kaffebryggaren i Trojan room – en kaffebryggare som övervakades med världens första webbkamera. – Trojan room var ett rum på datorlaboratoriet på Cambridge‑universitetet i England. Kaffebryggaren övervakades med början 1991 av en digital kamera som var ansluten till ett lokalt nätverk och tog stillbilder med jämna mellanrum. Syftet var att forskarna skulle kunna se ifall kaffet var slut så att de inte skulle behöva gå till kaffebryggaren i onödan. 1993 anslöts kameran till webben, eftersom det då fanns webbläsare som kunde visa bilder. Den blev snart världsberömd. 2001 försvann kaffebryggaren, som i själva verket var den femte på samma plats, från webben i samband med att datorlaboratoriet flyttade. Den såldes på eBay för 3 350 dollar och står nu på museum (länk). – Programmet som överförde webbkamerans signal till webben hette XCoffee. – Läs mer i Wikipedia och i denna personliga historik.
Etikett: 1991
Radius
- – ett äldre protokoll för autentisering, kontroll av behörighet och redovisning av inloggning och åtkomst i nätverk. (Se AAA.) Radius har vidareutvecklats till protokollet Diameter. Det utvecklades i sin första version 1991 med tanke på uppringd anslutning till nätverk med modem. Radius, ofta skrivet RADIUS, är en förkortning av Remote authentication dial‑in user service. – Se RFC 2866 (länk) och läs mer i Wikipedia;
- – ett uppköpt amerikanskt företag som tillverkade bildskärmar och andra tillbehör till Macintosh och, en kort tid på 1990‑talet, även Macintosh‑kloner (med tillstånd från Apple). Företaget grundades 1986 och köptes 1998 av miro Displays. – Mer i Wikipedia.
[företag] [förkortningar på R] [inloggning] [nätverk] [rfc] [uppköpt] [åtkomst] [19 november 2018]
Diffie, Whitfield
(1944) – amerikansk krypteringsexpert. – Diffie lanserade 1976 idén om asymmetrisk kryptering i uppsatsen ”New directions in cryptography” (länk), som han skrev tillsammans med Martin Hellman. De utvecklade också protokollet Diffie–Hellman för asymmetrisk kryptering. – Diffie var mellan 1991 och 2009 säkerhetsdirektör på Sun†. Han var 2010—2012 ansvarig för informationssäkerhet och kryptografi på ICANN. Numera pensionerad. – Whitfield Diffie mottog 1994 EFF:s pris Pioneer Award (se länk). Diffie och Hellman fick 2015 års Turingpris (länk).
[kryptering] [personer] [whitfield diffie] [ändrad 29 april 2018]
SIM
-
- – subscriber identity module – SIM-kort – kort som måste finnas i mobiltelefoner för att man ska kunna ringa. (Man kan dock ringa nödsamtal till 112 på mobiltelefoner utan SIM‑kort.) – Telefonnumret och abonnemanget i mobiltelefoner är knutna till SIM‑kortet. Ett SIM‑kort innehåller abonnentens telefonnummer och annan information som nätet behöver. Det brukar också användas för att lagra användarens telefonlista och annan personlig information. SIM-kort kan också användas i bärbara datorer för datakommunikation över mobilnätet och i fasta mottagare för bredband över mobilnätet. – Varianter:
- – ”Ur-SIM”: De första SIM-korten kom 1991, och var stora som kreditkort. De ersattes snabbt av mini‑SIM;
- – Mini-SIM: Kallas oftast bara för SIM, eftersom det länge har varit den vanligaste storleken: 25⨯15 millimeter;
- – Mikro-SIM: Hälften så stora som mini‑SIM, alltså 12⨯15 millimeter. Formatet fastställdes 2003. De första produkterna med mikro‑SIM var Apples iPad och version 4 av iPhone;
- – Nano-SIM: Mått 12,3⨯8,8 millimeter, tjocklek 2/3 millimeter. Formatet utvecklades av Apple, och fastställdes 2012 som standard av ETSI. Introducerades 2013 i iPhone 5;
- – se också Apple SIM† och eSIM samt soft SIM.
