kanal

  1. – ett av flera parallella flöden i ett medium för elektronisk kommunikation. I trådlösa nätverk och mobiltelefoni är kanaler ett antal näraliggande frekvensområden runt en grundfrekvens. De används för samtidiga telefonsamtal och för teknisk information till nätverket. Kanaler kan också realiseras genom tidsdelning och koddelning;
  2. – frekvensutrymme som är fast tilldelat en viss tjänst, som i radio och tv;
  3. – i stereo: en av två eller flera inspelningar av samma musik eller samma ljud, gjorda från olika positioner, avsedda att spelas upp samtidigt genom åtskilda högtalare;
  4. – information som kodas separat men som ska användas tillsammans med annan information, se till exempel alfakanal;
  5. – om försäljning och kundkontakt: kontaktsätt som kunderna använder i kommunikation med ett företag eller en myndighet. Till exempel e‑post eller telefon. Se till exempel omnichannel;
  6. kanalen – kedjan av säljande företag från tillverkare till slutkund. Vanligtvis distributör och återförsäljare;
  7. – rör för ledningsdragning, se kanalisation.

– På engelska: channel, utom i canalization. Canal används om grävda eller borrade förbindelser för vatten eller rör, channel används dels om naturliga vattenleder som the English channel, dels om elektronisk kommunikation.

[elektronisk kommunikation] [företag och ekonomi] [ljudinspelningar] [mobilt] [radio och tv] [trådlöst] [12 november 2019]

omnichannel

alla kanaler, allkanal – om försäljning och annan kundkontakt: som kan göras genom alla kanaler som kunderna använder: e‑post, webbsidor, appar, telefon, snigelpost, över disk. Skrivs också omni‑channel. Ordet används för att markera en högre ambitionsnivå än med multichannel – många kanaler. – Omni är latin för alla.

[marknadsföring] [12 november 2019]

valfrihetsparadoxen

(the paradox of choice) – det att ju fler alternativ människor har att välja mellan, desto svårare har de att bestämma sig; de kanske ger upp och inte väljer något alls. – Valfrihetsparadoxen har konsekvenser för marknadsföring på internet: det kan vara lättare att få en besökare att köpa om hon ställs inför ett fåtal, noggrant utvalda alternativ än om hon ställs inför flera hundra. – Fenomenet blev känt genom den amerikanska psykologen Barry Schwartz (länk) bok The paradox of choice (länk) från 2004 (på svenska: Valfrihetens tyranni, 2004 – länk), men liknande observationer har gjorts tidigare.

[marknadsföring] [psykologi] [ändrad 10 december 2019]

nudge

knuff, puff – i marknadsföring och annan påverkan: diskret påverkan i syfte att leda personers beteende i önskad riktning. För att man ska tala om nudging får det inte förekomma tvång eller uppenbara försök att påverka. – Begreppet nudging blev omskrivet med boken Nudge: Improving decisions about health, wealth, and happiness (länk) från 2008 av Richard Thaler (länk) och Cass Sunstein (länk). Richard Thaler fick 2017 Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (länk). Ordet nudge i denna och liknande betydelser hade dock använts tidigare. – Som motpart till nudge har man börjat använda ordet sludgeslam. Med sludge menas sådant som gör det svårare för människor att göra ett val.

[beteende] [marknadsföring] [23 oktober 2019]

sludge

– slam, sörja:

  1. digital sludge – digital sörja – allmänt om irrelevant eller irriterande innehåll på internet; brus; även: en musikstil i slutet av 2010-talet;
  2. – påverkan som gör det svårare för människor att bestämma sig och göra ett val – motsatsen till nudges.

[beteende] [marknadsföring] [23 oktober 2019]

socialt bevis

(social proof) – det att om man ser någon annan göra något blir man mer benägen att göra samma sak. Termen kommer från den amerikanska psykologen Robert Cialdini (1945, se robertcialdinibf.com) och hans bok Influence från 1984. Hans teorier har fått stor betydelse för marknadsföring. Senare undersökningar tyder dessutom på att andra personers betygsättning och recensioner har större inverkan än deras handlingar. Med andra ord: ”X kunder gav denna produkt 5 poäng av 5 möjliga” lockar fler köpare än ”X kunder köpte denna produkt” (se denna artikel från 2015).

[marknadsföring] [psykologi] [25 april 2019]

header bidding

ett sätt att auktionera ut annonsutrymmen på webbsidor. Det har blivit vanligt i slutet av 2010-talet. Det har uppstått som ett alternativ till den vanligare metoden där annonsutrymmen på webbsidor, om de inte har sålts av en säljare till en specifik kund, bjuds ut till annonsörer i tur och ordning. De annonsörer som brukar betala bäst får erbjudandet först, om de tackar nej går erbjudandet vidare till andra. Header bidding fungerar i stället som en auktion där alla annonsörer kan bjuda samtidigt. Detta anses ge högre intäkter för webbsidornas utgivare samtidigt som det ger annonsörerna bättre möjlighet att överblicka utbudet av annonsutrymmen.

[marknadsföring] [13 mars 2019]