lonelygirl15

en videoserie som publicerades 2006—2008 på Youtube. Den verkade vara en genuin video­blogg från den 15‑åriga tjejen ”Bree”. Så småningom blev det känt att ”lonelygirl15” var en bluff. ”Bree” spelades av skåde­spel­er­skan Jessica Rose (länk), och manuset skrevs av profession­ella manusför­fattare.

[bluff och båg] [fiktiva namn] [ändrad 18 januari 2018]

Harry Hotline

Reklamfiguren Harry Hotline med hatt och mobiltelefon av 1990 års modell (stor).
Är det en hårtork? Nej, det är en sådan där nymodig mobiltelefon.

påhittad figur som i slutet av 1980-talet var med i Erics­sons reklam­filmer för mobil­tele­foner. – Se ett exempel på YouTube (länk). – Harry Hot­line-säll­skapet (länk) är en ex­klusiv för­ening som består av Erics­son­vete­ran­erna Hans Black­man, Per Göran Ohlsson och Jan Svens­son. De har till­sammans skrivit boken Erics­sons mobil­tele­foner 1983—2001 (länk), som kom ut i oktober 2015.

[fiktiva personer] [marknadsföring] [mobilt] [ändrad 8 januari 2018]

Eugene Goostman

en dialogrobot som i juni 2014 påstods ha klarat ett Turing­test. – Det innebar i detta fall att en tredjedel av domarna i en tävling trodde att de förde ett skriftligt samtal med en människa av kött och blod när de i själva verket sam­talade med dialogroboten. (En dialog­robot är ett program som körs i en vanlig dator – inte en robot som liknar en männi­ska.) – Dialogroboten utger sig för att vara en ukrainsk pojke vid namn ”Eugene Goostman”. – Segern i täv­lingen, som arrangerades av universitetet i Reading i England (länk), rönte internation­ell uppmärksam­het, trots att flera program har klarat liknande test tidigare – inklusive ”Eugene Goostman”, som bland annat flera gånger varit nära att få Loebnerpriset†. – Pro­gram­met fungerar enligt beprövade principer, och skiljer sig inte mycket från de äldsta dialogprogrammen som Eliza. Det är rätt lätt att genomskåda, vilket bland annat fram­gick av en artikel i Computer Sweden (länk). Även Ray Kurzweil underkände ”Eugene Goost­man” (länk).

[ai] [dialogrobotar] [fiktiva personer] [ändrad 7 maj 2019]

Swelung, Anna

även: Anna Swelund – en icke existerande person som figurerar i ett falskt kedje­brev om gratis­utdelning av mobil­tele­foner från Ericsson (som inte har sålt mobil­telefoner sedan 2001). Kedje­brevet är en bluff, och Ericsson har inte, och har aldrig haft, någon anställd med det namnet.

[bluff och båg] [fiktiva personer] [ändrad 2 november 2017]

Arraf, Amina

Amina Abdallah Arraf al Omari – en icke existerande syrisk lesbisk bloggare; i själva verket Tom McMaster, en amerikansk man bosatt i Edinburgh i Skottland. – Amina Arraf fram­ställdes som skribenten bakom bloggen A gay girl in Damascus, som blev känd 2011 under upp­roret i Syrien. I bloggen berät­ta­des om hur hon blev gripen av säker­­hets­­polisen, vilket ledde till upprop och andra aktioner i Europa och USA. Sam­tidigt luftades miss­­tankar om att Amina Arraf var en bluff, bland annat därför att en publicerad bild på henne i själva verket före­­ställde en kvinna i London, och den kvinnan protesterade offentligt. I juni 2011 erkände Tom McMaster att Amina Arraf var ett påhitt, och att han var skribenten.

[bluff och båg] [fiktiva namn] [ändrad 18 januari 2018]

robotförfattare

(robot author) – verklig eller fiktiv person som uppges vara författare till böcker som i själva verket är sammanställningar av text från Wiki­pedia eller andra källor. Sammanställningarna görs av självgående program, bottar. – Ibland tillhör författarnamnet en riktig människa som sätter sitt namn på sådana böcker. I andra fall har utgivaren hittat på författarnamnet, som inte kan knytas till någon bestämd människa. – Robotförfattare kännetecknas ofta av en omänsklig produktivitet. Några av dem har gett ut hundra­tals böcker på några få år. Affärsidén brukar vara att sälja böckerna till företag och bibliotek till höga priser. Böckerna är ofta snävt specialiserad facklitteratur inom områden där det är så ont om aktuell facklitteratur att robotböckerna blir köpta obesedda. Ett exempel är titeln The outlook for wooden toilet seats in Greater China. – Verksamheten är oftast inte olaglig, eftersom text från Wikipedia får användas fritt. Det finns så kallade robotförlag som specialiserar sig på att ge ut böcker av robotförfattare, robotböcker. – Se också Heinz Duthel och Philip M Parker. – Läs också om SCIgen samt om fejkartister.

[bluff och båg] [bokutgivning] [fiktiva personer] [ändrad 3 mars 2020]