Europeiska kodexen för elektronisk kommunikation

EU:s mål för tillgång till snabbt bredband för alla i unionen. Ett mål är att alla i EU ska ha tillgång till bredband med en kapacitet på minst 100 megabit per sekund för nerladdning, med möjlighet att uppgradera till en gigabit per sekund. Kodexen är ett förslag från Europeiska kommissionen. Det antogs preliminärt av Europaparlamentet i juni 2018 och väntas i slutet av 2018 bekräftas av Europaparlamentet för att därefter godkännas av Europeiska unionens råd. – Förslaget finns på EU:s webbsidor. – På engelska: European electronics communications code, förkortat EECC.

[bredband] [it-politik] [3 december 2018]

Peppol

Pan-European public procurement on-line, PEPPOL – ett system för inköp, upphandling och e‑handel, infört av EU. – Peppol tillhandahåller standardiserade format för hela processen från prisförfrågan till leverans och faktura. Det fungerar oberoende av språk. Syftet är att automatisera processen så långt som möjligt genom att ta bort skillnader i format och terminologi. I Sverige är Peppol obligatoriskt för statliga myndigheter sedan den 1 november 2018. Det är Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) som ansvarar för tillämpningen av Peppol i svenska myndigheter (se denna länk). I EU blir Peppol obligatoriskt i den offentliga sektorn i alla medlemsländer i april 2019. – Arbetet med Peppol påbörjades 2005 och de första delarna kom i bruk 2017. Organisationen OpenPEPPOL har bildats för att propagera för och vidareutveckla Peppol – se denna länk. – Se peppol.eu.

[e-handel] [förkortningar på P] [myndigheter] [21 november 2018]

digitalskatt

benämning på den skatt på digitala tjänster på internet som 2018 föreslogs av EU-kommissionen. – Enligt förslaget ska de stora internetbaserade företagens intäkter (inte vinsten) från digitala tjänster beskattas med tre procent. Förslaget riktar sig främst mot stora amerikanska företag som Google och Facebook. – Bakom förslaget står främst Frankrike, men Sverige och flera andra EU-länder är emot, och för att skatten ska införas krävs enhällighet i EU. En omröstning om förslaget är planerad till december 2018. – Förslaget, som kallas för ”Corporate taxation of a significant digital presence”, på engelska oftast bara ”digital tax”, finns på denna länk.

[företag och ekonomi] [it-politik] [7 november 2018]

femte friheten

EU-förordning om fri rörlighet för data som inte är personuppgifter över gränserna i EU. – Förordningen säger att det inte får finnas några begränsningar inom EU för var data lagras eller behandlas, men undantag gäller för personuppgifter (Dataskyddsförordningen gäller framför den femte friheten) och för data som är av betydelse för ländernas säkerhet. Förordningen röstades igenom i Europaparlamentet i oktober 2018, men måste godkännas av EU:s medlemsländer innan den träder i kraft. – Den femte friheten kommer efter de fyra tidigare: frihet för människor, varor, tjänster och kapital att röra sig över gränserna i EU. – På engelska: the fifth freedom. – Se Europaparlamentets webbsidor.

[it-politik] [8 oktober 2018]

uppladdningsfilter

informell benämning på en konsekvens av EU:s upphovsrättsdirektivs krav att sociala medier måste se till att användarna inte olovligen laddar upp upphovsrättsligt skyddat material. Sociala medier måste antingen ingå avtal med upphovsrättshavarna eller övervaka allt som laddas upp. Detta regleras i upphovsrättsdirektivets artikel 15 (se länk). Kritiker (se Julia Redas blogg) fruktar att detta leder till att de sociala medierna hellre fäller än friar, och stoppar allt som verkar tveksamt. – Benämningen uppladdningsfilter står inte i direktivet, som talar om ”lämpliga och proportionerliga åtgärder”. Kritiker talar också om censurmaskiner. – På engelska: upload filter, upload monitoring. – Läs också om länkskatt.

