massövervakning

övervakning av medborgare i stor skala utan att det finns misstankar mot någon av dem. – Massövervakning är avlyssning och / eller avläsning av all elektronisk kommunikation i ett område eller i ett medium i syfte att upptäcka eventuella brott eller annat misstänkt. (Detta till skillnad från riktad övervakning som görs mot namngivna misstänkta personer.) Alla de insamlade meddelandena kan lagras för att genomsökas i efterhand. – 2008 anmälde Centrum för rättvisa (centrumforrattvisa.se) Sverige till Europadomstolen på grund av FRA‑lagen, som ger FRA tillstånd att bedriva hemlig massövervakning. 2021 fälldes Sverige i Europadomstolen för att FRA‑lagen bryter mot Europakonventionens bestämmelser om skydd för den personliga integritetense denna länk. – På engelska: bulk interception.

[övervakning] [18 oktober 2021]

client-side scanning

(CSS) – granskning av bilder på mobiltelefon eller dator i syfte att upptäcka otillåtna motiv som sexuella övergrepp mot barn. – Granskningen görs av program på mobiltelefonen eller datorn (klienten), men bilderna jämförs med bilder som finns i en databas på en server. Bilder som finns på mobiltelefonen eller datorn skickas alltså över internet, om än i krypterad form, och kan skickas vidare till polisen. – 2021 meddelade Apple att företaget skulle införa client‑side scanning i iOS, operativsystemet för iPhone, i syfte att upptäcka bilder på sexuella övergrepp mot barn (CSAM). Detta möttes av protester, eftersom CSS, när det väl har införts, skulle kunna användas för att upptäcka vilket material som helst på enheten – bilder, text, ljud – och skicka det vidare till polis, underrättelsetjänst eller andra. – Se artikeln ”Bugs in our pockets: the risks of client-side scanning” (cl.cam.ac.uk…) av kända säkerhetsforskare som Ross Anderson, Whitfield Diffie, Ronald Rivest, Bruce Schneier med flera. – I december 2022 blev det känt att Apple inte kommer att införa client-side scanning.

[innehållsfiltrering] [iOS med flera] [övervakning] [ändrad 8 december 2022]

beteendets internet

(internet of behavior, IoB) – registrering och analys av enskilda personers beteende på internet i syfte att anpassa marknadsföring och andra åtgärder för var och en. – Beteendets internet omfattar tillämpad beteendevetenskap. – Uttrycket internet of behavior (internet of behaviour) infördes 2019 av Gartner (gartner.com…).

[analys] [kartläggning] [10 oktober 2021]

ANoM

en krypterad mobiltelefon som polisen i flera länder lurade kriminella i den organiserade brottsligheten att använda 20182021. – Bevisning som samlats in genom avlyssning och avläsning av ANoM‑telefoner var underlag för det stora tillslaget Trojan Shield den 7 juni 2021. Hundratals personer i 16 länder, bland annat Sverige, greps i en samordnad operation – se polisens webbsidor. Den svenska polisen uppger att den genom operation Trojan Shield har förhindrat ett tiotal planerade mord. – ANoM utvecklades av den amerikanska federala polisen FBI och spreds bland kriminella med början 2018. Telefonen var mycket säker och allt som kunde läcka information var borttaget – bortsett från att polisen redan från början kunde avlyssna och avläsa allt. – Jämför med EncroChat och SKY ECC.

[juridik] [skyddad kommunikation] [8 juni 2021]

warrant-proof encryption

beteckning på krypterade tjänster och produkter som är skyddade mot domstolsbeslut (warrants) om att tillverkaren eller tjänsteleverantören ska lämna ut krypteringsnycklarna till polisen. Det är nämligen bara kunden eller användaren som har krypteringsnycklarna. Företaget kan därför inte lämna ut nycklarna till polisen även om det skulle vilja. (Det kan inte heller hjälpa kunden att återställa nycklarna om det skulle behövas.) – Warrant‑proof encryption ses av polis och åklagare i många länder som ett växande problem, och det diskuteras åtgärder för att stoppa det. – På svenska: utlämningsskyddad kryptering, rannsakningsskyddad kryptering.

[juridik] [kryptering] [skyddad kommunikation] [övervakning] [2 mars 2021]

iBorderCtrl

ett EU-finansierat forskningsprojekt för att utveckla ett slags lögndetektor, baserat på så kallade mikrogester, att användas vid gränskontroller. – Projektet pågick 20162019. Med mikrogester menas dels små förändringar av ansiktsuttrycket, dels andra mindre kroppsrörelser. Det finns teorier om att mikrogester kan visa om någon ljuger, men erfarna förhörsledare brukar inte tro att mikrogester är särskilt användbara. – Resenärer ska koppla upp sig på iBorderCtrl med sina datorer (om de har några) innan de kommer till gränskontrollen. På iBorderCtrls webbsida möter de en bild av en polis, kallad Silent Talker, som ställer några frågor som resenären ska besvara. Resenärens ansikte avbildas av datorns inbyggda kamera, och iBorderCtrl gör med ledning av det en bedömning av resenärens trovärdighet. Resultatet används för att sortera resenärer vid gränsen. – Tidningen The Intercept testade iBorderCtrl 2019 på gränsen mellan Serbien och Ungern, där systemet används (se theintercept.com…). Resultatet blev att tidningens reporter klassades som lögnare, trots att hon hade svarat sanningsenligt på frågorna.  – Se också artikel i The Guardian. – Se EU:s webbsidor.

[forskningsprojekt] [personlig integritet] [övervakning] [13 december 2020]