– ett äldre protokoll för autentisering, kontroll av behörighet och redovisning av inloggning och åtkomst i nätverk. (Se AAA.) Radius har vidareutvecklats till protokollet Diameter. Det utvecklades i sin första version 1991 med tanke på uppringd anslutning till nätverk med modem. Radius, ofta skrivet RADIUS, är en förkortning av Remote authentication dial‑in user service. – Se RFC 2866 (länk) och läs mer i Wikipedia;
– ett uppköpt amerikanskt företag som tillverkade bildskärmar och andra tillbehör till Macintosh och, en kort tid på 1990‑talet, även Macintosh‑kloner (med tillstånd från Apple). Företaget grundades 1986 och köptes 1998 av miro Displays. – Mer i Wikipedia.
(1944) – amerikansk krypteringsexpert. – Diffie lanserade 1976 idén om asymmetrisk kryptering i uppsatsen ”New directions in cryptography”(länk), som han skrev tillsammans med Martin Hellman. De utvecklade också protokollet Diffie–Hellman för asymmetrisk kryptering. – Diffie var mellan 1991 och 2009 säkerhetsdirektör på Sun†. Han var 2010—2012 ansvarig för informationssäkerhet och kryptografi på ICANN. Numera pensionerad. – Whitfield Diffie mottog 1994EFF:s pris Pioneer Award (se länk). Diffie och Hellman fick 2015 års Turingpris(länk).
de som är födda mellan 1960 och 1980. Många av de första persondatoranvändarna ingår i den generationen. I Sverige är det 40‑talistgenerationens barn, som är en rätt stor grupp. Den kallas även för den ironiska generationen. I USA, där beteckningen generation X uppstod, är det däremot en gles generation. Den är uppkallad efter Douglas Copelands bok från 1991 med samma namn – se denna länk. I en annan bok kallas den för 13th generation. – Se också generation Y, generation Z, generation e och generation alpha.
– subscriber identity module – SIM-kort – kort som måste finnas i mobiltelefoner för att man ska kunna ringa. (Man kan dock ringa nödsamtal till 112 på mobiltelefoner utan SIM-kort.) – Telefonnumret och abonnemanget i mobiltelefoner är knutna till SIM‑kortet. Ett SIM‑kort innehåller abonnentens telefonnummer och annan information som nätet behöver. Det brukar också användas för att lagra användarens telefonlista och annan personlig information. SIM-kort kan också användas i bärbara datorer för datakommunikation över mobilnätet och i fasta mottagare för bredband över mobilnätet. – Varianter:
– ”Ur-SIM”: De första SIM-korten kom 1991, och var stora som kreditkort. De ersattes snabbt av mini‑SIM;
– Mini-SIM: Kallas oftast bara för SIM, eftersom det fortfarande är den vanligaste storleken: 25⨯15 millimeter;
– Mikro-SIM: Hälften så stora som mini‑SIM, alltså 12⨯15 millimeter. Formatet fastställdes 2003. De första produkterna med mikro‑SIM var ApplesiPad och version 4 av iPhone;
– Nano-SIM: Mått 12,3⨯8,8 millimeter, tjocklek 2/3 millimeter. Formatet utvecklades av Apple, och fastställdes 2012 som standard av ETSI. Introducerades 2013 i iPhone 5;
– En genomgång av SIM-kortens generationer med avbildningar finns på brittiska BT:s webbsidor (länk). – SIM ska inte förväxlas med SIMM;
– kortform av simulerad, simulering: en sim är en värld eller en figur som påminner om något som finns, eller skulle kunna finnas, i den fysiska världen, men som bara existerar på datorskärmen. Se också simming;
– Pretty good privacy – det mest spridda kryptosystemet för privat och kommersiellt bruk. Numera mer spritt i utförandet GPG, GNU privacy guard. – PGP utvecklades 1991 av amerikanen Phil Zimmermann som ett sätt att ge privata datoranvändare tillgång till kryptering. Eftersom Phil Zimmermann spred krypteringsteknik till utlandet hotades han fram till 1996 av åtal i USA för vapensmuggling. – PGP är i grunden en kombination av kända tekniker för kryptering. Det är alltså inte någon ny krypteringsalgoritm, utan ett kryptosystem: PGP använder algoritmer som redan är kända. (En utförlig teknisk beskrivning finns i Wikipedia.) – PGP använder kryptering med öppen nyckel(asymmetrisk kryptering), men bara för att utväxla engångsnycklar mellan sändare och mottagare. De nycklarna används sedan för symmetrisk kryptering av själva meddelandet. – PGP anses som mycket säkert, och närmast omöjligt att forcera. (Men en sårbarhet i vissa utföranden PGP blev känd i maj 2017, se denna artikel och efail.) – Särskiljande för PGP är bland annat att det inte använder en Public key infrastructure(PKI) för att intyga att publika krypteringsnycklar tillhör den person som de påstås tillhöra. I stället används något som kallas för Web of trust(WoT). – Problemet med den ursprungliga tanken att ge privatpersoner tillgång till lätthanterlig kryptering är att det inte räcker med att man skaffar PGP själv: den som tar emot det krypterade meddelandet måste också ha PGP. Därför har PGP inte fått särskilt stor spridning bland privatpersoner, däremot bland organisationer. – PGP är under namnet OpenPGP en öppen standard, fastställd av IETF, och får användas av alla, se RFC 4880: länk. – Vid sidan av det PGP som säljs av PGP Corporation (se nedan) finns det olika utföranden av OpenPGP. GNU Privacy Guard är sedan länge mer spritt än PGP i originalutförande. – Läs mer om PGP i Internetstiftelsens skrift Kom igång med PGP!(länk). – Namnet:Pretty good privacy anspelar på den fiktiva lanthandeln ”Ralphs pretty good grocery store” i det sedan 2017 nerlagda amerikanska radioprogrammet A prairie home companion;
– PGP Corporation – det företag som 2002—2010 utvecklade och marknadsförde PGP som kommersiell produkt. Köptes 2010 av Symantec (numera del av Broadcom) som integrerade PGP Corporation i företaget. – Se Broadcoms webbsidor. – Network Associates var ägare till PGP Corporation 1997—2002;
(1952—1999) – amerikansk forskare och uppfinnare, chefsteknolog på forskningsinstitutet PARC från 1996. – Mark Weiser är känd som upphovsman till idén ubikvitärait-system(ubiquitous computing), alltså att datorkapacitet skulle vara tillgänglig när som helst i vardagslivet. Hans vision, som publicerades 1991 i artikeln ”The computer for the 21st century” i Scientific American(länk), har till stora delar realiserats. Weiser förespråkade också något som han kallade för calm technology – bra design skulle, ansåg han, märkas så lite som möjligt. – Mark Weiser var också trummis i bandet Severe tire damage(std.org) som i juni 1993 var det första bandet som spelade på internet och som, till Rolling Stones förvåning, var förband när Rolling Stones i november 1994 gjorde sin första spelning på internet. – En minnessida med artikeln från 1991 finns här.
