pseudonym för en svensk narkotikalangare som sålde narkotika genom det så kallade darknet. – Alexandrus använde extrema säkerhetsåtgärder när han tog emot och besvarade beställningar, som alltid skedde genom e-post. Varorna skickades med posten. Han träffade aldrig sina kunder. – Efter tips från FBI i samband med tillslaget mot Silk Road† fick den svenska polisen 2014 veta att signaturen ”Alexandrus”, vars verksamhet redan var känd, troligen höll till i Skelleftetrakten. Efter lång tids spaning kunde polisen i början av 2015 gripa personen bakom pseudonymen. Det var en tidigare ostraffad 25-årig man. Han dömdes till åtta års fängelse, och hans medarbetare till fem års fängelse. – Mer i denna artikel i DN (länk).
– In English: ”Alexandrus” was the pseudonym of a Swedish illegal drug dealer. He never met his customers in person. All business was done using e-mail and an extensive setup of security measures. It was part of the so-called Darknet. Following the takedown of the Silk Road web site, the FBI in 2014 informed the Swedish police that ”Alexandrus”, whose activities were known, although he was not yet identified, probably was based in or near the northern Swedish town Skellefteå. A 25-year old male with no criminal record was apprehended in early 2015 and sentenced to eight years of prison; a collaborator was sentenced to five years. – For more summaries in English, please click at this link.
kriminell spridning av integritetskänsliga bilder och uppgifter. – Det som sprids kan handla om den drabbades sexualliv, nakenbilder (till exempel så kallad hämndporr), sjukdomar och uppgifter om att någon har utsatts för brott eller befinner sig i en utsatt situation. Förutsättningen för att sådant ska vara brottsligt är att det sker utan den berördas medgivande och att det får allvarliga konsekvenser för den det gäller. Det krävs också att bilderna eller uppgifterna har spritts till mer än ett fåtal personer. Straffet är fängelse i högst två år, i grova fall i upp till fyra år. – Förslaget fanns i utredningen Integritet och straffskydd (länk), som lades fram i februari 2016 och antogs av Riksdagen i november 2017 (se Riksdagens webbsidor). – Läs också om känsliga uppgifter, näthat, näthot och nätmobbning.
[förföljelser] [it-relaterad brottslighet] [lagar] [personlig integritet] [ändrad 5 september 2021]
förolämpningar och hotelser som framförs genom internet, och som har att göra med den utsattas åsikter, hudfärg, religion, kön, sexuella läggning, utseende eller funktionsvariation. Näthat behöver inte nödvändigtvis framföras så att den som det gäller tar del av det. – Näthat är kriminaliserat enligt förslag i utredningen Integritet och straffskydd (länk), som lades fram i februari 2016. Regeringen la fram förslaget i september 2017 som proposition 2016 17:222 med namnet Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten. Propositionen finns som pdf här. Den gäller som lag sedan den 1 januari 2018. – En undersökning av näthat på forumet Flashback, gjord 2020 av Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, finns på denna länk. – Näthat kallas också för digitalt hat. Läs också om nätmobbning, näthatare och näthot.
[lagar] [näthat] [ändrad 2 april 2021]
hotelser som framförs i e‑post eller på annat sätt genom internet, och som verkar vara allvarligt menade. Juridiskt sett är sådana hotelser åtalbara precis som andra hotelser, alltså olaga hot. – Se också näthat och nätmobbning.
[förföljelser] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 14 augusti 2019]
att utan lov ringa gratis eller billigt genom någon annans telefon. Telefonens ägare får räkningen. En metod är att ordna så att samtal från den kapade telefonen vidarekopplas till en mobiltelefon eller ett utlandsnummer. Man kan då ringa till mobiltelefonen respektive utlandsnumret till lokalsamtalstaxa genom att ringa till den kapade telefonen. – Jämför med engelska phonejacking och läs om phreaking.
[it-relaterad brottslighet] [telefoni] [ändrad 16 september 2022]