I IDG:s ordlista: artiklar som nämner händelser som inträffade år 1940. Årtalstaggar gäller: födelseår för personer, lanseringsår för produkter, det år företag grundades samt årtal då viktiga händelser inträffade.
(1940) – amerikansk datorforskare, pionjär inom programutveckling och användargränssnitt. – Alan Kay var med i den tidiga utvecklingen av internet, och lade på 1970‑talet grunden till det objektorienterade programspråket Smalltalk samt mycket av dagens grafiska användargränssnitt. Den bärbara datorn är också till stor del Alan Kays idé – se Dynabook. – Alan Kay har arbetat på Stanford, Xerox PARC, Apple och Walt Disney. 2002 anställdes han som senior fellow på HP Research (länk – arkiverad), men han och hans avdelning sades upp i juli 2005 när dåvarande Hewlett‑Packard† skar ner på forskningen. – Alan Kay har mycket gemensamt med hjälten Alan i långfilmen Tron. Det kan bero på att Bonnie MacBird(länk), som skrev manus, är Alan Kays fru. – Alan Kay har vidareutvecklat Smalltalk till Squeak för barn och till Croquet för 2000‑talets datorer. – Se också Cobalt. – Se vpri.org (nerlagd sedan 2018, sidan finns kvar).
(1905—1986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysklands krypterings‑apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson tillverkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som användes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddelanden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjetunionen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. – Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Einsteins arbetsrum (se länk). – Läs mer i bokenSvenska kryptobedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube(länk) och i Öppet arkiv(länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kärlekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Östberg Eriksson (1951), kom ut i slutet av 2015 (se länk – nere i mars 2021 – arkiverad). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privatliv.
