digital suveränitet

möjlighet att råda över digital information och digital kommunikation som man berörs av. Detta i motsats till när informationen och kommunikationen  hanteras av andra utan att man har insyn. Uttrycket kan användas om privatpersoner, men förekommer främst när det gäller länder och EU. Dataskyddsförordningen (GDPR) är till exempel en satsning på att ge privatpersoner digital suveränitet. När det gäller länder och EU talar man om digital suveränitet när det gäller EU och EU-ländernas kontroll över data- och telekommunikation och molntjänster. – På engelska: digital sovereignty.

[it-politik] [personlig integritet] [11 november 2019]

Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service

en svensk lag som säger att myndigheters digitala tjänster ska vara tillgängliga för så många som möjligt. Det ska alltså vara möjligt för personer med funktionsvariationer att använda tjänsterna. Lagen antogs av riksdagen 2018. Lagtexten finns här. Det är Sveriges tillämpning av EU:s så kallade webbtillgänglighetsdirektiv (se denna länk). Myndigheten DIGG har uppdraget att se till att lagen efterlevs. Om hur lagen ska tillämpas, se DIGG:s webbsidor.

[lagar] [myndigheter] [tillgängligt] [10 oktober 2019]

ePrivacy

  1. – ännu ej antaget förslag till EU‑förordning om skydd av privatlivet i elektronisk kommunikation. Den kan ses som ett tillägg till EU:s Dataskyddsförordning och kommer, om och när den antas, att ersätta ePrivacy‑direktivet (se här nedanför). ePrivacy‑förordningen gäller all elektronisk kommunikation, alltså även SMS, chattar, sociala medier och röst- och videosamtal över internet. Den säger bland annat att privatpersoner ska ha bestämmanderätt över all information (till exempel kakor) som lagras på deras datorer, mobiltelefoner och andra enheter, vid elektronisk kommunikation. Förslaget har blivit kontroversiellt, främst för att det förväntas försvåra marknadsföring på internet. Fullständigt namn: Skärpta bestämmelser om personlig integritet vid elektronisk kommunikation, på engelska: Stronger privacy rules for electronic communications. – Förslaget till direktiv lades fram i januari 2017 av Europeiska kommissionen, men det har ännu inte (juli 2019) röstats igenom. Det ska godkännas av både Europaparlamentet och av EU:s ministerråd. Förslaget finns på EU:s webbsidor;
  2. – EU-direktiv från 2002 om ”behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation)” – se EU:s webbsidor. Direktivet är införlivat med svensk lag genom Lag om elektronisk kommunikation. Direktivet gäller tills (eller om) ePrivacy‑förordningen (se ovan) börjar gälla.

[elektronisk kommunikation] [eu] [juridik] [personlig integritet] [7 juli 2019]

digitalmoms

beteckning på momsen på tidningar och böcker som publiceras på internet. – Regeringen föreslog i februari 2019 att digitalmomsen skulle sänkas från 25 procent till 6 procent. Riksdagen antog förslaget och den sänkta momsen på elektroniska publikationer trädde i kraft den 1 juli 2019 (se riksdagens webbsidor). – Bakgrunden är att momsen på tryckta tidningar och böcker sedan länge är 6 procent. Det är ett undantag från den normala momsen, som är 25 procent. Att momsen på tidningar och böcker som publiceras på internet var högre än momsen på tidningar och böcker som säljs i tryckt form motiverades med att de första räknades som tjänster, de andra som varor. Detta gick tillbaka på EU:s bestämmelser om medlemsländernas moms. I slutet av 2018 ändrade EU bestämmelserna, och därför blev det möjligt att ha samma moms på tidningar och böcker som publiceras på internet som på deras tryckta motsvarigheter. – Jämför med digitalskatt, som är något helt annat.

[it-politik] [publicering] [ändrad 4 oktober 2019]

Europeiska kodexen för elektronisk kommunikation

EU:s mål för tillgång till snabbt bredband för alla i unionen. Ett mål är att alla i EU ska ha tillgång till bredband med en kapacitet på minst 100 megabit per sekund för nerladdning, med möjlighet att uppgradera till en gigabit per sekund. Kodexen är ett förslag från Europeiska kommissionen. Det antogs preliminärt av Europaparlamentet i juni 2018 och väntas i slutet av 2018 bekräftas av Europaparlamentet för att därefter godkännas av Europeiska unionens råd. – Förslaget finns på EU:s webbsidor. – På engelska: European electronics communications code, förkortat EECC.

[bredband] [it-politik] [3 december 2018]

Peppol

Pan-European public procurement on-line, PEPPOL – ett system för inköp, upphandling och e‑handel, infört av EU. – Peppol tillhandahåller standardiserade format för hela processen från prisförfrågan till leverans och faktura. Det fungerar oberoende av språk. Syftet är att automatisera processen så långt som möjligt genom att ta bort skillnader i format och terminologi. I Sverige är Peppol obligatoriskt för statliga myndigheter sedan den 1 november 2018. Det är Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) som ansvarar för tillämpningen av Peppol i svenska myndigheter (se denna länk). I EU blir Peppol obligatoriskt i den offentliga sektorn i alla medlemsländer i april 2019. – Arbetet med Peppol påbörjades 2005 och de första delarna kom i bruk 2017. Organisationen OpenPEPPOL har bildats för att propagera för och vidareutveckla Peppol – se denna länk. – Se peppol.eu.

[e-handel] [förkortningar på P] [myndigheter] [21 november 2018]

digitalskatt

benämning på den skatt på digitala tjänster på internet som 2018 föreslogs av EU‑kommissionen, men som inte infördes. – Enligt förslaget skulle de stora internetbaserade företagens intäkter (inte vinsten) från digitala tjänster beskattas med tre procent. Förslaget riktade sig främst mot stora amerikanska företag som Google och Facebook. – Bakom förslaget stod främst Frankrike, men Sverige och flera andra EU‑länder var emot, och för att skatten skulle införas krävdes enhällighet i EU. En överläggning bland EU‑ländernas finansministrar i mars 2019 ledde till att förslaget inte genomfördes. – Förslaget, som kallades för ”Corporate taxation of a significant digital presence”, på engelska oftast bara ”digital tax”, finns på denna länk. – Jämför med digitalmoms, som är något helt annat.

[företag och ekonomi] [it-politik] [ändrad 8 april 2019]