digitalmoms

beteckning på momsen på tidningar och böcker som publiceras på internet. – Regeringen föreslog i februari 2019 att digitalmomsen ska sänkas från 25 procent till 6 procent. Om lagrådet och riksdagen godkänner det träder beslutet i kraft den 1 juli 2019. – Bakgrunden är att momsen på tryckta tidningar och böcker sedan länge är 6 procent. Det är ett undantag från den normala momsen, som är 25 procent. Att momsen på tidningar och böcker som publiceras på internet är högre än momsen på tidningar och böcker som säljs i tryckt form har motiverats med att de första räknas som tjänster, de andra som varor. Detta går tillbaka på EU:s bestämmelser om medlemsländernas moms. I slutet av 2018 ändrade EU bestämmelserna, och därför är det möjligt att ha samma moms på tidningar och böcker som publiceras på internet som på deras tryckta motsvarigheter. – Jämför med digitalskatt, som är något helt annat.

[it-politik] [publicering] [ändrad 8 april 2019]

Europeiska kodexen för elektronisk kommunikation

EU:s mål för tillgång till snabbt bredband för alla i unionen. Ett mål är att alla i EU ska ha tillgång till bredband med en kapacitet på minst 100 megabit per sekund för nerladdning, med möjlighet att uppgradera till en gigabit per sekund. Kodexen är ett förslag från Europeiska kommissionen. Det antogs preliminärt av Europaparlamentet i juni 2018 och väntas i slutet av 2018 bekräftas av Europaparlamentet för att därefter godkännas av Europeiska unionens råd. – Förslaget finns på EU:s webbsidor. – På engelska: European electronics communications code, förkortat EECC.

[bredband] [it-politik] [3 december 2018]

Peppol

Pan-European public procurement on-line, PEPPOL – ett system för inköp, upphandling och e‑handel, infört av EU. – Peppol tillhandahåller standardiserade format för hela processen från prisförfrågan till leverans och faktura. Det fungerar oberoende av språk. Syftet är att automatisera processen så långt som möjligt genom att ta bort skillnader i format och terminologi. I Sverige är Peppol obligatoriskt för statliga myndigheter sedan den 1 november 2018. Det är Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) som ansvarar för tillämpningen av Peppol i svenska myndigheter (se denna länk). I EU blir Peppol obligatoriskt i den offentliga sektorn i alla medlemsländer i april 2019. – Arbetet med Peppol påbörjades 2005 och de första delarna kom i bruk 2017. Organisationen OpenPEPPOL har bildats för att propagera för och vidareutveckla Peppol – se denna länk. – Se peppol.eu.

[e-handel] [förkortningar på P] [myndigheter] [21 november 2018]

digitalskatt

benämning på den skatt på digitala tjänster på internet som 2018 föreslogs av EU-kommissionen. – Enligt förslaget ska de stora internetbaserade företagens intäkter (inte vinsten) från digitala tjänster beskattas med tre procent. Förslaget riktar sig främst mot stora amerikanska företag som Google och Facebook. – Bakom förslaget står främst Frankrike, men Sverige och flera andra EU-länder är emot, och för att skatten ska införas krävs enhällighet i EU. En överläggning bland EU-ländernas finansministrar i mars 2019 ledde till att förslaget inte genomfördes. – Förslaget, som kallas för ”Corporate taxation of a significant digital presence”, på engelska oftast bara ”digital tax”, finns på denna länk. – Jämför med digitalmoms, som är något helt annat.

[företag och ekonomi] [it-politik] [ändrad 8 april 2019]

femte friheten

EU-förordning om fri rörlighet för data som inte är personuppgifter över gränserna i EU. – Förordningen säger att det inte får finnas några begränsningar inom EU för var data lagras eller behandlas, men undantag gäller för personuppgifter (Dataskyddsförordningen gäller framför den femte friheten) och för data som är av betydelse för ländernas säkerhet. Förordningen röstades igenom i Europaparlamentet i oktober 2018, men måste godkännas av EU:s medlemsländer innan den träder i kraft. – Den femte friheten kommer efter de fyra tidigare: frihet för människor, varor, tjänster och kapital att röra sig över gränserna i EU. – På engelska: the fifth freedom. – Se Europaparlamentets webbsidor.

[it-politik] [8 oktober 2018]

uppladdningsfilter

informell benämning på en konsekvens av EU:s upphovsrättsdirektivs krav att sociala medier måste se till att användarna inte olovligen laddar upp upphovsrättsligt skyddat material. Sociala medier måste antingen ingå avtal med upphovsrättshavarna eller övervaka allt som laddas upp. Detta regleras i upphovsrättsdirektivets artikel 15 (se länk). Kritiker (se Julia Redas blogg) fruktar att detta leder till att de sociala medierna hellre fäller än friar, och stoppar allt som verkar tveksamt. – Benämningen uppladdningsfilter står inte i direktivet, som talar om ”lämpliga och proportionerliga åtgärder”. En annan benämning är internetfilter. Kritiker talar också om censurmaskiner. – På engelska: upload filter, upload monitoring. – Läs också om länkskatt.

[lagar] [upphovsrätt] [ändrad 14 februari 2019]

länkskatt

informell beteckning på den ersättning som sociala medieföretag, som Facebook och Google, enligt EU:s upphovsrättsdirektiv, åläggs att betala för återpublicering av upphovsrättsskyddat material från presspublikationer. Det stipuleras i direktivets artikel 11 (se denna länk), och kallas där för ”skälig och proportionerlig ersättning”.  Observera att det inte krävs ersättning för publicering av enbart en länk (webbadress, URL), utan för återpublicering, helt eller delvis, av det material som finns på den länkade sidan. (Flera sociala medier fungerar så att om en användare matar in en webbadress läser tjänsten automatiskt in den aktuella sidan och visar, ofta som en klickbar ruta, vad som finns där.) – Enskilda och icke‑kommersiella användare är undantagna från länkskatten. – På engelska: link tax. – Läs också om uppladdningsfilter.

[juridiska lagar] [upphovsrätt] [ändrad 14 februari 2019]