fold

om press: det horisontella mittvecket på en tryckt dagstidning. – Above the fold – över vecket, alltså på den övre halvan av sidan, i synnerhet förstasidan: där står de viktigaste nyheterna, som man ser direkt. (Gäller i synnerhet dagstidningar i fullformat, som numera är ovanligt.) Motsvarande på webbsidor: ovanför kanten – på den del av webbsidan som man ser direkt utan att behöva skrolla. – Below the fold – se nedanför kanten.

[publicering] [webben] [ändrad 9 december 2019]

robotbok

bok som är sammanställd av text från Wikipedia eller från andra källor på internet. – Robotböcker har blivit en stor del av internetbokhandlarnas utbud. Böckerna sammanställs av program (bottar) som på internet letar upp och kopierar information om de ämnen som böckerna handlar om. Detta är inget brott mot upphovsrätten, åtminstone inte om förlagan är Wikipedia, eftersom innehållet på Wikipedia får kopieras fritt. Däremot är robotböckernas faktiska värde litet, eftersom köparna skulle kunna läsa innehållet gratis på internet. Den mänskliga redaktionella insatsen brukar vara minimal. – Robotböcker ges ut av robotförlag och de personer, verkliga eller fiktiva, som står som författare kallas för robotförfattare.

[bluff och båg] [bokutgivning] [ändrad 9 februari 2020]

robotförfattare

(robot author) – verklig eller fiktiv person som uppges vara författare till böcker som i själva verket är sammanställningar av text från Wiki­pedia eller andra källor. Sammanställningarna görs av självgående program, bottar. – Ibland tillhör författarnamnet en riktig människa som sätter sitt namn på sådana böcker. I andra fall har utgivaren hittat på författarnamnet, som inte kan knytas till någon bestämd människa. – Robotförfattare kännetecknas ofta av en omänsklig produktivitet. Några av dem har gett ut hundra­tals böcker på några få år. Affärsidén brukar vara att sälja böckerna till företag och bibliotek till höga priser. Böckerna är ofta snävt specialiserad facklitteratur inom områden där det är så ont om aktuell facklitteratur att robotböckerna blir köpta obesedda. Ett exempel är titeln The outlook for wooden toilet seats in Greater China. – Verksamheten är oftast inte olaglig, eftersom text från Wikipedia får användas fritt. Det finns så kallade robotförlag som specialiserar sig på att ge ut böcker av robotförfattare, robotböcker. – Se också Heinz Duthel och Philip M Parker. – Läs också om SCIgen samt om fejkartister.

[bluff och båg] [bokutgivning] [fiktiva personer] [ändrad 3 mars 2020]

blädderbok

(flipping book) – på internet: webbaserad tid­skrift, bok eller album med simu­le­rad blädd­ring. En animerad effekt gör att det ser ut som om man vänder blad när man byter sida. – Annars är en blädderbok en barnbok med mest bilder.

[bokutgivning] [ändrad 6 mars 2018]

pliktexemplar

exemplar av bok, tidning eller annat publicerat verk som enligt svensk lag ska lämnas till Kungliga biblioteket och några andra bibliotek. Detta regleras i Lag om pliktexemplar av dokument (länk). På engelska: legal deposit. – Lagen har utvidgats till att gälla även publikationer som ges ut på internet och datorspel – se e‑pliktlagen. – Man talar också om pliktleveransse Kungliga bibliotekets webbsidor.

[arkiv och bibliotek] [bokutgivning] [lagar] [ändrad 24 maj 2021]

on demand

efterfrågestyrd, dynamisk, på beställning (beställ-) – anpassad utan nämnvärd väntetid till efterfrågan eller förbrukning:

  1. – om tryckning: kundstyrd upplaga, ner till enstaka exemplar, som i print‑on‑demand (beställtryck);
  2. – leverans eller överföring när kunden önskar, som i video‑on‑demand (se beställvideo) och tv‑on‑demand (se också Play);
  3. – kapacitet som tillhandahålls när kunden efterfrågar den, som i computing-on-demand.

– Stavas också on‑demand. – Läs också vad Datatermgruppen skriver (länk).

[it-system] [radio och tv] [språktips] [tryckning] [ändrad 13 februari 2020]