publikation, ofta i enkelt utförande, som handlar om ett bestämt ämne och skickas till en begränsad krets. – Nyhetsbrev ges ut av organisationer, företag, myndigheter, experter och opinionsbildare och skickas till medlemmar, personal eller personer som anmält intresse. Ofta innehåller de en redogörelse över vad som hänt sedan sist och vad som är planerat. De kan också innehålla kommentarer om aktuella händelser. – En skillnad mot tidningar och tidskrifter är att nyhetsbrev inte är tänkta för allmänheten i stort (de är inte massmedier), och ofta ges ut utan kommersiella avsikter. De kan vara en ren kostnad för utgivaren. Men under en period marknadsfördes en del nyhetsbrev som exklusiva (dyra) nyhetssammanfattningar för chefer med ont om tid, ibland med branschskvaller och insidesinformation. – Nyhetsbrev kan ha utgivningsbevis och ansvarig utgivare, men har det inte alltid. De brukar räknas som grå litteratur. – Nyhetsbrev i olika former har funnits i århundraden. Länge var nyhetsbrev stencilerade, hektograferade eller gjorda med kopiator eller skrivare – till skillnad från tidningar och tidskrifter som trycktes på tryckerier. Sedan 1990‑talet ges de flesta nyhetsbrev ut i digital form. Och bloggar har allt mer tagit över nyhetsbrevens funktion. – På engelska: newsletter.
[publicering] [25 oktober 2022]