funnel

tratt

  1. – i marknadsföring: ett sätt att åskådliggöra en tänkt process där möjliga kunder (kundämnen eller leads) kommer allt närmare ett köp. I trattens övre, breda del finns ett stort antal kunder som känner till produkten eller företaget. Ju längre ner man kommer i tratten, desto mer intresse och kunskaper har kundämnena, men många har också fallit bort. Trattens pip är de som faktiskt köper;
  2. – i operativsystem: en funktion som gör att bara en tråd åt gången kan komma åt en önskad resurs i systemet. När en tråd begär åtkomst till en resurs i systemet tilldelas den en tratt / funnel som ger tråden ensamrätt till den resursen tills den har gjort det som den skulle göra och lämnar ifrån sig tratten. Syftet är att undvika att två trådar samtidigt behandlar data från samma resurs, vilket kan leda till en så kallad race condition. Funnel i denna betydelse kallas på svenska ibland för processtratt;
  3. funnel graph – trattdiagram – ett slags diagram som visar hur en process fortskrider. – Ett trattdiagram har formen av liggande staplar som visar hur mycket som var slutfört vid olika tidpunkter. Staplarna brukar vara centrerade. Eftersom stapeln för den senaste tidpunkten ligger överst blir staplarna, om processen fortskrider utan komplikationer, smalare och smalare ju längre ner de är. Det hela liknar alltså en tratt. Liknande diagram med vänsterställda staplar kallas ibland också för trattdiagram.

[kalkylark] [marknadsföring] [operativsystem] [11 juli 2020]

kanal

  1. – ett av flera parallella flöden i ett medium för elektronisk kommunikation. I trådlösa nätverk och mobiltelefoni är kanaler ett antal näraliggande frekvensområden runt en grundfrekvens. De används för samtidiga telefonsamtal och för teknisk information till nätverket. Kanaler kan också realiseras genom tidsdelning och koddelning;
  2. – frekvensutrymme som är fast tilldelat en viss tjänst, som i radio och tv;
  3. – i stereo: en av två eller flera inspelningar av samma musik eller samma ljud, gjorda från olika positioner, avsedda att spelas upp samtidigt genom åtskilda högtalare;
  4. – information som kodas separat men som ska användas tillsammans med annan information, se till exempel alfakanal;
  5. – om försäljning och kundkontakt: kontaktsätt som kunderna använder i kommunikation med ett företag eller en myndighet. Till exempel e‑post eller telefon. Se till exempel omnichannel;
  6. kanalen – kedjan av säljande företag från tillverkare till slutkund. Vanligtvis distributör och återförsäljare;
  7. – rör för ledningsdragning, se kanalisation.

– På engelska: channel, utom i canalization. Canal används om grävda eller borrade förbindelser för vatten eller rör, channel används dels om naturliga vattenleder som the English channel, dels om elektronisk kommunikation.

[elektronisk kommunikation] [företag och ekonomi] [ljudinspelningar] [mobilt] [radio och tv] [trådlöst] [12 november 2019]

omnichannel

alla kanaler, allkanal – om försäljning och annan kundkontakt: som kan göras genom alla kanaler som kunderna använder: e‑post, webbsidor, appar, telefon, snigelpost, över disk. Skrivs också omni‑channel. Ordet används för att markera en högre ambitionsnivå än med multichannel – många kanaler. – Omni är latin för alla.

[marknadsföring] [12 november 2019]

valfrihetsparadoxen

(the paradox of choice) – det att ju fler alternativ människor har att välja mellan, desto svårare har de att bestämma sig; de kanske ger upp och inte väljer något alls. – Valfrihetsparadoxen har konsekvenser för marknadsföring på internet: det kan vara lättare att få en besökare att köpa om hon ställs inför ett fåtal, noggrant utvalda alternativ än om hon ställs inför flera hundra. – Fenomenet blev känt genom den amerikanska psykologen Barry Schwartz (länk) bok The paradox of choice (länk) från 2004 (på svenska: Valfrihetens tyranni, 2004 – länk), men liknande observationer har gjorts tidigare.

[marknadsföring] [psykologi] [ändrad 10 december 2019]

nudge

knuff, puff – i marknadsföring och annan påverkan: diskret påverkan i syfte att leda personers beteende i önskad riktning. För att man ska tala om nudging får det inte förekomma tvång eller uppenbara försök att påverka. På svenska används i denna betydelse också ordet beteendedesign, som 2019 var ett av årets nyord (se denna länk). – Begreppet nudging blev omskrivet med boken Nudge: Improving decisions about health, wealth, and happiness (länk) från 2008 av Richard Thaler (länk) och Cass Sunstein (länk). Richard Thaler fick 2017 Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (länk). Ordet nudge i denna och liknande betydelser hade dock använts tidigare. – Som motpart till nudge har man börjat använda ordet sludgeslam. Med sludge menas sådant som gör det svårare för människor att göra ett val.

[beteende] [marknadsföring] [ändrad 27 december 2019]