noisy intermediate-scale quantum computing

(NISQ) brusiga kvantdatorberäkningar i mellanskala – beteckning på de kvantdatorberäkningar som tros bli möjliga på 2020‑talet. Benämningen myntades av kvantdatorforskaren John Preskill i ett föredrag 2017 (se YouTube):

  • noisy (brusig) syftar på att kvantdatorerna kommer att vara utsatta för störningar som gör att resultaten inte alltid blir exakta;
  • intermediate-scale – mellanskala – står för kvantdatorer bestående av högst några hundratal eller tusental qubit. Det begränsar möjligheterna till beräkningar som skulle vara omöjliga att göra med klassiska datorer på rimlig tid, och gör det också svårare att förse kvantdatorerna med självkorrigerande funktioner (feltolerans). Längre fram i tiden räknar man med att kvantdatorer kommer att ha miljoner qubit.

– Mer i denna artikel av Thomas J Ackermann (bgp4.com). – Se också kvantsuveränitet.

[kvantdatorer] [1 november 2019]

kvantsuveränitet

(quantum supremacy)kvantdatorers potentiella förmåga att lösa problem som i praktiken är omöjliga att lösa med klassiska datorer. Det gäller så kallade ohanterliga problem som skulle ta orimligt lång tid med klassiska datorer. (Problemen skulle vara möjliga att lösa med klassiska datorer om man hade obegränsat med tid till förfogande.) – I september 2019 gjorde Google anspråk på att ha realiserat kvantsuveränitet – se denna artikel i Nature. Enligt Google har företagets kvantdator med namnet Sycamore, bestående av 54 qubitar, på 200 sekunder hade löst ett problem som världens då snabbaste superdator (IBM:s Summit) skulle behöva tio tusen år för att lösa. – Googles anspråk ifrågasattes genast av forskare på IBM, som hävdar att Summit skulle kunna lösa problemet på två och en halv dag. Det är visserligen mycket mer tid än vad Googles kvantdator behövde, men inte så mycket att man kan säga att problemet i praktiken är omöjligt att lösa med klassiska datorer. (Se IBM Researchs blogg.) – Uttrycket quantum supremacy myntades 2012 av den amerikanska forskaren John Preskill (länk) i artikeln ”Quantum computing and the entanglement frontier” (länk).

[experimentell teknik] [kvantdatorer] [ändrad 1 november 2019]

IBM Q System One

kvantdator från IBM, presenterad i januari 2019. – IBM Q System One har 20 kvantbitar (qubits), vilket innebär att den inte kan överträffa kraftfulla vanliga datorer i beräkningsförmåga. Syftet är snarare att kunderna ska lära sig att skriva och köra program för kvantdatorer. IBM kommer inte att sälja IBM Q System One, utan kunder ska kunna använda den med anslutning genom internet. – Mer på IBM:s webbsidor.

[kvantdatorer] [10 januari 2019]

Q#

Microsofts programspråk för kvantdatorer. – Det fungerar så att man först skriver programmet i Q# på en vanlig dator. Sedan skickas det programmet till ett annat program som anpassar instruktionerna till kvantdatorns arbetssätt och matar in det omarbetade programmet i kvantdatorn. Resultatet matas på motsvarande sätt tillbaka till den vanliga datorn. Utläses ”Q sharp”.  Det presenterades 2017. – Läs mer om Q# på Microsofts webbsidor.

[kvantdatorer] [programspråk] [ändrad 16 januari 2021]

QLED

quantum dot light emitting diode – beteckning på en typ av bildskärm som använder kvantprickar (quantum dots) för att generera bilder. Tekniken var 2017 ny i kommersiella produkter, främst storbilds‑tv. QLED-skärmar har klarare färger och skarpare bild samt har längre livslängd än andra bildskärmar. – Den kommersiella typen av QLED‑bildskärmar kallas för fotoemissiv (photoemissive). Sådana bildskärmar har ett skikt med vanliga LED‑bildpunkter bakom ett lager av kvantprickar. Bilden uppkommer genom att LED‑bildpunkterna i det bakre skiktet avger ljus som får kvantprickarna att avge rött, grönt eller blått ljus. – En alternativ teknik, elektroemissiva QLED‑skärmar (electro‑emissive), även kallad QD‑LED eller QDLED, har inget bakre LED‑skikt. Varje kvantpricksbildpunkt aktiveras direkt på elektrisk väg. Den tekniken kommer eventuellt under 2021 i produkter på marknaden.

[bildskärmar] [förkortningar på Q] [ändrad 14 december 2020]