Kategori: toppdomäner

Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om toppdomäner (top-level domains, TLDs). Det är en underavdelning till kategorin domäner och har i sin tur underavdelningarna landsdomäner och privata toppdomäner.

öppen toppdomän

(open top-level domain) – toppdomän som vem som helst kan registrera in domäner under. Typexempel är toppdomänerna .com, .net och .org. Det ställs inga andra krav än att man betalar avgiften och sköter sig. I vissa fall kan rätten till en domän ändå ifrågasättas – se domänrofferi. – Öppna toppdomäner är en undergrupp av generiska toppdomäner. – Alternativet är begränsade toppdomäner.

[toppdomäner] [ändrad 27 maj 2020]

begränsad toppdomän

på internet: toppdomän som bara kvalificerade sökande kan registrera in domäner under. – Begränsade toppdomäner är bland annat .edu för amerikanska universitet och högskolor, .gov för amerikanska myndigheter och .mil för amerikanska krigsmakten. – Sponsrade toppdomäner som .aero, .coop och .museum är en typ av begränsade domäner som hanteras av branschorganisationer. Begränsade toppdomäner är en undergrupp till generiska toppdomäner. Regler för tilldelning av begränsade toppdomäner fastställs av ICANN. – På engelska: restricted top‑level domain eller generic‑restricted top‑level domain. – Alternativet till begränsade toppdomäner är öppna toppdomäner.

[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]

.tel

en toppdomän, godkänd 2007, avsedd för teknikoberoende kommunikation med företag och organisationer. – Tanken är att organisationer ska skaffa en .tel‑adress vid sidan av sin vanliga webbadress. (Computer Sweden skulle till exempel kunna skaffa computersweden.tel – vilket tidningen inte har gjort.) Det är inte tillåtet att registrera telefonnummer som domäner under .tel. Den som matar in en .tel‑adress i en dator eller mobiltelefon ska kopplas till organisationen på ett sätt som företaget arrangerar – det kan vara röstsamtal via internettelefon eller textmeddelanden. Man får alltså inte upp en webbsida, utan man öppnar en kommunikationskanal. – .tel är en sponsrad toppdomän som hanteras av det brittiska företaget Telnames (do.tel).

[toppdomäner] [ändrad 21 maj 2023]

generisk toppdomän

generic top level domain, gTLD – toppdomän som inte är en landsdomän. Alltså toppdomäner som .com, .net, .org och .biz. – Generiska toppdomäner kan vara öppna, som .com, .net och .org, eller begränsade som .int för internationella organisationer och .edu för amerikanska universitet och högskolor. Det finns också sponsrade toppdomäner, till exempel .aero, som bara får användas av företag och organisationer som godkänts av en bestämd ”sponsrande” organisation. I slutet av år 2000 infördes sju nya generiska toppdomäner, nämligen .biz, .pro, .aero, .museum, .coop, .info och .name. Av dessa är .info helt öppen, och för att man ska få registrera en domän under .name krävs det bara att man är en människa, inte ett företag. De andra fem domänerna är sponsrade. – Under 00-talet infördes de generiska toppdomänerna .asia, .cat (om katalanskt språk och kultur), .jobs, .mobi, .tel och .travel. Pornografidomänen .xxx godkändes 2011 efter många om och men. – Det finns också privata toppdomäner (new gTLDs) som företag, organisationer, myndigheter och i princip även privatpersoner kan inrätta mot en hög avgift, förutsatt att de uppfyller vissa tekniska krav.

[toppdomäner] [ändrad 30 april 2020]

sponsrad toppdomän

(sponsored top-level domain) – om toppdomäner: toppdomän som, genom en branschorganisation, ställer särskilda krav för registrering av domäner. – Skillnaden mot begränsade (restricted) topp­domäner är att kraven ställs av fristående orga­nisa­tioner, sponsorer. Sponsrade topp­domäner är till exempel .aero för flyg­branschen, .asia för Asien, Stilla­havs­området och Australien, .coop för kooperativ, .museum och .tel. De sponsras av olika bransch­orga­nisa­tioner. – Se också sponsrad länk.

[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]

.nu

en landsdomän som hör ihop med öriket Niue (gov.nu) i Stilla havet. – Domänen .nu har blivit populär som alternativ till andra landsdomäner och .com, eftersom det inte finns några begränsningar i rätten att registrera domäner under .nu – vem som helst får registrera vilket namn som helst (givetvis förutsatt att namnet är ledigt). Domänen .nu är särskilt populär i Belgien, Danmark, Nederländerna och Sverige, eftersom nu betyder nu på danska, nederländska och svenska. Det kan också utläsas som engelska new. – Trots kopplingen till Niue har öriket inget inflytande över domänen, som sedan 1997 kontrolleras av amerikanen Bill Semich och hans företag Worldnames. Sedan 2013 är det Internetstiftelsen i Sverige som driftar och administrerar .nu‑domänen. – Se Internetstiftelsens webbsidor.

[landsdomäner] [ändrad 26 februari 2019]

landsdomän

(country code top level domain, ccTLD – ”landskodstoppdomän”) – toppdomän som betecknas efter ett land, till exempel se för Sverige. – Observera att landsdomänerna inte ”tillhör” respektive land, utan det är internets ledning (se ICANN) som har den yttersta makten över dem. – Webbplatser som finns på en landsdomän behöver inte fysiskt finnas i landet som domänen har namn efter, eller ha något alls med landet att göra. Ett känt exempel är domänen .nu. Den hör ihop med det lilla öriket Niue i Stilla havet (se Wikipedia), men den tillhör en amerikan och sköts i Stockholm. Vem som vill kan köpa en .nu‑domän och hysa den på en server i valfritt land. – Varje land har sina egna regler, eller inga alls, för sin lands­domän. – En förteckning över landsdomäner (på engelska) finns här.

[internet] [landsdomäner] [ändrad 26 juli 2018]

toppdomän

(top level domain, TLD) – domän på högsta nivån i internets domännamnssystem (bortsett från rotzonen). – Toppdomänens förkortning, som .se och .com, står alltid sist i domän­namnet. Det finns flera slags toppdomäner: generiska toppdomäner som .com, .net och .org samt landsdomäner som .se och .nu. Bland de generiska toppdomänerna finns det öppna toppdomäner, begränsade toppdomäner och sponsrade toppdomäner. – Yttersta ansvaret för toppdomänerna ligger på organisationen ICANN. – Sedan 2011 kan alla som betalar en hög ansökningsavgift och uppfyller ett antal strikta krav registrera privata toppdomäner (new gTLDs). – Se också pseudotoppdomän.

[toppdomäner] [ändrad 30 april 2020]