Schrems II

benämning på EU‑domstolens utslag som säger att avtalet Privacy shield† inte ger tillräckligt skydd för personuppgifter som skickas från EU‑länder till USA. – Utslaget (se denna länk) kom i juli 2020. Benämningen Schrems II syftar på österrikaren Maximilian Schrems, som drev ett rättsfall mot Facebook, där han, med utgångspunkt från EU:s Dataskyddsförordning, hävdade att Facebook inte hade rätt att överföra hans personuppgifter till USA: USA hade, ansåg han, trots Privacy shield, inte tillräckligt skydd för personuppgifterna. EU‑domstolen gick alltså på hans linje. – Schrems II får betydande konsekvenser för företag och andra organisationer (personuppgiftsansvariga) i EU: om de alls överför personuppgifter till USA kan de inte längre räkna med att de efterlever Dataskyddsförordningen om de tillämpar Privacy shield. De måste själva förvissa sig om att de gör rätt. Detta gäller inte minst användning av molntjänster, som ju ofta lagrar data i USA – även om dessa data inte är avsedda för mottagare i USA. – IDG:s artiklar om Schrems II: länk. – Schrems I är EU-domstolens beslut från 2015 som underkände avtalet Safe harbor†.

[lagar] [molnet] [personuppgifter] [rättsfall] [19 september 2020]

Secredas

ett EU-finansierat projekt för att höja säkerheten i självkörande bilar. Ett mål är att göra bilarnas it‑system svårare att manipulera utifrån, ett annat är att komplettera bilarnas styrsystem, som brukar vara baserat på artificiella neuronnät, med ett regelbaserat program för utvärdering av det artificiella neuronnätets bedömningar. Projektet inleddes 2018. – Se secredas.project.eu. (som uteslutande består av captchas).

[bilar] [forskningsprojekt] [ändrad 12 maj 2020]

digital suveränitet

möjlighet att råda över digital information och digital kommunikation som man berörs av. Detta i motsats till när informationen och kommunikationen hanteras av andra utan att man har insyn. Uttrycket kan användas om privatpersoner, men förekommer främst när det gäller länder och EU. Dataskyddsförordningen (GDPR) är till exempel en satsning på att ge privatpersoner digital suveränitet. När det gäller länder och EU talar man om digital suveränitet när det gäller EU och EU‑ländernas kontroll över data- och telekommunikation och molntjänster. – På engelska: digital sovereignty.

[it-politik] [personlig integritet] [11 november 2019]

Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service

en svensk lag som säger att myndigheters digitala tjänster ska vara tillgängliga för så många som möjligt. Det ska alltså vara möjligt för personer med funktionsvariationer att använda tjänsterna. Lagen antogs av riksdagen 2018. Lagtexten finns här. Det är Sveriges tillämpning av EU:s så kallade webbtillgänglighetsdirektiv (se denna länk). Myndigheten DIGG har uppdraget att se till att lagen efterlevs. Om hur lagen ska tillämpas, se DIGG:s webbsidor.

[lagar] [myndigheter] [tillgängligt] [10 oktober 2019]

ePrivacy

  1. – ännu ej antaget förslag till EU‑förordning om skydd av privatlivet i elektronisk kommunikation. Den kan ses som ett tillägg till EU:s Dataskyddsförordning och kommer, om och när den antas, att ersätta ePrivacy‑direktivet (se här nedanför). ePrivacy‑förordningen gäller all elektronisk kommunikation, alltså även SMS, chattar, sociala medier och röst- och videosamtal över internet. Den säger bland annat att privatpersoner ska ha bestämmanderätt över all information (till exempel kakor) som lagras på deras datorer, mobiltelefoner och andra enheter, vid elektronisk kommunikation. Förslaget har blivit kontroversiellt, främst för att det förväntas försvåra marknadsföring på internet. Fullständigt namn: Skärpta bestämmelser om personlig integritet vid elektronisk kommunikation, på engelska: Stronger privacy rules for electronic communications. – Förslaget till direktiv lades fram i januari 2017 av Europeiska kommissionen, men det har ännu inte (mars 2020) röstats igenom. Det ska godkännas av både Europaparlamentet och av EU:s ministerråd. Förslaget finns på EU:s webbsidor;
  2. – EU-direktiv från 2002 om ”behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation)” – se EU:s webbsidor. Direktivet är införlivat med svensk lag genom Lag om elektronisk kommunikation. Direktivet gäller tills (eller om) ePrivacy‑förordningen (se ovan) börjar gälla.

[elektronisk kommunikation] [eu] [juridik] [personlig integritet] [12 mars 2020]

digitalmoms

beteckning på momsen på tidningar och böcker som publiceras på internet. – Regeringen föreslog i februari 2019 att digitalmomsen skulle sänkas från 25 procent till 6 procent. Riksdagen antog förslaget och den sänkta momsen på elektroniska publikationer trädde i kraft den 1 juli 2019 (se riksdagens webbsidor). – Bakgrunden är att momsen på tryckta tidningar och böcker sedan länge är 6 procent. Det är ett undantag från den normala momsen, som är 25 procent. Att momsen på tidningar och böcker som publiceras på internet var högre än momsen på tidningar och böcker som säljs i tryckt form motiverades med att de första räknades som tjänster, de andra som varor. Detta gick tillbaka på EU:s bestämmelser om medlemsländernas moms. I slutet av 2018 ändrade EU bestämmelserna, och därför blev det möjligt att ha samma moms på tidningar och böcker som publiceras på internet som på deras tryckta motsvarigheter. – Jämför med digitalskatt, som är något helt annat.

[it-politik] [publicering] [ändrad 4 oktober 2019]