[lagar] [upphovsrätt] [13 september 2018]

länkskatt

informell beteckning på den ersättning som sociala medieföretag som Facebook och Google, enligt EU:s upphovsrättsdirektiv, åläggs att betala för återpublicering av upphovsrättsskyddat material från presspublikationer. Det stipuleras i direktivets artikel 11 (se denna länk), och kallas där för ”skälig och proportionerlig ersättning”.  Observera att det inte krävs ersättning för publicering av enbart en länk (webbadress, URL), utan för återpublicering, helt eller delvis, av det material som finns på den länkade sidan. (Flera sociala medier fungerar så att om en användare matar in en webbadress läser tjänsten automatiskt in den aktuella sidan och visar, ofta som en klickbar ruta, vad som finns där.) – Enskilda och icke‑kommersiella användare är undantagna från länkskatten. – På engelska: link tax. – Läs också om uppladdningsfilter.

[juridiska lagar] [upphovsrätt] [13 september 2018]

Shazam

  1. – en app för musikigenkänning, utvecklad av företaget med samma namn. Apple köpte Shazam i september 2018 för 400 miljoner dollar. – Appen Shazam kan köras på de flesta vanliga operativsystem och kan, förutom låtar, känna igen ljud från filmer, tv-shower och reklamfilmer. Ljudet tas upp genom mobiltelefonens eller datorns inbyggda mikrofon. Det behövs tio sekunder. Appen analyserar ljudet och fastställer ett akustiskt ”fingeravtryck” som, genom internet, jämförs med Shazams databas med elva miljoner ljudprofiler (2018). Om det blir träff informerar Shazam användaren om låtens namn, artist och album (motsvarande för annat ljud). Shazam kan också länka till låten eller videon på tjänster för strömmande musik och video. – Företaget Shazam grundades 1999. Apple lade budet på Shazam redan i december 2017, men det tog nästan nio månader innan EU:s tillsynsmyndigheter godkände köpet. – Se shazam.com. – Jämför med Soundhound;
  2. Shazam är också bland annat namnet på en film som kommer 2019 (se IMDb, länk) och en svensk blogg om serier (shazam.se).

[appar] [företag] [musik] [uppköpt] [11 september 2018]

e-faktura

elektronisk faktura – faktura som skickas som ett elektroniskt meddelande till betalarens bankkonto, och som måste godkännas av den som betalar. All information som behövs för betalning (belopp, OCR‑nummer, betalningsdatum) fylls i med automatik på bankkontots betalningssida, men den som betalar har möjlighet att ändra. Fakturan godkänns som andra betalningar, numera oftast med e-legitimation. – Från den 1 april 2019 måste alla företag som säljer till svenska myndigheter fakturera enbart med e‑fakturor. (Se pressmeddelande från regeringskansliet.) Detta är i enlighet med EU‑direktivet 2014/55/EU. Det har utvecklats en EU‑standard för e‑fakturor, se SIS webbsidor. – Se också Peppol. – På svenska användes tidigare benämningen e‑giro. – Notera att e‑faktura är något annat än autogiro, som i princip är en fullmakt för betalningsmottagaren att dra pengar från betalarens konto efter eget skön. Det är inte heller samma sak som en pappersfaktura skickad som pdf. – Se också artiklar på idg.se. – På engelska: electronic invoicing, även: electronic billing.

[betalningar] [lagar] [ändrad 21 november 2018]

Sweden Connect

svenska statens tjänst för användning av utländsk e‑legitimation vid inloggning hos svenska myndigheter. Det är den svenska tillämpningen av EU‑direktivet eIDAS, som ålägger EU‑länder att se till att e‑legitimation som uppfyller eIDAS krav kan användas i alla EU‑länder. Alla svenska myndigheter som har e‑legitimation som inloggningsmetod är skyldiga att senast den 29 september 2018 se till att de kan hantera utländska e‑legitimationer. – Se E‑legitimationsnämndens webbsidor.

[identifiering] [20 augusti 2018]