- – geografisk begränsning av var en mobiltelefon eller en app kan användas. – En form av geoblockering är att en mobiltelefon slår larm när bäraren går utanför ett förutbestämt område. Telefonen meddelar då någon annan person eller tjänst. Det används bland annat för övervakning av barn. En annan form är att vissa appar inte går att använda på vissa platser. – Geoblockering förutsätter att telefonen har GPS eller annan teknik för positionsbestämning med tillräckligt hög precision. – På engelska: geofencing. – Se också geoslaveri;
- – se geostaket (virtuellt staket);
- – hinder för användare från vissa geografiska områden att komma åt visst material på nätet. Det kan vara:
- – censur: diktaturer blockerar besök på regimkritiska sajter på internet, eller på andra sajter som regimen ser som olämpliga. – Se internetridån;
- – motiverat av upphovsrätt. Företag som tillhandahåller musik, film och annat material på internet har ofta bara tillstånd från upphovsrättshavaren att sprida materialet i vissa länder. Därför blockerar de tittare från andra länder.
– Geoblockering av typ 3 utgår oftast från besökarens IP‑adress, som kan knytas till en viss plats. Det leder till att en kund som betalar för en videotjänst på nätet inte kan använda tjänsten om hon loggar in från ”fel land”, till exempel på semestern. Det har naturligtvis lett till klagomål. Å andra sidan är det relativt lätt att kringgå geoblockering genom att använda en anonymiseringstjänst eller VPN, som byter ut IP‑adressen. – I december 2015 lade EU‑kommissionen fram ett förslag om att förbjuda geoblockering, se artikel i Computer Sweden: länk; och pressmeddelande från EU från november 2017: länk. EU antog därefter 2018 en förordning mot obefogad geoblockering – se EU:s webbsidor.
– Geoblockering var ett av årets nyord 2015 enligt Språkrådet och Språktidningen (länk). – På engelska: geoblocking, geo-blocking. – IDG:s artiklar om geoblockering: länk.
[censur] [geo] [upphovsrätt] [årets nyord] [övervakning] [ändrad 12 mars 2020]