Etikett: 1991

Trojan room coffee pot

kaffebryggaren i Trojan room – en kaffebryggare som övervakades med världens första webbkamera. – Trojan room var ett rum på datorlaboratoriet på Cambridge‑universitetet i England. Kaffebryggaren övervakades med början 1991 av en digital kamera som var ansluten till ett lokalt nätverk och tog stillbilder med jämna mellanrum. Syftet var att forskarna skulle kunna se ifall kaffet var slut så att de inte skulle behöva gå till kaffebryggaren i onödan. 1993 anslöts kameran till webben, eftersom det då fanns webbläsare som kunde visa bilder. Den blev snart världsberömd. 2001 försvann kaffebryggaren, som i själva verket var den femte på samma plats, från webben i samband med att datorlaboratoriet flyttade. Den såldes på eBay för 3 350 dollar och står nu på museum (länk). – Programmet som överförde webbkamerans signal till webben hette XCoffee. – Läs mer i Wikipedia och i denna personliga historik.

[kaffe] [kuriosa] [17 september 2021]

Radius

  1. – ett äldre protokoll för autentisering, kontroll av behörighet och redovisning av inloggning och åtkomst i nätverk. (Se AAA.) Radius har vidareutvecklats till protokollet Diameter. Det utvecklades i sin första version 1991 med tanke på uppringd anslutning till nätverk med modem. Radius, ofta skrivet RADIUS, är en förkortning av Remote authentication dial‑in user service. – Se RFC 2866 (länk) och läs mer i Wikipedia;
  2. – ett uppköpt amerikanskt företag som tillverkade bildskärmar och andra tillbehör till Macintosh och, en kort tid på 1990‑talet, även Macintosh‑kloner (med tillstånd från Apple). Företaget grundades 1986 och köptes 1998 av miro Displays. – Mer i Wikipedia.

[företag] [förkortningar på R] [inloggning] [nätverk] [rfc] [uppköpt] [åtkomst] [19 november 2018]

CAN bus

Controller area network bus – en buss för sammankoppling av datortekniken i bilar. – CAN bus gör att de datoriserade styrenheter (mikrokontrollrar) som finns i nästan alla moderna bilar kan utbyta information utan att gå genom en central dator. Den ger också information till det datoriserade diagnossystemet för bilar, OBD – se diagnosuttag. – CAN bus utvecklades på 1980‑talet av Bosch, som ett sätt att minska behovet av elektriska ledningar kors och tvärs i bilarna. Den första bilen med CAN bus var en Mercedes som visades upp 1991. CAN bus används numera i nästan alla bilar, men börjar (2018) anses föråldrad, även om det har kommit nya versioner. Elbilsföretaget Tesla använder till exempel inte CAN bus. Å andra sidan används CAN bus bland annat i robotar och maskineri. – Skrivs ofta Canbus. – En utförlig beskrivning finns i Wikipedia.

[bilar] [förkortningar på C] [14 september 2018]

blockkedja

(block chain, blockchain) – en komplett, distribuerad lista, uppdelad i block, över transaktioner som berör ett digitalt objekt. Syftet med blockkedjor är att det ska vara omöjligt att manipulera informationen som finns i dem. – Att listan (en liggare) är distribuerad innebär att den finns i identiska exemplar på många datorer. Att den kallas för kedja beror på att den är indelad i delar, block, där varje nytt block innehåller ett kondensat (hash) av det föregående blocket. (Jämför med sidorna i en kassabok, där varje ny sida börjar med summan av transaktionerna på den föregående. I en blockkedja är matematiken mer avancerad.) Varje dator signerar med sin elektroniska signatur. – Upplägget ska göra det omöjligt att förfalska informationen som har lagrats. Varje ny transaktion måste nämligen godkännas av ett antal datorer i blockkedjans nätverk. De har redan block­kedjan med alla tidigare transaktioner, och kan därför kontrollera att inga värden har ändrats sedan sist. De kan också kontrollera att den som gör transaktionen har rätt att göra det. Om allt stämmer godkänner de trans­aktionen och lägger den till listan (det aktuella blocket). – Blockkedjan är grunden för den kryptovalutan bitcoin. Alla betalningar med bitcoin re­gi­stre­ras permanent i en blockkedja för varje värdebärare. (Värdebäraren är den sifferserie som anger ett bestämt belopp i bitcoin.) Blockkedjan följer med siffer­serien när man gör en betalning, och den kopieras också på ett antal datorer i bitcoinnätverket. Det finns däremot ingen central server. För att betalningen ska godkännas måste blockkedjan vara likadan hos betalningen och hos ett antal datorer i bitcoin‑nätverket. För att mani­pu­lera data i en blockkedja måste man alltså:

  • – göra intrång i alla datorer i bitcoin-nätverket och göra samma ändring i alla, och dessutom
  • – forcera krypteringen.

