 juni 2021]