Ord och uttryck i it-branschen
ett EU-finansierat projekt för att höja säkerheten i självkörande bilar. – Ett mål är att göra bilarnas it‑system svårare att manipulera utifrån, ett annat är att komplettera bilarnas styrsystem, som brukar vara baserat på artificiella neuronnät, med ett regelbaserat program för utvärdering av det artificiella neuronnätets bedömningar. Projektet inleddes 2018 och avslutades 2021. – Se secredas.project.eu.
[avslutat] [bilar] [forskningsprojekt] [ändrad 8 maj 2023]
benämning för det operativsystem som Volkswagen‑gruppen utvecklar för att använda i gruppens alla tolv bilmärken. Projektet blev känt i september 2019. – I dag (2019) finns det åtta olika operativsystem för gruppens tolv bilmärken. Enligt planerna ska alla fordon som tillverkas i Volkswagen‑gruppen ha det nya operativsystemet senast 2025. Varje bilmärke ska dock få utforma sitt eget användargränssnitt. – Se Volkswagen‑gruppens webbsidor.
[bilar] [operativsystem] [16 september 2019]
– se under självkörande bil.
bil som helt eller delvis kan köra själv i trafik utan medverkan av förare. – Förarlösa bilar (fully autonomous cars) har ingen plats för förare. Uttrycket självkörande bilar (self‑driving cars) är bredare och används om bilar som kan ha förare, men som helt eller delvis också kör med automatik. – Google har experimenterat med förarlösa bilar sedan 2009, numera i företaget Waymo. Andra företag, som Audi, utvecklar också teknik för förarlösa bilar, och några amerikanska delstater har lagar som tillåter förarlösa bilar, men bara om de uppfyller stränga villkor. I december 2019 inledde Waymo försök med förarlösa taxibilar i Phoenix i Arizona (se länk).
– Alla moderna bilar har teknik som hjälper föraren under vissa omständigheter. Man brukar tala om sex nivåer av självkörning:
– En del bilar har också automatisk parkering och möjlighet att kalla på bilen från en parkeringsplats – den kör då obemannat en kort sträcka. Detta räknas till nivå 3 eller 4. På engelska talar man också om autonomous vehicles, AV, och fully self‑driving vehicles (FSD). Man talar också om avancerade förarassistanssystem, på engelska advanced driver-assistance systems (ADAS). – En olöst juridisk fråga är vem som är ansvarig om en förarlös bil är inblandad i en olycka.
[bilar] [ändrad 8 januari 2023]
system som, med hjälp av GPS, hindrar fordon från att komma in på vissa gator eller i vissa områden, eller som gör att de där måste köra med låg hastighet. Även: virtuellt staket, GPS‑staket; på engelska: geofence, geofencing. – Läs också om geofence warrants. (Jämför med basstationstömning.) – Se också geoblockering och virtuellt stängsel.
[bilar] [utomhusnavigering] [ändrad 27 december 2022]
olovlig avläsning, överföring på distans och användning av trådlösa nycklar för inpassering, upplåsning och identifiering. – Till exempel kan en biltjuv med en reläattack låsa upp en modern bil genom att uppfånga signalen från bilnyckeln (som hänger i ägarens hall och har något slags kontaktlös kommunikation) och direkt överföra den till en mobiltelefon eller annan anordning intill bilen, som då kan låsas upp. Det kan krävas två tjuvar: en utanför ytterdörren, en vid bilen. Dessutom behövs ett speciellt program för direktöverföring av signalerna. Metoden klarar tvåvägskommunikation mellan nyckeln och bilen. (Notera att om tjuven först avläser signalen från nyckeln och sedan går till bilen och försöker låsa upp fungerar det troligen inte, eftersom upplåsningen kräver utväxling av information mellan bil och nyckel – vilket reläattacken hanterar.) Reläattacker vid bilstölder har blivit vanliga under 2018. – På motsvarande sätt kan en obehörig ta sig in på en arbetsplats genom att på något sätt uppfånga signalen från en anställds passerkort och direkt överföra den till en mobiltelefon vid kortläsaren vid arbetsplatsens entré. – Läs också om man‑i‑mitten‑attacker och schackstormästarproblemet. – På engelska: relay attack – se också relä. – (Relä i reläattack kommer av den ursprungliga engelska betydelsen av relay, nämligen stafett eller skicka vidare.)
[attacker] [bilar] [identifiering] [26 september 2018]
Controller area network bus – en buss för sammankoppling av datortekniken i bilar. – CAN bus gör att de datoriserade styrenheter (mikrokontrollrar) som finns i nästan alla moderna bilar kan utbyta information utan att gå genom en central dator. Den ger också information till det datoriserade diagnossystemet för bilar, OBD – se diagnosuttag. – CAN bus utvecklades på 1980‑talet av Bosch, som ett sätt att minska behovet av elektriska ledningar kors och tvärs i bilarna. Den första bilen med CAN bus var en Mercedes som visades upp 1991. CAN bus används numera i nästan alla bilar, men börjar (2018) anses föråldrad, även om det har kommit nya versioner. Elbilsföretaget Tesla använder till exempel inte CAN bus. Å andra sidan används CAN bus bland annat i robotar och maskineri. – Skrivs ofta Canbus. – En utförlig beskrivning finns i Wikipedia.
[bilar] [förkortningar på C] [14 september 2018]
(på engelska: on-board diagnostics, OBD) – se under diagnosuttag.
en självkörande lastbil från det svenska företaget Einride (einride.tech). Den visades upp 2017. T‑Pod kan köra sig själv eller fjärrstyras, men den har ingen plats för förare. – I maj 2017 började logistikföretaget Schenker använda en T‑Pod för förarlösa transporter mellan två lager i Jönköping. Sträckan är 300 meter, varav 100 meter körs på allmän väg (se pressmeddelande). – Se einride.tech.
[bilar] [ändrad 24 maj 2019]
ett amerikanskt företag som utvecklar en förarlös bil. Grundat 2014. Zoox bil ska inte säljas till privatpersoner utan användas i taxitjänster. Under sommaren 2017 anställde Zoox experter som tidigare hade arbetat på Apples bilprojekt (se Project Titan). I december 2018 fick Zoox tillstånd att provköra sina självkörande bilar i Kalifornien (se länk). – Se zoox.com.
[bilar] [ändrad 27 november 2020]