– Alla transaktioner krypteras nämligen, och blockkedjan lagras i krypterad form. – Om det skulle dyka upp två identiska värdebärare (alltså sifferserien som visar betalningens belopp) räknas den som har längst blockkedja som den äkta, och den andra blir ogiltig. – Blockkedjetekniken har anammats i många andra sammanhang än bitcoin. Blockkedjor kan användas för andra elektroniska betalningar, men också för att säkra andra elektroniska data, till exempel textdokument. Nackdelen är att blockkedjan kan bli mycket lång. Läs också om smarta kontrakt.  – Blockkedjan blev känd 2008 genom pseudonymen Satoshi Nakamotos artikel om bitcoin. Men principen går tillbaka på Stuart Habers och W Scott Stornettas artiklar från 1991 – se immutablerecord.com…. – Blockkedja var ett av årets nyord 2017 enligt Språktidningen (länk) och Språkrådet (länk). En del företag anser att ordet har blivit uttjatat och föredrar att tala om digital ledger technology, DLT. – Läs också om projektet Corda och om kondensatkedja. – IDG:s artiklar om blockkedja: länk.

[kryptovalutor] [blockkedjor] [kryptering] [årets nyord] [ändrad 3 september 2022]

Visual Basic

(VB) – ett mycket spritt programspråk från Microsoft. – Visual Basic är baserat på Basic, men har grafiskt användargränssnitt. Det är utvecklat för att vara lätt att lära sig och att använda. Avsett att köras i Windows. – Namnet Visual Basic används om två språk:

  • – det ursprungliga Visual Basic, som lanserades 1991 och som 1998 kom i sin sista version, version 6;
  • – Visual Basic .NET från 2003, avsett för programmeringsmiljön Dotnet. Visual Basic .NET kallas oftast bara för Visual Basic. Huruvida det rör sig om ett nytt programspråk eller om en vidareutveckling av gamla Visual Basic är omdiskuterat, men Microsoft betonar kontinuiteten genom att använda gemensam versionsnumrering. – Läs mer på Microsofts webbsidor.

[programspråk] [ändrad 6 juni 2017]

Teleguide

Terminal för teleguide.
Teleguideterminalen.

ett svenskt datornät för privatpersoner, startat av Televerket (nuvarande Telia), IBM och Esselte 1991, nerlagt 1993. – Teleguide var inspirerat av franska Minitel†. Teleguide hade specialkonstruerade terminaler med inbyggda modem (för uppringda förbindelser) och kort för inloggning. Det fanns ett utbud av informationstjänster och e-post. Satsningen blev aldrig framgångsrik. En orsak var troligen att kunderna hellre skaffade vanliga persondatorer än de specialkonstruerade Teleguideterminalerna. En annan var att internet började bli ett realistiskt alternativ.

[it-historia] [nerlagt] [nätverk] [ändrad 17 mars 2020]

ICA

independent computing architecture – en av Citrix utvecklad klient‑server‑teknik som används i programkörning över internet. – ICA skiljer noga mellan pro­gram­mens inre logik och deras användargränssnitt. Programmens inre logik körs helt och hållet på en server. Allt som går genom nätet är sådant som knapptryckningar, musrörelser och det som visas på bildskärmen. ICA har en historia som går tillbaka till 1990 eller 1991. Det används fortfarande i Citrix produkter. – Se Citrix webbsidor.

