ansiktsigenkänning

igen­känn­ing av ansikten med användning av dator­program. – An­siktena foto­graf­eras med digital video eller digital stillbildskamera och analys­eras av ett datorprogram. Målet är att fastställa vilken person som avfotograferas. Det finns två huvudtyper:

  1. – identifiering av ansikten: vilken person är detta? – I maj 2019 förbjöd staden San Francisco stadens myndigheter, inklusive polisen, att använda datoriserad ansiktsigenkänning (se denna länk). Många hävdar att de system för ansiktsigenkänning som används av polisen fungerar så dåligt att de hotar rättssäkerheten. Se till exempel den amerikanska kampanjen Ban facial recognition: banfacialrecognition.com;
  2. – ansiktsigenkänning för inloggning – ett slags biometrisk inloggning. – Se till exempel Face ID

– På engelska: face recognition eller facial recognition. – Electronic frontier foundation (EFF) har en utförlig artikel om ansiktsigenkänning: länk. – Under 2020-talet har det vuxit fram en opinion mot ansiktsigenkänning, som anses hota rätten till skyddat privatliv. 2020 meddelade IBM att företaget inte längre tillhandahåller teknik för ansiktsigenkänning, utom för specifika och begränsande ändamål (se ibm.com/policy…). Och i juni 2022 meddelade Microsoft att programmeringsramverket Azure Face API endast ska kunna användas efter godkännande i varje enskilt fall (se azure.microsoft.com…). Den grundläggande skiljelinjen går mellan å ena sidan ansiktsigenkänning på gator och torg – en form av övervakning – och å andra sidan ansiktsigenkänning för ändamål som inloggning och inpassering. – Se också ansiktsupptäckt (face detection). – IDG:s artiklar om ansiktisgenkänning: länk.

[biometri] [inloggning] [kameror] [övervakning] [ändrad 22 juni 2022]