Apollo guidance computer

Styrdatorn för Apollokapseln. Man ser två rader med namngivna knappar, en lliten display och en knappsats.
Skratta inte. Den här datorn har varit på månen.

(AGC) – styrdatorn på Apollo-kapslarna, använd för den första mån­landningen 1969. Den hade ett arbetsminne på mellan tre och fyra kilobyte, ROM‑minne på ungefär 8,5 kilobyte och vägde ungefär 30 kg. Processorn gick i en takt på en megahertz, och kostnaden per dator har beräknats till 150 000 dollar. AGC hade ett rudimentärt operativ­system, men kunde ändå köra flera program samtidigt. – Program­koden till AGC, som skrevs under ledning av Margaret Hamilton, lades 2016 ut på GitHub, se denna länk. – Läs mer om AGC på denna sajt, som också beskriver en virtuell modell av AGC.

[historiska datorer] [it-historia] [ändrad 31 december 2017]

Hamilton, Margaret

Margaret Hamilton stående vid en trave handskriven programkod. Traven är lika hög som hon själv.
Margaret Hamilton 1969 med källkoden till Apolloprojektets datasystem. Foto: Nasa.

(1936) – amerikansk systemutvecklare, chef för program­utveck­lingen för Apollo­projektets dator­system för månlandaren. (Det var Apollo­projektet som genom­förde månlandning­arna 1969—1972.) Hamilton arbetade då på MIT. Hennes program gjorde att den första mån­landaren kunde full­följa landningen på månen, trots att dator­systemet i sista minuten krånglade på grund av överbelastning. Den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa har senare skrivit att ”be­greppen som hon och hennes med­arbetare skapade har blivit byggstenarna för modern programvaruutveckling”. – Pro­gram­koden för månlandarens dator, Apollo guidance computer, lades 2016 ut på nätet. – Senare startade Margaret Hamilton företaget Hamilton Tech­nologies (se htius.com). – Innan hon började arbeta för Nasa programmerade Margaret Hamilton den dator som Edward Lorenz använde när han upptäckte kaosteorin. Margaret Hamilton lär vara den som myntade termen software engineering. Hon har också utvecklat arbets­­sättet ”Develop­ment before the fact” (länk). – Hon har bland annat mot­tagit utmärkelsen Ada Lovelace award. 2003 fick hon Nasas Exceptional space act award, se press­med­delande med motivering: länk. 2016 fick hon USA:s Presidential medal of freedom (länk). – Läs också artikel i Wired (länk). – Margaret Hamilton finns som Legofigur, se denna länk.

[it-historia] [margaret hamilton] [personer] [programmering] [ändrad 28 maj 2019]

software engineering

programutveckling, system­utveckling, mjuk­varu­teknik, mjukvarukonstruktion – fram­ställning och under­håll av dator­program på ett syste­matiskt sätt. Som fram­går av den engelska termen är ingenjörs­mässigt arbete en före­bild. Det är både en verk­sam­het och ett tekniskt ut­bild­nings- och forsk­nings­område. Termen lär ha skapats av Margaret Hamilton. (Se också engineering.)

[systemutveckling] [ändrad 10 november 2019]

Lorenz, Edward

Edward Lorenz.
Edward Lorenz, meteorologen som gjorde matematik av kaos.

(1917—2008) – amerikansk meteorolog och matema­tiker, den direkta upphovsmannen till kaosteorin. – Runt 1960 utvecklade Lorenz med hjälp av Margaret Hamilton och Ellen Fetter (senare Ellen Gille) ett datorprogram som simulerade luftmassornas rörelse i atmo­sfären. Han upp­täckte då att mycket små föränd­ringar av ingångsvärdena kunde leda till mycket stora och oförut­säg­bara föränd­ringar. Det räckte med att han rundade av ingångsvärdet 0,506127 till 0,506 – en avrund­ning som i normal fysik är för­sum­bar – för att modellen skulle förut­spå helt andra vindar. Denna känslig­het för mycket små för­änd­ringar är en följd av den mate­ma­tiska modellens upp­byggnad, men den stämmer också med många företeelser i naturen. – Lorenz beskrev detta i artikeln Deterministic nonperiodic flow (länk), som publicerades 1963. Lorenz namngav 1972 den omtalade fjärilseffekten i sitt föredrag ”Kan en fjäril som fladdrar med vingarna i Brasilien starta en virvelstorm i Texas?”.

Avbildning av Lorenzattraktorn.
Det är matematiskt bevisat att linjerna i Lorenzattraktorn aldrig går i exakt samma bana.

– Lorenz har också visat hur enkla ekva­tioner kan ge upphov till ett oändligt komplicerat mönster, Lorenzattraktorn. Lorenz­attraktorn ser ut som två spiraler som är hop­växta. Den skapas av en rörlig punkt som rör sig i en cirkel, men aldrig i exakt samma bana. På ett till synes oförut­säg­bart, men mate­ma­tiskt bestämt, sätt hoppar den rörliga punkten ibland över till den andra ringen, där den inte heller någonsin går i exakt samma bana två gånger.

– Lorenz var pro­fessor på MIT. Han pensionerades 1981. Han fick många utmärkelser, bland annat det svenska Crafoord­priset (brukar fungera, trots överstrykning) 1983. – Läs mer i Wikipedia.

[edward lorenz] [matematik] [ändrad 28 maj 2019]