[förkortningar på I] [it-system] [ändrad 8 februari 2020]

SIM

    1. – subscriber identity module – SIM-kort – kort som måste finnas i mobiltele­foner för att man ska kunna ringa. (Man kan dock ringa nödsamtal till 112 på mobiltele­foner utan SIM‑kort.) – Telefonnumret och abonnemanget i mobiltelefoner är knutna till SIM‑kortet. Ett SIM‑kort innehåller abonnentens telefonnummer och annan information som nätet behöver. Det brukar också användas för att lagra använd­arens telefonlista och annan personlig information. SIM-kort kan också användas i bärbara datorer för datakommunikation över mobilnätet och i fasta mottagare för bred­band över mobilnätet. – Varianter:
      • – ”Ur-SIM”: De första SIM-korten kom 1991, och var stora som kredit­­kort. De ersattes snabbt av mini‑SIM;
      • – Mini-SIM: Kallas oftast bara för SIM, eftersom det länge har varit den vanligaste storleken: 25⨯15 millimeter;
      • – Mikro-SIM: Hälften så stora som mini‑SIM, alltså 12⨯15 millimeter. Formatet fast­ställdes 2003. De första produkterna med mikro‑SIM var Apples iPad och version 4 av iPhone;
      • – Nano-SIM: Mått 12,3⨯8,8 millimeter, tjocklek 2/3 millimeter. Formatet utvecklades av Apple, och fastställdes 2012 som standard av ETSI. Introducerades 2013 i iPhone 5;
      • – se också Apple SIM† och eSIM samt soft SIM.

    – SIM ska inte förväxlas med SIMM;

  2. – kortform av simulerad, simulering: en sim är en värld eller en figur som påminner om något som finns, eller skulle kunna finnas, i den fysiska världen, men som bara existerar på bildskärmen. Se också simming;
  3. – se security information management.

[förkortningar på S] [it-säkerhet] [kort] [sim] [virtuell verklighet] [ändrad 19 augusti 2021]

PGP

  1. – Pretty good privacy – det mest spridda kryptosystemet för privat och kommersi­ellt bruk. Numera mer spritt i utförandet GPG, GNU privacy guard. – PGP utvecklades 1991 av amerikanen Phil Zimmermann som ett sätt att ge privata datoranvändare tillgång till kryp­te­ring. Efter­som Phil Zimmermann spred krypteringsteknik till ut­­landet hotades han fram till 1996 av åtal i USA för vapensmuggling. – PGP är i grunden en kombi­na­tion av kända tekniker för kryp­te­ring. Det är alltså inte någon ny krypteringsalgoritm, utan ett kryptosystem: PGP använder algoritmer som redan är kända. (En utförlig teknisk beskrivning finns i Wikipedia.) – PGP använder krypte­ring med öppen nyckel (asymmetrisk kryptering), men bara för att ut­­växla engångsnycklar mellan sändare och mottagare. De nycklarna används sedan för symmetrisk kryptering av själva meddelandet. – PGP anses som mycket säkert, och närmast omöjligt att forcera. (Men en sårbarhet i vissa utföranden PGP blev känd i maj 2017, se denna artikel och efail.) – Särskiljande för PGP är bland annat att det inte använder en Public key infrastructure (PKI) för att intyga att publika krypterings­­nycklar tillhör den person som de påstås tillhöra. I stället används något som kallas för Web of trust (WoT). – Problemet med den ursprung­liga tanken att ge privatpersoner till­gång till lätthanterlig kryptering är att det inte räcker med att man skaffar PGP själv: den som tar emot det krypterade meddelandet måste också ha PGP. Därför har PGP inte fått särskilt stor spridning bland privatpersoner, däremot bland organisationer. – PGP är under namnet OpenPGP en öppen standard, fastställd av IETF, och får användas av alla, se RFC 4880: länk. – Vid sidan av det PGP som säljs av PGP Corporation (se nedan) finns det olika utföranden av OpenPGP. GNU Privacy Guard är sedan länge mer spritt än PGP i originalutförande. – Läs mer om PGP i Internetstiftelsens skrift Kom igång med PGP! (länk). – Namnet: Pretty good privacy anspelar på den fiktiva lanthandeln ”Ralphs pretty good grocery store” i det sedan 2017 nerlagda amerikanska radioprogrammet A prairie home companion;
  2. – PGP Corporation – det företag som 2002—2010 utvecklade och marknadsförde PGP som kommersi­ell produkt. Köptes 2010 av Symantec (numera del av Broadcom) som integrerade PGP Corporation i företaget. – Se Broadcoms webbsidor. – Network Associates var ägare till PGP Corporation 1997—2002;
  3. – läs också om Pretty good phone privacy – PGPP.

[företag] [förkortningar på P] [kryptering] [rfc] [ändrad 3 mars 2020]