– SIM ska inte förväxlas med SIMM;
- – subscriber identity module – SIM-kort – kort som måste finnas i mobiltelefoner för att man ska kunna ringa. (Man kan dock ringa nödsamtal till 112 på mobiltelefoner utan SIM‑kort.) – Telefonnumret och abonnemanget i mobiltelefoner är knutna till SIM‑kortet. Ett SIM‑kort innehåller abonnentens telefonnummer och annan information som nätet behöver. Det brukar också användas för att lagra användarens telefonlista och annan personlig information. SIM-kort kan också användas i bärbara datorer för datakommunikation över mobilnätet och i fasta mottagare för bredband över mobilnätet. – Varianter:
- – kortform av simulerad, simulering: en sim är en värld eller en figur som påminner om något som finns, eller skulle kunna finnas, i den fysiska världen, men som bara existerar på bildskärmen. Se också simming;
- – se security information management.
[förkortningar på S] [it-säkerhet] [kort] [sim] [virtuell verklighet] [ändrad 19 augusti 2021]
PGP
- – Pretty good privacy – det mest spridda kryptosystemet för privat och kommersiellt bruk. Numera mer spritt i utförandet GPG, GNU privacy guard. – PGP utvecklades 1991 av amerikanen Phil Zimmermann som ett sätt att ge privata datoranvändare tillgång till kryptering. Eftersom Phil Zimmermann spred krypteringsteknik till utlandet hotades han fram till 1996 av åtal i USA för vapensmuggling. – PGP är i grunden en kombination av kända tekniker för kryptering. Det är alltså inte någon ny krypteringsalgoritm, utan ett kryptosystem: PGP använder algoritmer som redan är kända. (En utförlig teknisk beskrivning finns i Wikipedia.) – PGP använder kryptering med öppen nyckel (asymmetrisk kryptering), men bara för att utväxla engångsnycklar mellan sändare och mottagare. De nycklarna används sedan för symmetrisk kryptering av själva meddelandet. – PGP anses som mycket säkert, och närmast omöjligt att forcera. (Men en sårbarhet i vissa utföranden PGP blev känd i maj 2017, se denna artikel och efail.) – Särskiljande för PGP är bland annat att det inte använder en Public key infrastructure (PKI) för att intyga att publika krypteringsnycklar tillhör den person som de påstås tillhöra. I stället används något som kallas för Web of trust (WoT). – Problemet med den ursprungliga tanken att ge privatpersoner tillgång till lätthanterlig kryptering är att det inte räcker med att man skaffar PGP själv: den som tar emot det krypterade meddelandet måste också ha PGP. Därför har PGP inte fått särskilt stor spridning bland privatpersoner, däremot bland organisationer. – PGP är under namnet OpenPGP en öppen standard, fastställd av IETF, och får användas av alla, se RFC 4880: länk. – Vid sidan av det PGP som säljs av PGP Corporation (se nedan) finns det olika utföranden av OpenPGP. GNU Privacy Guard är sedan länge mer spritt än PGP i originalutförande. – Läs mer om PGP i Internetstiftelsens skrift Kom igång med PGP! (länk). – Namnet: Pretty good privacy anspelar på den fiktiva lanthandeln ”Ralphs pretty good grocery store” i det sedan 2017 nerlagda amerikanska radioprogrammet A prairie home companion;
- – PGP Corporation – det företag som 2002—2010 utvecklade och marknadsförde PGP som kommersiell produkt. Köptes 2010 av
Symantec(numera del av Broadcom) som integrerade PGP Corporation i företaget. – Se Broadcoms webbsidor. – Network Associates var ägare till PGP Corporation 1997—2002; - – läs också om Pretty good phone privacy – PGPP.
