(AGC) – styrdatorn på Apollo-kapslarna, använd för den första månlandningen 1969. Den hade ett arbetsminne på mellan tre och fyra kilobyte, ROM‑minne på ungefär 8,5 kilobyte och vägde ungefär 30 kg. Processorn gick i en takt på en megahertz, och kostnaden per dator har beräknats till 150 000 dollar. AGC hade ett rudimentärt operativsystem, men kunde ändå köra flera program samtidigt. – Programkoden till AGC, som skrevs under ledning av Margaret Hamilton, lades 2016 ut på GitHub, se denna länk. – Läs mer om AGC på denna sajt, som också beskriver en virtuell modell av AGC.
Margaret Hamilton 1969 med källkoden till Apolloprojektets datasystem. Foto: NASA.
(1936) – amerikansk systemutvecklare, chef för programutvecklingen för Apolloprojektets datorsystem för månlandaren. (Det var Apolloprojektet som genomförde månlandningarna 1969—1972.) Hamilton arbetade då på MIT. Hennes program gjorde att den första månlandaren kunde fullfölja landningen på månen, trots att datorsystemet i sista minuten krånglade på grund av överbelastning. Den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA har senare skrivit att ”begreppen som hon och hennes medarbetare skapade har blivit byggstenarna för modern programvaruutveckling”. – Programkoden för månlandarens dator, Apollo guidance computer, lades 2016 ut på nätet – se github.com…. – Senare startade Margaret Hamilton företaget Hamilton Technologies (se htius.com) (tillfälligt nere i oktober 2020 – arkiverad). – Innan hon började arbeta för NASA programmerade Margaret Hamilton den dator som Edward Lorenz† använde när han upptäckte kaosteorin. Margaret Hamilton lär vara den som myntade termen software engineering. Hon har också utvecklat arbetssättet ”Development before the fact”(länk) (tillfälligt nere i oktober 2020 – arkiverad). – Hon har bland annat mottagit utmärkelsen Ada Lovelace award. 2003 fick hon Nasas Exceptional space act award, se pressmeddelande med motivering: länk. 2016 fick hon USA:s Presidential medal of freedom(länk). – Läs också artikel i Wired(länk). Intervju med Margaret Hamilton i The Guardian:länk. – Margaret Hamilton finns som Legofigur – se denna länk.
programutveckling, systemutveckling, mjukvaruteknik, mjukvarukonstruktion – framställning och underhåll av datorprogram på ett systematiskt sätt. Som framgår av den engelska termen är ingenjörsmässigt arbete en förebild. Det är både en verksamhet och ett tekniskt utbildnings- och forskningsområde. Termen lär ha skapats av Margaret Hamilton. (Se också engineering.)
Edward Lorenz, meteorologen som gjorde matematik av kaos.
(1917—2008) – amerikansk meteorolog och matematiker, den direkta upphovsmannen till kaosteorin. – Runt 1960 utvecklade Lorenz med hjälp av Margaret Hamilton och Ellen Fetter (senare Ellen Gille) ett datorprogram som simulerade luftmassornas rörelse i atmosfären. Han upptäckte då att mycket små förändringar av ingångsvärdena kunde leda till mycket stora och oförutsägbara förändringar. Det räckte med att han rundade av ingångsvärdet 0,506127 till 0,506 – en avrundning som i normal fysik är försumbar – för att modellen skulle förutspå helt andra vindar. Denna känslighet för mycket små förändringar är en följd av den matematiska modellens uppbyggnad, men den stämmer också med många företeelser i naturen. – Lorenz beskrev detta i artikeln Deterministic nonperiodic flow(arkiverad), som publicerades 1963. Lorenz namngav 1972 den omtalade fjärilseffekten i sitt föredrag ”Kan en fjäril som fladdrar med vingarna i Brasilien starta en virvelstorm i Texas?”.
Det är matematiskt bevisat att linjerna i Lorenzattraktorn aldrig går i exakt samma bana.
– Lorenz har också visat hur enkla ekvationer kan ge upphov till ett oändligt komplicerat mönster, Lorenzattraktorn. Lorenzattraktorn ser ut som två spiraler som är hopväxta. Den skapas av en rörlig punkt som rör sig i en cirkel, men aldrig i exakt samma bana. På ett till synes oförutsägbart, men matematiskt bestämt, sätt hoppar den rörliga punkten ibland över till den andra ringen, där den inte heller någonsin går i exakt samma bana två gånger. – Lorenz var professor på MIT. Han pensionerades 1981. Han fick många utmärkelser, bland annat det svenska Crafoordpriset(länk) (brukar fungera, trots överstrykning) 1983. – Läs mer i Wikipedia.
