ljuspenna

(light pen) – äldre pekdon som liknar en penna. – Ljuspennor fungerade till­sammans med tjocka bild­skärmar, alltså bildskärmar med katodstrålerör. Man höll ljuspennan direkt mot skärmen när man ville rita eller markera något. Ljuspennan hette så för att den hade en ljuskänslig sensor i spetsen. Genom att mäta exakt när bildskärmens katodstråle passerade ljuspennan kunde den, eller rättare sagt dess drivrutiner, avgöra exakt var på bildskärmen den var. Det var alltså inte bildskärmen som läste pennan, utan det var pennan som läste av bildskärmen. (Bilden på en tjock bildskärm skapas av en enda stråle som sveper över skärmen 60 gånger per sekund eller mer.) – Ljuspennan upp­fanns 1955 och användes till slutet av 1980‑talet. Den användes bland annat 1963 i Ivan Sutherlands demonstration Sketchpad. Ljuspennan kom senare ur bruk, dels därför att man kunde göra samma sak med musen, dels därför att användarna fick belastningsskador av att hålla pennan intill bildskärmen (se gorilla­arm). Ljuspennor fungerar inte heller särskilt bra med LCD-skärmar (platta bildskärmar).

[användargränssnitt] [belastningsskador] [pennor] [ändrad 8 januari 2018]

pekskärm

(touch screen) – datorskärm som kan styras genom att man pekar på (vidrör) text och bilder som visas på skärmen. Fingret ersätter alltså musen. – Surf­plattor som iPad kan beskrivas som pek­­skärmar med inbyggd dator. Det finns också datorer som har både tangent­bord och pekskärm, till exempel Microsofts Surface och One laptop per childs XO-4 Touch. Smarta mobiler har nästan alltid pekskärm. – Pekskärmar i olika utföranden har funnits sedan åtminstone 1980‑talet. De används ofta som informationstermi­naler i offentliga miljöer, eftersom de är lätta att förstå sig på och saknar lösa delar. Datorer med pekskärm kallas ibland för pekdatorer (jämför med penndatorer). – Ergo­­nomiskt anses pekskärmar olämpliga för skrivbordsdatorer. Att sträcka ut armen för att vidröra bildskärmen blir tröttsamt i längden, se gorillaarm. – Pek­skärmar som klarar mer avancerade instruk­tioner med två eller flera fingrar kallas för multipekskärmar.

[bildskärmar] [pek] [styrdon] [ändrad 11 juni 2017]

tennisarmbåge

smärta i armbågens muskelfästen. – Or­sakas oftast inte av att man spelar tennis, utan det är en belastningsskada, orsakad av enformiga rörelser. Det kan bland annat bero på arbete med dator, i synnerhet med mus eller styrplatta. – På engelska: tennis elbow; medicinsk term: lateral epikondylit.

[belastningsskador] [ändrad 19 januari 2022]

mobilnacke

värk och andra skador på nacken, orsakat av att man går böjd över mobiltelefonen för länge. – Huvudet är tungt, och det sliter därför på nacken och ryggraden att gå med huvudet framåtböjt länge. – Åkomman har beskrivits av av den amerikanska professorn Kenneth Hansraj, se denna artikel från 2014: länk. – Kallas också för appnacke (se app) eller gamnacke, se hackaryoga, och se hukande stammen. – På engelska: text neck eller tech neck.

[belastningsskador] [ändrad 25 maj 2022]

belastningsskada

kroppslig skada som or­sakas av upp­repade likartade rörelser. – Rörelserna i sig be­höver inte vara skadliga eller ens ansträngande: det är repetitionen som sliter. – Skillnaden mellan belastningsskador och förslitningsskador är oskarp. Ibland används orden som synonymer. I andra fall talar man om belastningsskada när muskler, nerver, senor och ligament drabbas, men om förslitningsskada när brosket i lederna är utslitet. – På engelska: repetitive strain injury, RSI, även: mechanical onset repetitive strain injury, MORSI.

[belastningsskador] [ändrad 30 augusti 2021]

musarm

allmän beteckning på kroppsliga besvär som orsakas av musanvändning. Det kan vara värk och stel­het i fingrar, händer, armar, särskilt i armbågen (så kallad tennisarmbåge), axlar och nacke. Det brukar uppträda på samma sida som den arm som man manövrerar musen med. – Musarm före­byggs genom att man undviker att använda mus och i stället använder styrplatta eller något liknande. Man kan också se till att ha musen framför sig, mellan datorn och magen – inte vid sidan av tangentbordet. Det är också viktigt att resa sig från arbetsplatsen och sträcka på sig ofta. – Behandling är massage, sjukgymnastik och antiinflammatoriska medel. – På engelska kallas musarm ibland för computer mouse fatigue, men ofta används bara det övergripande begreppet repetitive strain injury, RSI eller, mer precist, mechanical onset repetitive strain injury. – Se belastningsskada och Internationella musarmsdagen.

[belastningsskador] [ändrad 24 september 2018]

karpaltunnelsyndrom

smärta eller domningar i handen på grund av att en nerv har kommit i kläm i karpal­tunneln. – Karpaltunnelsyndrom är en vanlig skada bland personer som arbetar mycket med datorer eller med kassaapparater. Men det uppstår också hos andra. – Karpaltunneln är en trång passage i handleden där bland annat en nerv passerar. Den uppåt­vinklade handställning som lätt uppstår vid tangentbordsarbete gör passagen ännu trängre, vilket kan leda till att nerven kommer i kläm. Det leder i sin tur till smärta eller domningar. – Karpaltunnelsyndrom kan förebyggas genom en lämplig arbetsställning, till exempel ett underlag för hand­leden och genom att man använder styrplatta i stället för mus. Det kan också avhjälpas med en enkel operation som vidgar karpaltunneln. – Karpaltunnelsyndrom räknas som en belastningsskada. – På engelska: carpal tunnel syndrome, en typ av repetitive strain injury.

[it-relaterade hälsoproblem] [ändrad 30 november 2019]

iHunch

puckelliknande krökning på övre ryggen, orsakad av ständigt tittande på smart mobil. Påminner om så kallad änke­puckel, på engelska dowager’s hump, men förekommer numera också hos unga människor. – I:et i iHunch anspelar på iPhone. – Jäm­för med padd­nacke.

[belastningsskador] [jargong] [ändrad 23 augusti 2018]