RDS

  1. förkortning för [Amazon] relational database service – en tjänst för att lägga upp och hantera relationsdatabaser i Amazons molntjänst AWS. RDS introducerades 2009. – Se Amazons webbsidor;
  2. Radio data system – en teknik för att lägga in små mängder digital information i radiosändningar på FM-bandet. Det är RDS som gör att man kan se radiokanalens namn i radiomottagarens teckenfönster, och det är RDS som gör att man kan lyssna på samma rikstäckande radiokanal i bilen under en långresa: RDS gör att mottagaren byter frekvens automatiskt och omärkligt när det behövs. – Se Sveriges Radios webbsidor.

[databaser] [förkortningar på R] [molnet] [radio och tv] [8 juli 2020]

GraphQL

ett frågespråk för frågor (queries) till webbplatser genom deras API:er. – Syftet är att webbplatser ska kunna anropas och användas som databaser utan att den som gör det ska behöva veta något om hur webbplatsen är uppbyggd. Man ska alltså, förutsatt att man har behörighet, kunna göra sökningar samt lägga till, ändra och ta bort data på webbplatsen. Förutsättningen är givetvis att den anropade webbplatsen har ett API för GraphQL. – Många företag har anpassat sina webbplatser för GraphQL. – GraphQL utvecklades 2012 av Lee Byron (leebyron.com)Facebook och släpptes 2015 med öppen källkod. 2018 överlät Facebook rättigheterna till GraphQL till nybildade GraphQL Foundation (foundation.graphql.org). Namnet: Graph står för graf som i grafdatabas; QL står för query language. – Se graphql.org.

[databaser] [programspråk] [webbpublicering] [13 juni 2020]

datamaskering

(data masking) – utbyte av data i en databas eller applikation mot andra data i syfte att skydda data mot obehörig åtkomst. Detta görs i en kopia av databasen. Originalet finns kvar oförändrat. – Datamaskering ska göras utan att den maskerade databasen eller applikationen blir oanvändbar. Den ska fortfarande kunna användas för testning, programutveckling och annat som inte kräver tillgång till riktiga data, eventuellt också för statistisk analys. – För att man ska tala om datamaskering i strikt bemärkelse krävs att uppgifterna ändras och kastas om på ett systematiskt sätt, till exempel så att statistiska analyser fortfarande blir riktiga. (Se till exempel perturbation.) Att bara ta bort data eller ersätta dem med nollor eller XXX… är inte datamaskering i denna bemärkelse. – Kommersiella databashanterare har ofta inbyggda funktioner för datamaskering. – Språkligt: Direktöversättningen datamaskning är olämplig, eftersom maskning är något helt annat.

[databaser] [statistik] [31 mars 2020]

bubbelsortering

en enkel men ofta tidskrävande metod för att sortera. Bubbelsortering kan användas för att sortera tal i nummerordning, ord i bokstavsordning eller för annan sortering i en fastställd ordning (linjär ordning). – Bubbelsortering går till så att ett program går igenom talen (eller bokstäverna) i den ordning de är givna, från början till slut, två intilliggande tal i taget. De två första talen jämförs, och om det andra talet är lägre än det första låter programmet dem byta plats. Sedan jämför programmet det andra talet med det tredje talet på samma sätt, och så vidare tills programmet kommer till slutet av talserien. Då börjar proceduren om från början. Detta upprepas till programmet kan gå igenom hela talserien utan att göra en enda omflyttning. Då är talen ordnade i storleksordning (eller orden i bokstavsordning) och programmet avslutas. Exempel:

41352 > 14352 > 13452 > 13425 > (ny genomgång:) 13425 > 13245 > 12345> (slutliga genomgången:) 12345.

– När man ska sortera stora mängder är bubbelsortering tidskrävande jämfört med andra metoder, och det används nästan aldrig i praktiken. En nackdel är att programmet inte vet när mängden är sorterad, utan upptäcker det först när det kan gå igenom hela mängden utan att ändra något. Även om programmet bara behöver göra en enda omflyttning måste det ändå gå igenom hela talserien två gånger. – Vad som ofta gör bubbelsortering ineffektivt är att höga tal snabbt rör sig bakåt (alltså till sin rätta plats) i mängden, medan låga tal rör sig långsamt framåt – ett steg per genomgång. Höga tal tidigt i den ursprungliga talserien kallas därför för kaniner, låga tal långt bak i serien kallas för sköldpaddor. Ett enda lågt tal långt bak i den ursprungliga talserien kan göra att programkörningen tar många gånger längre tid än vad den annars skulle göra. – På engelska: bubble sort. – Benämningen syftar på att låga tal ”bubblar” upp till sin rätta plats. – Läs mer i Wikipedia.

[data] [ändrad 2 april 2020]

datamängd

(data set eller dataset) – en samling data som behandlas tillsammans för ett bestämt ändamål av ett datorprogram. I praktiken kan detta vara:

  • – en eller flera tabeller i databaser; datamängd kan då ses som synonym till databas;
  • – när det gäller NoSQL‑databaser och ostrukturerade data kan datamängd stå för vilka data som helst, till exempel ett eller flera textdokument: det viktiga är att dessa data behandlas tillsammans för ett bestämt ändamål, till exempel indexering av text för en sökmotor;
  • – i den terminologi som användes av IBMstordatorernas tid var en datamängd en samling data som hade formaterats på ett bestämt sätt för att kunna behandlas;
  • – i statistik: en ordnad samling data (datapunkter) om en bestämd företeelse;
  • – i artificiell intelligens: en samling data som används för att träna program för maskininlärning och som har bedömts vara representativ för det som ska läras in;
  • data set är också en ålderdomlig engelsk term för modem.

[ai] [data] [datakommunikation] [statistik] [ändrad 11 juni 2020]

strukturerade data

data som är ordnade på ett systematiskt sätt. Vanligtvis genom att uppgifterna ingår i en databas och är uppdelade i fält: varje fält är avsett för data av en viss typ, till exempel förnamn, efternamn, adress…  Syftet är att underlätta sökningar. – På engelska: structured data. – Se också strukturerad personuppgift.

[data] [8 januari 2020]