GLBA – en amerikansk lag som föreskriver att finans- och bankdatasystem ska ha skydd för personuppgifter och hög it‑säkerhet. – Lagen, som också kallas för Financial services modernization act, utgjorde en stor avreglering av bank- och finansväsendet i USA, och upphävde bland annat viktiga delar av lagen Glass-Steagall Act från 1933. – Samtidigt som den nya lagen ger bank-, finans- och försäkringsbolag stor frihet att agera kräver den att alla transaktioner och alla meddelanden lagras. – Lagen gäller från den 1 juli 2001. – Se också Sarbanes-Oxley.
[lagar] [personuppgifter] [ändrad 6 maj 2017]
rykteslikvidering – radering av all information om en person på internet: ett föreslaget sätt att ge en person möjlighet att börja om på nytt. Kan jämföras med konkurs för företag. – Reputation bankruptcy föreslogs 2008 av den amerikanska juridikprofessorn Jonathan Zittrain (länk) i boken The future of the Internet and how to stop it – hela texten finns på denna länk. – Se också rätten att bli bortglömd och social bankruptcy.
[personlig integritet] [personuppgifter] [självutplåning] [ändrad 5 februari 2021]
svensk lag som reglerar hur information ur patientjournaler och andra personuppgifter ska hanteras i sjukvården. – Lagen infördes 2008 och anpassades 2022 till EU:s dataskyddsförordning. Lagen reglerar bland annat användning av sammanhållna patientjournaler, alltså att flera vårdgivare får tillgång till uppgifter ur patientjournaler som var och en av dem för. – Lagtexten finns här.
[hälsa] [lagar] [ändrad 18 maj 2023]
(COPPA) – en amerikansk lag som skyddar barns personuppgifter på internet. Lagen, som är från 1998, säger bland annat att föräldrarna måste ge sitt tillstånd för att kommersiella webbsidor ska få registrera personuppgifter om barn under 13 år. – Läs mer här. – Jämför med Children’s online protection act och med Internet safety act.
[barn] [juridiska lagar] [personuppgifter] [ändrad 7 december 2022]
(PuL) – den avskaffade svenska lag som tidigare reglerade användning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen infördes 1998 och ersatte då Datalagen† från 1973. Den ersattes i sin tur 2018 av EU:s Dataskyddsförordning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PuL. Allt som står här om PuL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Personuppgiftslagen gällde vare sig personuppgifterna behandlades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgiftslagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan tillstånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undantag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) – alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webbsidor som har ansvarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgiftslagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. – Att rensa dokument från personuppgifter kallades ibland för att ”PuL‑tvätta” – ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språktidningen (länk). – Lagtexten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). – Se också databasregeln.
[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [årets nyord] [ändrad 29 juni 2021]