[företag] [förkortningar på P] [kryptering] [rfc] [ändrad 3 mars 2020]
transmedia
om information, spel, underhållning som förmedlas genom flera medier. – Samma berättelse och samma figurer kan förekomma i en film, ett datorspel, en bok och som leksaker eller samlarföremål. – Engelska transmedia används i denna betydelse oftast som adjektiv och kan översättas med transmedial. (Se också crossmedia.) För transmedia storytelling, se transmedialt berättande. – Ordet transmedia myntades 1991 av den amerikanska professorn Marsha Kinder (marshakinder.com) i boken Playing with power in movies, television, and video games (länk).
[konst och litteratur] [publicering] [spel] [ändrad 10 augusti 2021]
Linux
ett Unixkompatibelt operativsystem som har blivit ett av de tre viktigaste operativsystemen. – Linux har blivit den viktigaste konkurrenten till Windows, i synnerhet på servrar, och till Apples iOS på smarta mobiler och surfplattor. – Linux utvecklades av finländaren Linus Torvalds som ett Unixliknande operativsystem som skulle kunna köras på vanliga persondatorer med Intel‑processor. (På den tiden kördes Unix annars nästan bara på speciella så kallade arbetsstationer eller minidatorer.) Första versionen av Linux publicerades i september 1991. Torvalds lade samtidigt ut källkoden på internet och inbjöd alla att komma med rättelser och förbättringar. – Linux spreds oväntat snabbt. Ett antal företag, bland annat Caldera och Red Hat, började redan 1993 sälja Linux kommersiellt. Även stora datorföretag som IBM och dåvarande Hewlett‑Packard† började använda Linux jämsides med, eller som ersättare för, sina egna Unixvarianter. – Sedan dess har Linux anpassats till servrar och stordatorer och flerprocessorsystem, men också till smarta mobiler, persondatorer och inbyggda system. De flesta större datorföretag satsar på Linux, inte minst IBM. – Linux är strikt talat bara en kärna (den centrala delen av operativsystemet), skriven av Torvalds själv, kompletterad med nödvändiga komponenter som är lånade från GNU. Linux kallas därför ibland för GNU/Linux. – Kompletta Linuxbaserade operativsystem brukar kallas för distributioner av Linux. Distributionerna skiljer sig genom att de har olika grafiska användargränssnitt, genom att det medföljer olika program och programsviter samt genom detaljer i programkoden och anpassning till olika ändamål. I princip ska alla distributioner av Linux ändå vara kompatibla. – Den mest spridda formen av Linux är Googles Android. – Runt 2018 finns två huvudvarianter av grafiskt användargränssnitt för Linux (bortsett från Android), Gnome och KDE. – Linux är inte ”officiell” Unix. Det är Unixkompatibelt, men får inte använda varumärket UNIX®. – Torvalds var inspirerad av ett annat Unixliknande operativsystem för persondatorer, Minix, när han utvecklade Linux. Men det finns viktiga skillnader. – Varumärket Linux tillhör Linus Torvalds. Den som marknadsför Linuxbaserade produkter under namnet Linux eller med liknande namn måste ha tillstånd från Linux Mark. (Se också Linux Standard Base, LSB.) Men om man inte använder varumärket Linux får man ändra hur mycket man vill i källkoden till Linux. – Läs också om Linux Foundation. – IDG:s artiklar om Linux: länk.
[linux] [operativsystem] [ändrad 21 september 2021]
Weiser, Mark
(1952—1999) – amerikansk forskare och uppfinnare, chefsteknolog på forskningsinstitutet PARC från 1996. – Mark Weiser är känd som upphovsman till idén ubikvitära it-system (ubiquitous computing), alltså att datorkapacitet skulle vara tillgänglig när som helst i vardagslivet. Hans vision, som publicerades 1991 i artikeln ”The computer for the 21st century” i Scientific American (länk), har till stora delar realiserats. Weiser förespråkade också något som han kallade för calm technology – bra design skulle, ansåg han, märkas så lite som möjligt. – Mark Weiser var också trummis i bandet Severe tire damage (std.org) som i juni 1993 var det första bandet som spelade på internet och som, till Rolling Stones förvåning, var förband när Rolling Stones i november 1994 gjorde sin första spelning på internet. – En minnessida med artikeln från 1991 finns här.
[mark weiser] [personer] [ändrad 11 februari 2021]