Kategori: hälsa

mikrodosering

intag av mycket små doser av psykofarmaka eller psykedeliska medel. – Mikrodosering görs för att man ska hålla sig pigg och alert, möjligtvis också mer kreativ. Det brukar röra sig om ungefär en tiondel av de doser som används när man tar ämnena i berusningssyfte. I mitten av 2010‑talet uppges mikrodosering ha blivit vanligt bland programmerare och andra utvecklare i Silicon Valley. – Se artikel i Business Insider. – På engelska: microdosing.

[hälsa] [it-liv] [ändrad 16 juli 2017]

teleomsorg

(telecare, på svenska också televård) – användning av it och data­kom­mu­ni­ka­tion för vård och omsorg av vårdbehövande i deras hem. Det innefattar olika former av övervakning, som tryggghetslarm, möj­lig­het till video­kom­mu­ni­ka­tion mellan brukare och vårdgivare och även möjlighet att konsultera expertis på distans vid behov.

[datakommunikation] [hälsa] [ändrad 20 juli 2017]

algoritmaversion

motvilja mot att låta avancerade datorprogram (”algo­ritmer”) fatta beslut och göra val i stället för att man gör det själv. – Det är underförstått det gäller algoritmer som är opartiska och fria från förutfattade meningar samt som är beprövade regelsystem baserade på ett stort underlag. Detta till skillnad från människor, som litar på erfarenhet och magkänsla. – Undersök­ningar tyder på att människor först gillar den typ av datorprogram som det gäller här när de bekantar sig med dem, men att de snart börjar ogilla dem och vill fatta be­slut själva – trots att utfallet ofta blir sämre. Små fel räcker för att människorna ska börja betrakta algoritmerna som opålitliga, även om mänskliga beslutsfattare gör större fel. – Algoritmaversion har studerats av de amerikanska forskarna Berkeley J Dietvorst (länk), Cade Massey (länk) och Joseph P Simmons (länk), se denna artikel med video från Knowledge@Wharton och denna vetenskapliga artikel av samma författare. De har kommit fram till att om man ger användaren vissa, om än små, möjligheter att påverka algoritmen så blir de mer benägna att acceptera den. – På engelska: algorithm aversion.

[ai] [psykologi] [ändrad 9 juni 2020]

selfieparadoxen

the selfie paradox – det faktum att ”alla” tar selfies, men ”ingen” är intresse­rad av att titta på andras selfies. Paradoxen beskrevs i januari 2017 av Sarah Diefen­bach (länk) och Lara Christoforakos (länk) i artikeln ”The selfie para­dox: Nobody seems to like them yet everyone has reasons to take them” (länk).

[lagar] [psykologi] [ändrad 21 april 2020]

skärmtid

den tid som barn tillbringar vid bildskärm. Det kan vara på persondator, bärbar dator, surfplatta, smart mobil eller spelkonsol. Däremot brukar tv inte räknas. Forskaren Elza Dunkels (länk) avfärdar talet om skärmtid som ”moralpanik” (även: skärmpanik), se intervju i Svenska Dagbladet. – Skärmtid kan också stå för den maximala tid som föräldrarna tillåter att barnen tillbringar vid bildskärmen, och det kan vara en inställning i vissa system (se också parental control). – Uttrycket skärmtid kan givetvis också an­vändas om vuxnas tid vid bildskärmen, men det är ovanligt. – På engelska: screen time. – Läs också om screenome.

[barn] [beroende] [ändrad 9 januari 2023]

LipNet

ett datorprogram som kan läsa på läpparna i realtid. – LipNet har utvecklats av forskare vid universitetet i Oxford, och visades upp i november 2016. Forskarna tänker sig att programmet ska kunna köras i glasögon med inbyggd kamera och läsa upp det som sägs i en hörsnäcka. Läppläsningen har utveck­lats med djup maskin­inlär­ning. – Se press­med­delande från Oxford‑universitetet och video på Youtube.

[ai] [forskning] [funktionsvariation] [tillgängligt] [ändrad 4 juli 2019]