Zuse, Konrad

Foto av Konrad Zuse som ung.(19101995) – tysk datapionjär som 1941 byggde den första fungerande datorn. – Konrad Zuse hade först, 1938, byggt den första binära räknemaskinen, Z1. Sedan byggde han 1941 den första fungerande datorn Z3 (länk, se en bit ner). Den hade reläer i stället för radio­rör. – En prin­cipi­ell skillnad mot moderna datorer är att Zuse inte lagrade programmet i datorns minne. Han ville göra det, men Z3 hade inte tillräckligt med minne. Zuse föregrep alltså von Neumann‑arkitekturen. Z3 förstördes under andra världs­­kriget. – Efter­­följaren Z4 (länk) blev 1950 världens första dator som till­­verkades för försäljning. Den an­vändes i praktisk drift till 1955. – Zuses företag Zuse KG konstru­e­rade en serie datorer  från Z4 till Z64 – som bland annat an­vändes inom den optiska industrin. – Zuse KG köptes 1964 av Brown Boweri (numera BB i ABB), men över­togs 1969 av Siemens. – Konrad Zuse utvecklade på 1940‑talet Plankalkül (se också calculus plan), ett språk för formu­le­ring av matematiska pro­blem så att de skulle kunna lösas i datorer. Med andra ord ett högnivåspråk. Med Plankalkül skrev Zuse det första schack­­pro­­grammet för datorer. Konrad Zuse kon­struerade alltså den första datorn och det första programspråket. Men eftersom datorernas ut­veckling efter kriget skedde i USA och Stor­bri­tan­nien bland forskare som var ovetande om Zuses arbete dröjde det länge innan han fick erkännande, och han är fortfarande mindre känd än Alan Turing†, John von Neumann† och Howard Aiken†. – Zuse gav 1969 ut boken Rechnende Raum (engelsk översätt­ning: Calculating space), där han före­slog att hela uni­versum fungerar som ett dator­program (en cellautomat). Matematikern Stephen Wolframs bok A new kind of science (2002) uttrycker samma grundtankar. – Konrad Zuses självbiografi Der Computer – mein Lebenswerk kom ut första gången 1970, engelsk översättning The computer – my life finns som e‑bokGoogle Books, se denna länk. – Läs också här.

[datorpionjärer] [it-historia] [konrad zuse] [ändrad 7 juni 2017]

Multics

(Multiplexed information and computing service) – ett operativsystem för stor­datorer med flera samtidiga användare, utvecklat 1963—1969 av Bell Labs, General Electric och MIT i samarbete. – Multics var det första operativ­sys­temet som delade upp minnet i sidor som flyttades mellan arbetsminne och lagringsminne. Multics inspirerade utvecklingen av Unix (namnet Unix är en ordlek på Multics). Multics utvecklades vidare på 1970‑talet och såldes kommersiellt från 1973. Under 1980‑talet trängdes Multics undan av andra operativsystem. Den sista Multicsdatorn tillhörde det kanadensiska för­svars­de­parte­mentet i Halifax. Den var i drift fram till den 30 oktober år 2000.

[förkortningar på M] [it-historia] [nerlagt] [operativsystem] [ändrad 19 november 2017]

Kleinrock, Leonard

(1934) – amerikansk datavetare och it‑pionjär, först med att koppla ihop två it‑system i det som skulle bli internet. Hans samman­kopp­ling av två datorer på University of California i Los Angeles (UCLA) i september 1969 räknas som internets födelse (egent­ligen Arpanets födelse). Larry Roberts† hade dock gjort samma sak ex­pe­ri­ment­ellt tidigare. – Klein­rock vidareutveck­lade på 1960‑talet teorin bakom paket­för­med­lande datakommunikation, först for­mu­le­rad av Paul Baran†. Det var den teorin som omsattes i praktiken när internet för­verk­lig­ades. På 1970‑talet utvecklade han teorin för dirige­ring (routing) av med­de­lan­den på internet. Han är profes­sor emeritus i data­veten­skap vid UCLA. – Leo­nard Kleinrocks webb­sida på UCLA finns här.

[internet] [it-historia] [personer] [ändrad 8 juli 2017]

Arpanet

föregångaren till inter­net, skapad 1969 av den ameri­kanska krigs­­maktens forsk­nings­­anstalt ARPA, numera DARPA. (Läs också om Leonard Klein­rock.) Från 1973, när Arpa­net fick för­greningar i andra länder (först Norge och Stor­britannien) började man också tala om inter­net. Arpa­net var då det amerikanska nätet som drevs på upp­drag av krigs­makten, inter­net det globala nätet. 1989—1990 av­vecklade amerikanska krigs­makten Arpa­net, och dess tekniska infra­struk­tur in­för­livades med inter­net.

[internet] [it-historia] [ändrad 31 december 2017]