Turingmaskin

En riktig Turingmaskin, byggd av amerikanen Mike Davis.
En riktig Turingmaskin, byggd av amerikanen Mike Davey.

en teoretisk dator som beskrevs 1936 av Alan Turing†. Det var en ren tankekonstruktion. (1936 fanns inga datorer.) – En Turingmaskin mot­svarar ett modernt datorprogram, men när man talar om Turingmaskiner menar man ofta universella Turingmaskiner, som kan sägas mot­svara datorer. – Alan Turing beskrev maskinen i artikeln ”On computable numbers with an application to the Entscheidungsproblem (länk). Artikeln handlade om ett matematiskt problem, stopproblemet, inte om datorer. Turing beskrev det som senare fick heta Turingmaskin enbart för att göra ett matematiskt bevis åskådligt. Det var inte en beskrivning av något som Turing verkligen tänkte bygga. – Turingmaskinen har en pappersremsa som matas fram och tillbaka genom ett läs- och skrivhuvud enligt bestämda regler. Det finns flera uppsättningar regler som kallas för tillstånd, och i reglerna ingår övergångar från ett tillstånd till ett annat. Skrivhuvudet kan läsa, radera och skriva tecken på remsan. Man programmerar Turingmaskinen med tecken på remsan, och Turingmaskinen matar sedan, enligt reglerna, remsan fram och tillbaka, läser, raderar och skriver samt växlar tillstånd tills den kommer till en regel som säger ”stopp”. Då stannar maskinen och lösningen på problemet kan avläsas på remsan. Detta är helt genomförbart, bortsett från de praktiska problemen med pappersremsan, pennan och radergummit. – I princip kan varje problem som kan lösas med ett modernt datorprogram också lösas av en motsvarande Turingmaskin, men naturligt­vis är det ogörligt att använda en maskin med pappersremsa. Man brukar därför simulera Turing­maskiner i datorer. (Se här.) Det är nämligen bra att öva sig på program för Turingmaskiner när man ska lära sig programmera. – Se också finit tillståndsmaskin. – Efter andra världskriget konstruerade Alan Turing en elektronisk dator, ACE som till stor del baserades på de principer som Turing beskrev i sin artikel. – Turingmaskinen införde idén om lagrade program i datortekniken. Idén togs upp av John von Neumann† i hans arkitektur för datorer, von Neumann‑arkitekturen. Den är mindre sofistikerad än Turings modell, men mer överskådlig, och blev allenarådande i datortekniken. – Professor Bernard Hodson (länk) i Kanada har utvecklat en modern programmeringsteknik baserad på Turings principer. – Matematikern Stephen Wolfram arrangerade 2007 en tävling om Turingmaskiner, se här. – Mike Davey beskriver hur han byggde en riktig Turingmaskin (se bilden) i denna artikel. – Richard Ridel har byggt en Turingmaskin av trä, se denna video.

[it-historia] [matematik och logik] [ändrad 12 mars 2018]

Dagens ord: 2013-05-20